Ny handbok från Routledge belyser den globala utmaningen med osäkra bostadsförhållanden
Lenita Kefala, forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, och Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet, har bidragit med ett kapitel till handboken om kvinnors erfarenheter av tillfälliga bostadslösningar i Sverige.
Den nyligen publicerade The Routledge Handbook of Precarious Housing erbjuder en omfattande och tvärvetenskaplig granskning av den växande normaliseringen av osäkra, oöverkomliga och otillräckliga bostäder världen över. Genom att samla bidrag från forskare från hela världen utforskar boken osäkra bostadsförhållanden inte som en exceptionell eller tillfällig kris, utan som ett strukturellt tillstånd som formas av finansialisering, rasifiering och relationer som uppstått efter den koloniala tiden. Genom teoretiska diskussioner och fallstudier behandlar handboken ett brett spektrum av bostadssammanhang, däribland allmännyttiga bostäder, hyresmarknader, informella bosättningar, klimatutsatta stadsdelar, bostäder för migranter och studentbostäder. Den undersöker hur osäkerheten skapas både genom bredare politiska och ekonomiska strukturer och genom människors vardagliga upplevelser av osäkerhet, väntan, instabilitet och anpassning.Boken är uppbyggd kring teman som boendesäkerhet, infrastruktur, hemlöshet och hälsa, klimatförändringar, social rörelse och politiska åtgärder. På så sätt framställer den osäkra bostadsförhållanden som ett fält för politisk kamp där boende, aktivister, planerare och beslutsfattare utmanar fördrivningen och utvecklar alternativa tillvägagångssätt för bostäder och stadsliv.
Kapitel 41, är skrivet av Lenita Kefala och Carina Listerborn. I kapitlet undersöker Kefala och Listerborn hur förändringar på den svenska bostadsmarknaden har bidragit till en ökning av osäkra boendeformer. Även om det svenska bostadssystemet historiskt sett har förknippats med egalitära och universalistiska ideal, har avregleringen och den ökande nyliberaliserade utvecklingen av ekonomin sedan 1990-talet bidragit till stigande bostadskostnader och försvagade välfärdsbaserade stödstrukturer. Som en följd av detta blir människor utan stabila inkomster eller omfattande sociala nätverk alltmer beroende av tillfälliga boenden, vidareuthyrning eller boendeformer med osäkra avtal. Denna utveckling har särskilt drabbat unga människor, migranter och ensamstående föräldrar. Kapitlet fokuserar specifikt på erfarenheterna hos medelålders, främst ensamstående kvinnor, av vilka många har invandrarbakgrund – en grupp som har fått begränsad uppmärksamhet i forskningen om osäkra bostadsförhållanden.
Genom att kombinera strukturanalys med individuella och vardagliga erfarenheter på Stockholms bostadsmarknad belyser Kefala och Listerborn hur osäker bostadssituation samverkar med ojämlikheter kopplade till kön, migration och ålder. Kapitlet visar också hur osäker bostadssituation sträcker sig bortom avsaknaden av en permanent bostad och påverkar människors livsvillkor i stort, deras välbefinnande och möjligheterna att planera sin framtid.
Kapitlet och handboken är tillgängliga via Open Access:
Senast uppdaterad: 2026-10-21
Sidansvarig: Kulturgeografiska institutionen