Månadens karta 33: Kvinnors sysselsättning i de areella näringarna
Det svenska jordbruket var under större delen av 1900-talet i huvudsak ett familjejordbruk. Ett jordbruk där män, kvinnor och barn bidrog till arbetet på gården. Det var dock vanligen männen som stod som ägare till fastigheten.
Enligt statistiken hade år 2023 59 procent av jordbrukarnas maka, make eller sambo arbete utanför jordbruket. Foto: Boris Britva/Unsplash.
I takt med mekaniseringen under 1900-talet minskade behovet av arbetskraft. Irene Flygare kallar detta för förmanligandet av jordbruket, då många traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter blev mekaniserade med mjölkning som det tydligaste exemplet. Om en partner fick arbete utanför jordbruket blev det också betydelsefullt för familjens ekonomi. Enligt statistiken hade år 2023 59 procent av jordbrukarnas maka, make eller sambo arbeten utanför jordbruket (Jordbruksverket).
Generellt sett är majoriteten av de sysselsatta inom näringarna män, men fördelningen är regionalt olika.
Kartorna i Månadens karta publiceras som ett atlasblad i taget på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i ett pågående atlasverk och fäster uppmärksamhet på de areella näringarnas explicit rumsliga dimension. Kartorna speglar både moderna och historiska företeelser. Arbetet genomförs på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet och leds av Ulf Jansson. Urval och utformning sker inom enheten för Bibliotek, arkiv och historiska projekt (BAHP) i samråd med samtliga avdelningar inom KSLA.
Senast uppdaterad: 2026-03-19
Sidansvarig: Kulturgeografiska institutionen