Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kemiska sektionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 41-60 av 88 träffar
- Hitta till oss
Kemiska sektionen
Alla våra institutioner finns inom Arrheniuslaboratorierna, som ligger i den norra delen av universitetsområdet i Frescati.
- Samarbeten
Kemiska sektionen
Läs om våra samarbeten.
- Organisation
Kemiska sektionen
Kemiska sektionen vid Stockholms universitet består idag av två forskningsinstitutioner vars forskning rör all kemi från den minsta atomen till cellens kemiska orkester.
- Internt
Kemiska sektionen
Här hittar du information som är relevant för dig som jobbar på kemiska sektionen.
- Vad kan du jobba med efter studierna?
Kemiska sektionen
Kemister är hett eftertraktade – både i Sverige och utomlands. Utsikterna för jobb efter avslutad utbildning är mycket goda! Kemister hamnar ofta inom forskningsenheter i branscher med anknytning till hälsa, sjukdomar, läkemedel, livsmedel, energi- miljö- och vattenfrågor, färgindustri etc. På senare år har efterfrågan av kemister ökat inom mode och kosmetika-industrin. Nyutbildade kemister efterfrågas i allt från läkemedelsindustrin och kemisk industri till konsultbolag och statliga myndigheter. Som kemist kan du exempelvis arbeta som miljökonsult och hjälpa företag med att åtgärda och förebygga problem kring kemikalier. Eller som kemiskt sakkunnig där du ger råd åt beslutsfattare i frågor rörande kemi. Var tredje till vart fjärde år gör Naturvetenskapliga fakulteten en unik uppföljningsstudie som kallas för Efter studierna. Den sjunde rapporten följer upp de personer som tagit examen under 2014 - 2017 vid fakulteten. 95% av våra alumner säger att de jobbar med något som har med deras utbildning att göra. Du kan läsa hela rapporten här: Efter Studierna VII Utveckling, forskning eller praktiskt arbete Som kemist kan ditt arbete handla om allt ifrån risk- och säkerhetsutvärderingar inom mode, kosmetika, eller varför inte syssla med utveckling och forskning kring läkemedel för människor och djur. Kemister kan jobba med praktiskt analysarbete på bryggerier, kemisk industri, sjukdomsforskning, läkemedelsproduktion, medicinsk diagnostik etc. Man kan ta en tjänst som laboratorieingenjör inom både akademin och industrin. En del arbetar med medicinskt laboratoriearbete på sjukhus eller andra forskningslabb. Andra kemister arbetar på analyslabb för att leta spårämnen i i prover från vår miljö, livsmedel, kriminalutredningar, historiska prover från arkeologiska utrgävningar eller borrkärnor från exempelvis antarktiska isar. Naturvetenskapliga fakultetens arbetsmarknadsdagar Om du väljer att läsa vidare efter din kandidatexamen kan en forskaranställning bli aktuell inom akademin, industrin eller på ett forskningsinstitut. Ett annat tips är att komplettera din utbildning till en lärarexamen. Ett superbra tillfälle att knyta kontakter och se vilka olika jobbmöjligheter som finns efter utbildningen är den arbetsmarknadsdag som Naturvetenskapliga fakulteten anordnar varje år.
- Kemiprogrammet på SU ger dig alla möjligheter att göra karriär
Kemiska sektionen
My Persson tog sin kandidatexamen i kemi för fem år sedan. Idag jobbar hon som sektionschef för ett av kvalitetslabben på Octapharma AB.
