Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt höga halter av potentiellt farliga kemikalier i barnkläder som säljs i svenska butiker – däribland ämnen som misstänks vara cancerframkallande. I en artikel i Dagens Nyheter presenterar Ulrika Nilsson och Awat Dostberg vid Kemikum alarmerande resultat från ett pågående forskningsprojekt.
Kan koldioxid bli en råvara för tillverkning av plast? Det hoppas forskaren Jiayin Yuan, som utvecklar en metod för att ersätta dagens råoljebaserade råvara med koldioxid i syfte att uppnå stora klimatvinster.
Lennart Bergström, professor i materialkemi vid Kemikum, Stockholms universitet, har tilldelats det prestigefyllda Staudinger-Durrer-priset vid ETH Zürich.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en innovativ metod för att minska användning av pesticider inom jordbruket. Genom att använda nanopartiklar tillverkade av lignin, en naturlig polymer i trä, kan pesticider effektivt fästas vid och absorberas av växters ytor. Det gör att pesticider kan verka i upp till två månader, vilket både skyddar växterna och dramatiskt minskar kemikalieanvändningen.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.
Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) valde in sju nya ledamöter vid sin sammankomst 12 februari. En av de nya ledamöterna är kemiprofessor Fahmi Himo vid Stockholms universitet.
Lignin är det ämne som ger växter styrka och motståndskraft. Det har därför stor potential som ersättare för material som framställs av till exempel olja och kol. Forskare vid Stockholms universitet undersöker ligninets förutsättningar som grund för framtidens material.
Liberalerna föreslår ett förbud mot import av billiga produkter från kinesiska sajter som Temu och Shein, då dessa varor kan innehålla farliga kemikalier.
Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Xiaodong Zou, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, belönas med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) guldmedalj 2024. Hon prisas bland annat för att ha utvecklat metoder för snabb strukturbestämning av små kristaller av oorganiska, porösa och organiska material men också för att vara en engagerad handledare och mentor.
Genom att använda rester från skogsbruket och textilavfall har forskare vid Stockholms universitet utvecklat en metod att ta fram textilier med betydligt lägre miljöpåverkan. Metoden innebär att ersätta bomull och polycotton i textilier genom att återanvända restprodukter från både textil- och skogsavfall. – Bomull i sig själv är ett mycket bra material och alla vill använda det, men den har en tung miljöpåverkan eftersom att odlingen kräver mycket vatten och mycket mark, säger Aji Mathew professor i material- och miljökemi. I första hand används GROT, vilket är en förkortning för skogsavfall som inkluderar toppar, grenar och infekterade skott. Därefter tas även textilavfall till vara på. Det material som används är det som finns tillgängligt i Sverige för att skapa ett nytt högkvalitativt material. I laboratoriet inleds processen med att resterna från skogsbruket tas in i en kemisk process för att utvinna högkvalitativa textfibrer. När växtfiberna har erhållits, följer nästa steg: att spinna dem till lyocellfiber. Denna process sker i samarbete med en industriell partner. Den andra fasen av processen fokuserar på att förbättra dessa lyocellfibrer. Här används cellulosa i nanostorlek, vilket är små partiklar utvunna från cellulosa i textilavfall. Denna nanocellulosa appliceras som en beläggning runt lyocellfibrerna för att öka deras mekaniska styrka och funktionalitet. Detta steg är avgörande för att maximera användbarheten och hållbarheten hos de resulterande fibrerna. Arbetet bedrivs i samarbete med Region Stockholm och fokuserar på att identifiera alternativ till bomull och polycotton, material som för närvarande används inom sjukvården i regionen. – Vi har bevis för att det är möjligt, så vad vi behöver göra är en fullständig livscykelanalys för att undersöka omfattningen, men förhoppningen är att vi kan reducera användningen med 50 procent av dessa bomulls- och polycottonmaterial, säger Aji Mathew.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Artikeln publicerades ursprungligen 22 februari 2024. Läkemedelsrester som släpps ut i avloppsvattnet kan vara svåra att avlägsna, vilket innebär att reningsverken står inför en utmaning när läkemedelssubstanser ska förhindras från att släppas ut i våra vattendrag. Till det behövs nya material och teknologier. En strategi för att ta bort föroreningar från vatten är att använda porösa material som beter sig som svampar. Metallorganiska ramverksföreningar, så kallade MOFs, är en typ av nanoporöst material som är gjort av metalljoner och organiska molekyler. De flesta MOFs är gjorda av syntetiska molekyler. Men nu har forskare vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet lyckats utveckla en ny porös MOF genom att använda en naturligt förkommande molekyl från växtriket – ellagsyra. – Ellagsyra är en av de huvudsakliga beståndsdelarna av de naturligt förekommande polyfenoler som kallas tanniner, som är vanliga i frukt, bär, nötter och bark. Genom att blanda ellagsyra, som extraherats från granatäppelskal eller trädbark, med zirkoniumjoner, har vi skapat ett nytt poröst MOF som vi kallar SU-102. Det säger Erik Svensson Grape, som gjorde studien under sin tid som doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi.
