Debatt: När nya bevis utmanar gamla sanningar

I boken undersöker Källén, professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, hur genetisk vetenskap formar berättelserna vi skapar om våra förhistoriska förfäder.

Malmberg erkänner Källéns berättigade kritik mot sensationalistisk mediebevakning och risken att forntida befolkningsrörelser kan approprieras av nationalistiska rörelser. Han är dock oroad över att hennes kritik sträcker sig långt bortom problematiska populariseringar – hon tycks enligt honom fundamentalt fientlig mot att diskutera förhistoriska migrationer överhuvudtaget.

En särskild motsättning gäller användningen av pilar på kartor. Källén jämför moderna genetiska studiers användning av pilar med diskrediterad arkeologi från 1900-talets början, som använde pilar för att visa etniska gruppers vandringar. Malmberg menar detta feltolkar situationen: kulturhistoriska pilar byggde på antagandet att keramikstil återspeglade etniska identiteter, medan moderna genetiska studier ger direkta biologiska bevis för mänsklig släktskap och rörelse – helt olika påståenden med helt olika vetenskaplig grund.

Som geograf finner Malmberg det förbryllande att Källén ifrågasätter terminologi om "rutter" och "resor" i migrationsforskning och hävdar att sådan språkbruk saknar relevans för förhistorisk verklighet. Om genetiska signaler rörde sig från Beringia till Sydamerika – vilket betyder att faktiska människor reste denna sträcka – måste forskare kunna beskriva detta, menar Malmberg.

Han förstår de historiska skälen för arkeologisk skepticism mot migrationsteorier, som användes för att tjäna koloniala agendor och förneka ursprungsbefolkningars förmågor. Men att erkänna denna problematiska historia, menar han, betyder inte att förkasta all evidens för tidigare rörelser. Istället bör forskare, när genetiska bevis visar storskaliga befolkningsförskjutningar, ställa mer sofistikerade frågor om hur sådana processer utspelade sig.

Malmberg riktar därför en direkt fråga till Källén: Anser du att potentiellt politiskt missbruk bör begränsa vilka frågor forskare ställer och vilka resultat de publicerar? Han argumenterar för att forskare bör kommunicera tydligt, bemöta misstolkningar och kritisera sensationalism – men också vara beredda att följa bevisen, även när de utmanar etablerade positioner.

Läs artikeln:
Västerbottens-Kuriren

(Debattartikeln i VK publicerades 2026-01-12.)

Bo Malmberg är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.