- ”Det kanske låter bakvänt, men mitt intresse för kemi väcktes först under utbildningen”
Kemiska sektionen
Emil läste en kandidatexamen i kemi och intresset för ämnet tog fart under utbildningen. Idag jobbar han ute på fältet som serviceingenjör. Vissa känner tidigt en passion för kemi. För Emil Hellman var det betydligt mer slumpartat. Eftersom han inte ville sitta bakom en datorskärm fastnade han för idén om att arbeta i ett kemilabb. Emil läste en kandidatexamen i kemi och intresset för ämnet tog fart under utbildningen. Idag jobbar han ute på fältet som serviceingenjör. Till vardags jobbar Emil Hellman som Field Service Engineer på Agilent Technologies. Han tillbringar majoriteten av sin arbetstid ute hos kunder och hjälper till att serva, kvalificera och laga instrumentet. Det blir också en hel del installationer och upplärning av nya kunder. Emils akademiska bakgrund är en kandidatexamen i kemi från Stockholms universitet. – Mitt intresse för kemi väcktes faktiskt i och med att jag började kemilinjen, vilket kan tyckas något bakvänt. Det var framförallt under kursen ”Organisk kemi” som jag började förstå att kemi var något greppbart och logiskt. Kunskap som gick att applicera på livet och vardagen också, inte bara för att klara nästa tenta. Sedan ökade intresset i takt med att jag började förstå mer om hur saker och ting hänger ihop, säger Emil. Men varför blev det kemi då? Det var således inte ett självklart val att välja en utbildning i kemi. Emil gick naturlinjen på gymnasiet men från den tiden minns han knappt kemilektionerna. – Antingen var det inte så intressant på den nivån eller så var jag inte riktigt där i skallen för att förstå det roliga med kemi. Efter gymnasiet började Emil istället att jobba som kabeldragare och tyckte att det var rätt kul att slippa plugga och tjäna pengar istället. Men efter ungefär fyra år ville Emil ge studierna en chans. – Att valet föll på kemi var främst av praktiska anledningar. Jag ville inte gå en utbildning som satte mig bakom en datorskärm resten av livet. Jag gillar också att röra på mig och det gör man väl på ett labb? "Kemi kan vara svårt men ge inte upp" Att plugga kemi på just Stockholms universitet innebar duktiga lärare, bra lokaler och välutrustade laboratorier. Men den första tiden på utbildningen var kämpigare än vad Emil hade väntat sig. I början av terminen låg en kemisk modelleringskurs, vilket innebar en del matematik. Även om Emil klarat matten på gymnasiet var han ”ingen stjärna”, som han själv uttrycker det. – När det kändes tungt med pluggandet var ändå allting runt omkring roligt, vilket hjälpte när motivationen tröt. Gradvis kom jag in i det och lagom till slutet på läsåret var jag helt övertygad om att jag valt rätt inriktning! För nya studenter är det ändå viktigt att komma ihåg att kemi är ett rätt svårt och framförallt stort ämne menar Emil. – ”Ge inte upp” kan låta klyschigt, men det är faktiskt sant. Jag tror tyvärr att många känner att de inte förstår någonting i början trots att de ger järnet. Vilket leder till att det blir tråkigt och sedan hoppar de av. Därför är det viktigt att ge det tid. Att få tillräckliga baskunskaper för att förstå konceptet tar ett tag menar Emil. Men när du väl fått det blir det du läser mycket mer intressant. Ett bra pluggtips är att använda sig av Youtube. Där finns många bra klipp som förklarar mycket av det mest grundläggande. Emil berättar att dessa klipp hjälpte honom oerhört mycket under det första året på utbildningen. Roligare med instrument än labbandet i sig Sommaren mellan andra och tredje året på kemiprogrammet jobbade Emil som laboratorieingenjör på ett läkemedelsföretag. Han märkte dock snabbt att han var mer intresserad av instrumenten än själva labbandet i sig. – Jag trivdes på labbet och med mina kollegor, men någonstans förstod jag ändå att jag var mer intresserad av det tekniska snarare än att blanda lösningsmedel och förbereda prover, berättar Emil. Under sista året på utbildningen började Emil att undersöka vilka typer av tjänster som innebar praktiskt arbete med instrument. Det var då han insåg att en tjänst som Field Service Engineer skulle passa perfekt. – Det var dock ren tur att jag halkade in där jag är idag. Studievägledaren på Stockholms universitet hade nämligen kontakter på företaget Agilent. Tre intervjuer senare hade jag fått min tjänst och jag är fortfarande lika exalterad över att jag får jobba med detta. ”För att kunna förstå kunders specifika frågor är det en väldigt stor fördel att ha kemikunskapen i bagaget” Vad är det bästa respektive mest utmanande med ditt yrke? – Det är väldigt fritt samtidigt som det finns ramar att hålla sig till. Jag jobbar på i min egen värld tills det kommer en akut reparation eller liknande. Det är också kul att få komma ut och jobba i exempelvis Malmö, Göteborg, Umeå, Köpenhamn och Amsterdam. Jag uppskattar också att besöka vårt utbildningscenter i Waldbronn i sydvästra Tyskland. – Problemet med resandet är att du inte riktigt kan bestämma i förväg när du är klar och kan åka hem. Detta kan såklart bli problematiskt om du har någon att planera veckan med. En annan utmaning är att kunderna använder sina instrument på väldigt olika vis – vilket kan vara svårt att hålla reda på. För att kunna förstå kunders specifika frågor är det en väldigt stor fördel att ha kemikunskapen i bagaget. Hur ser dina planer ut framöver? – Jag går på föräldraledighet inom kort och ska njuta av den tiden. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka till arbetet i en annan tid med ett annat smittoläge i världen. I så fall är planen att åka ner till Waldbronn och fortsätta utbilda mig inom det jag gör samt njuta av miljön där. Om Emil Namn: Emil Hellman Ålder: 28 år Yrke: Field Service Engineer på Agilent Technologies
- Niclas, kandidat i kemi som satsar på att bli ämneslärare
Kemiska sektionen
– Jag har varit fascinerad av kemi ända sedan jag var liten och har länge haft en dröm om att bli riktigt duktig på att labba. Att framställa nya molekyler, lite som att bygga lego, är något jag alltid tyckt varit jättecoolt
- Jag älskar känslan av att ta på mig labbrocken och veta att jag ska utföra experiment
Kemiska sektionen
Ida Jallow läser just nu sista terminen på kandidatutbildningen i kemi. Så här i slutet av utbildningen är Ida säker på vad hon uppskattat mest – utan tvekan all tid i labbet.
