I år uppmärksammas 40-årsjubileet av Den nordiska rättegångstävlingen. Under fyra dagar i juni hyllas fyra decennier av framstående juridisk utbildning inom processrätt och mänskliga rättigheter, byggd på ett framgångsrikt samarbete mellan de nordiska länderna.
I en nyligen publicerad forskningsartikel undersöker Sonia Bastigkeit Ericstam, doktorand i civilrätt, delar av AI-förordningens reglering av automatiserat beslutsfattande på arbetsplatsen - särskilt gällande arbetstagares samtycke till användning av algoritmer.
Antologin ”Constitutional Law in the Scandinavian Countries - A tribute to the Instrument of Government 1974-2024” är volym 70 i bokserien Scandinavian Studies in Law som utges av Stockholm Institute for Scandinavian Law vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.
Juridiska institutionen gratulerar Per Ahlin som den 24:e april 2024 utnämndes till docent i folkrätt. Vi har ställt några frågor för att få veta mer om hans forskning.
Doktorsavhandlingen "Prioritet och avtal - Intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens" av jur.dr Sara Göthlin är en av de avhandlingar som i år tilldelats Stiftelsen Insolvensrättsligt forums litteraturpris.
Stockholms universitet har börjat implementera ett nytt system för hantering av internationell mobilitet med syftet att effektivisera och strömlinjeforma processer på hela universitet. Läs mer om hur Juridicum anpassar sig till detta och hur det påverkar kommande ansökningar om utbytesstudier via institutionen.
I en nyligen publicerad avhandling vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, utforskas de komplexa utmaningarna inom internationell flyktingrätt. Här framträder behovet av ett system som effektivt skyddar de mest utsatta, samtidigt som det hanterar nya och växande hot – såsom terrorism.
Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Phoebe Okowa, professor i internationell rätt vid Queen Mary, University of London.
Maksymilian M. Kuźmicz representerar Stockholms universitet vid den åttonde upplagan av Science Today - ett liveevenemang där unga forskare berättar om aktuell forskning. Denna gång under temat "Människa och maskin".
I en värld där tekniken ständigt utvecklas och förändrar vårt sätt att leva, är det inte förvånande att också den juridiska sektorn genomgår en evolution. Men vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren.
Möt vår student Natan Teklay Zeray och ta del av hans resa till Sverige och juristutbildningen vid Stockholms universitet. Här delar han med sig av sin familjebakgrund, uppskattningen av lärarnas engagemang och de spännande karriärvägar som programmet har öppnat upp för honom.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt. Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.
