Bostadspriser påverkar konsumtionen mindre än tidigare studier visat
I en studie publicerad i Journal of Monetary Economics undersöker Roine Vestman och Jesper Böjeryd, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, hur förändringar i bostadspriser påverkar hushållens konsumtion. Studien är skriven tillsammans med Björn Tyrefors och Dany Kessel.
Jesper Böjeryd och Roine Vestman, Stockholms universitet.
Kvasiexperiment kring Bromma flygplats
Studien bidrar till den omfattande forskningslitteratur som analyserar samspelet mellan bostadsmarknaden, bolånemarknaden och den övriga makroekonomin. En central utmaning i tidigare forskning har varit att skilja orsak från verkan, eftersom både bostadspriser och hushållens konsumtion i stor utsträckning påverkas av det allmänna ekonomiska läget, som räntor och arbetslöshet.
För att komma runt detta använder författarna ett så kallat kvasiexperiment. När driftsavtalet för Bromma flygplats förlängdes 2007 ledde det till att bostadspriserna i närheten av flygplatsens bullerzon under en period utvecklades betydligt svagare än i övriga Stockholm. Villor som låg nära flygplatsen föll i värde med cirka 20 procent, jämfört med villor längre bort. Denna geografiskt avgränsade prisnedgång gör det möjligt att analysera effekterna av förändrade bostadspriser utan att påverkas av konjunkturläget i stort.
Kartan visar bullerspridningen runt Bromma flygplats längs dess landningsbana, som sträcker sig från nordväst till sydost. Det mörkröda området kallas bullerkonturen.
Sambandet mellan bostadspriser och hushållens konsumtion
Med hjälp av registerdata från Statistiska centralbyrån om hushållens bilköp visar studien att hushåll nära flygplatsen i genomsnitt köper en ny bil som är värd cirka 14 000 kronor mindre än hushåll längre bort. Sett till alla hushåll motsvarar detta endast omkring 0,09 öre per förlorad krona i bostadsvärde – en klart mindre effekt än i de flesta tidigare studier.
Effekten är dessutom koncentrerad till hushåll med hög belåningsgrad och begränsade likvida tillgångar, det vill säga hushåll som oftare finansierar bilköp genom att öka sina bolån. Sammantaget pekar resultaten på att sambandet mellan bostadspriser och hushållens konsumtion är väsentligt svagare än vad tidigare studier indikerat.
Om studien och författarna
Studien ”The housing wealth effect: Quasi-experimental evidence” är publicerad i Journal of Monetary Economics, volym 158, mars 2026.
Roine Vestman och Jesper Böjeryd är forskare vid Stockholms universitet.
Björn Tyrefors är professor vid Göteborgs universitet och forskare vid IFN.
Dany Kessel disputerade 2018 vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 2026-01-29
Sidansvarig: Nationalekonomiska institutionen