Linus, glasmästaren som blev miljövetare som läser master i analytisk kemi.
- Läraren Anna-Lena ”Du kan förvänta dig roliga laborationer och engagerade lärare som själva forskar”
Kemiska sektionen
Hur fungerar vår hjärna på en kemisk nivå? Det vet Anna-Lena Ström, docent i neurokemi med molekylär neurobiologi, och en uppskattad lärare på kandidatprogrammet i kemi.
- Jag får energi av att undervisa i kemi!
Kemiska sektionen
Intresset för att ta reda på hur saker ser ut inuti drog Lasse Eriksson till kemins värld. Idag är han en uppskattad lärare på kandidatprogrammet.
- Supertips för dig som ska börja läsa kemi!
Kemiska sektionen
Även om du pluggar mycket kan det hända att du inte klarar tentan. Men du kan vara lugn, du är inte ensam. Många framgångsrika kemister har också slitit men kommit ut på andra sidan. Nedan har vi samlat lite råd och tips som vi vet funkar. Läs igenom och hitta de som funkar för dig!
- Att labba på kurs, en guide till vad som väntar
Kemiska sektionen
En typisk kurs i kemi består nästan alltid av ett teoretiskt moment och ett laborativt moment.
- ”Att plugga i Singapore är det bästa jag gjort”
Kemiska sektionen
Sofia Takki är en av de kemistudenter som läst vid Nanyang Technological University (NTU) i Singapore. Utmaningarna och erfarenheterna i Asien blev en bekräftelse på vad hon var kapabel till. – Hur cheesy det än låter inser man hur grym man faktiskt är, säger Sofia.
- Rivstarta din life science-karriär!
Kemiska sektionen
Fackföreningen Naturvetarna anordnar webbinarium om arbetslivet inom life science ser ut. Onsdag 19 april anordnar Naturvetarna ett webbinarium om hur du kan påbörja din karriär inom life science. Anmäl dig senast måndag 17 april! Läs mer och anmäl dig här! Här finns även Facebook-eventet!
- Bättre medicin via cellens energicentral
Kemiska sektionen
Mer kunskap om hur kroppen bildar energibärande proteiner kan ge bättre medicin mot flera sjukdomar. Vid Stockholms universitet leder Alexey Amunts forskning som också kan ge effektivare antibiotika. Detta beskrivs i det senaste numret av Forskning och Framsteg.
PRISMAS, ett tvärvetenskapligt doktorandprogram som involverar nio svenska universitet och MAX IV, lanseras i januari 2023. Programmet är inriktat på FN:s globala mål och Horisont Europas centrala forsknings- och innovationsområden. Målet är att skapa ett nätverk av nästa generations experter inom synkrotronljusbaserad forskning och underlätta för universitet och industri att till fullo utnyttja världsledande synkrotonljusanläggningar som MAX IV.
- Johanna Thompson är med i Nyhetsmorgon
Kemiska sektionen
Johanna Thompson, alumn från Institutionen för organisk kemi, var med i Nyhetsmorgon och gjorde experiment som bland annat visar varför högre temperaturer höjer havsnivån. Här kan du kolla på klippet (TV4 Play)!
- Martin Högbom vill bli lika duktig på kemi som naturen
Kemiska sektionen
Martin Högbom, professor i biokemi, prefekt på Institutionen för biokemi och biofysik, och Wallenberg Scholar, berättar om sin forskning i den här filmen från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Martin Högbom berättar om sin forskning på proteiner och hur han vill kunna få järnjonerna i dem att bete sig som naturen, och därmed till exempel kunna omvandla växthusgaser till ofarliga eller till och med nyttiga ämnen som råvaror. Du får även höra lite om Martins tid som gästprofessor vid Stanford University och hans försök att bli bra på surfing.