Informella stigar omformar Stockholms modernistiska parklandskap
Forskarna Andrew Byerley och Ulf Jansson vid Kulturgeografiska institutionen har publicerat en ny studie som undersöker hur informella stigar har förändrat Rålambshovsparken i Stockholm under nästan ett sekel.

Inte alla så kallade "desire lines" är genvägar, vilket dessa exempel visar. Vissa uppstår alldeles intill en etablerad önskeväg (bilden till vänster) och intill en ursprunglig, anlagd stig (bilden till höger). Foton av Ulf Jansson (vänster) och Andrew Byerley (höger), 2025.
I sin artikel, publicerad i Geografiska Annaler: Serie B, Human Geography, undersöker Byerley och Jansson så kallade ”desire lines” – informella stigar som uppstår när människor går utanför de planerade vägarna.
Med fokus på Rålambshovsparken, en modernistisk park i ”Stockholmstil” som anlades på 1930-talet, spårar forskarna hur dessa stigar har uppstått, förändrats och förvaltats från parkens tillkomst fram till idag.
Studien kombinerar fältkartläggning, flygfotografering, arkivforskning och intervjuer med landskapsarkitekter. Detta longitudinella tillvägagångssätt identifierar fyra perioder i utvecklingen av parkens informella-formella stignätverk, eller ”stignät”. Byerley och Jansson visar att ”desire lines” inte enbart är genvägar eller tecken på motstånd mot den formella planeringen. De kan fylla flera funktioner, bland annat att förbinda destinationer, erbjuda alternativa underlag för aktiviteter som jogging samt ge skydd eller andra rumsliga fördelar.
Artikeln presenterar också en experimentell typologi över ”desire lines”, som sträcker sig från informella vandringsspår och spår till stigar som har formaliserats delvis eller helt. Analysen visar att dessa linjer kan införlivas i parkens officiella infrastruktur, medan andra kan stängslas in eller avlägsnas – ibland bara för att dyka upp igen senare.
Byerley och Jansson hävdar att vardagliga vandringsvanor aktivt medverkar till att skapa och utforma urbana grönområden. Med tiden har ansamlingen av ”desire lines” ökat sammanhängandet och gångvänligheten i Rålambshovsparken, samtidigt som den har fragmenterat parkens ursprungligen öppna gräsytor. Detta skapar planeringsdilemman kring vilka stigar som bör formaliseras, vilka som bör tas bort och hur parkens historiska karaktär kan balanseras mot samtida användningsmönster.
Författarna drar slutsatsen att ”desire lines” bör erkännas som en viktig, men ofta förbisedd, del av den urbana gånginfrastrukturen. De efterlyser ytterligare jämförande forskning om hur informella gångvägar formar parker och andra urbana miljöer i olika geografiska och planeringsmässiga sammanhang.
Läs artikeln:
Byerley, A., & Jansson, U. (2026). Kartläggning av olydiga fotsteg: Önskestigar som medskapare av nätverk av stigar och gröna ytor i en modernistisk stadspark i Stockholm. Geografiska Annaler: Serie B, Human Geography. https://doi.org/10.1080/04353684.2026.2737858
Andrew Byerley är universitetslektor och docent vid Institutionen för kulturgeografi.
Ulf Jansson är universitetslektor vid Institutionen för kulturgeografi.
Senast uppdaterad: 2026-09-30
Sidansvarig: Kulturgeografiska institutionen