Ny forskning om flyttmönster Sverige och migrationsflöden i landsbygdskommuner före covid-19-pandemin

Renoveringar och hyresgästers flyttmönster i Sverige

I artikeln "Renovictions in Sweden: investigating residential relocations due to renovations", publicerad i International Journal of Housing Policy, studerar Ida Borg, Jennie Gustafsson och Eva Andersson hur renoveringar i hyressektorn har påverkat hyresgästers flyttmönster i Sverige mellan 1995 och 2019.

Med hjälp av registerdata undersöker författarna två frågor: om hushåll med låga inkomster oftare flyttar när deras lägenhetshus renoveras, och om hyresgäster i den privata hyressektorn är mer benägna att flytta än hyresgäster i den offentliga hyressektorn.

Studien visar att hyresgäster ofta flyttar i samband med renovering. De hushåll som i högst grad blir kvar är dock låginkomsthushåll, vilket kan tyda på så kallad displacement lock-in, där ekonomiskt utsatta hyresgäster saknar möjlighet att flytta på grund av bostadsbrist och få tillgängliga alternativ. Artikeln visar också att hyresgäster i den privata hyressektorn är mer benägna att flytta än de i den offentliga hyressektorn, vilket kan indikera att renoveringsstrategierna skiljer sig åt mellan dessa sektorer.

Artikellänk: https://doi.org/10.1080/19491247.2026.2668725

Migration och demografisk förändring i nordiska landsbygdskommuner

I "Exploring Excess Migration in Nordic Rural Municipalities: Pre-Pandemic Trajectories and Pandemic-Era Disruption", publicerad i Population, Space and Place, undersöker Linda Randall hur covid-19-pandemin har påverkat den inhemska migrationen till nordiska landsbygdskommuner, med särskilt fokus på orter som redan upplevde befolkningsminskning.

Artikeln kombinerar analyser av långsiktig befolkningsutveckling före pandemin med en granskning av migrationsflöden under pandemiperioden. Med hjälp av sekvensanalys identifierar Randall de vanligaste befolkningsutvecklingsbanorna i nordiska landsbygdskommuner under de två decennierna före covid-19. Hon använder sedan ett mått på ”excess migration” för att undersöka vilka kommuner som hade större än förväntade inflöden av interna migranter efter pandemins början.

Resultaten visar att landsbygdskommunerna följde olika befolkningsbanor före pandemin. Även om befolkningsminskning var den vanligaste utvecklingen, hade många kommuner stabil befolkning och vissa växte. Studien visar också att de flesta landsbygdskommuner upplevde större än förväntade inflyttningar under pandemin, men att de största avvikelserna från förväntade nivåer fanns i kommuner med de minst gynnsamma befolkningsbanorna före pandemin.

Artikellänk: https://doi.org/10.1002/psp.70274

Om forskarna:

Ida Borg är forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.
Jennie Gustafsson är postdoktor i Urbana studier vid Malmö högskola.
Eva Andersson är professor vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.
Linda Randall är doktorand vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.