Kan juridiken ge gamla märkeskläder nytt liv?

När gamla plagg görs om till nya kan användningen av logotyper väcka frågor om varumärkesintrång. Men återbruk av märkeskläder behöver inte strida mot varumärkesrätten. I sin forskning visar doktoranden Spyros Sipetas hur befintligt regelverk kan ge utrymme för hållbart mode.

Symaskin och bit med jeanstyg

Omkring fem miljoner ton textilier slängs varje år inom EU. Återbruk och upcycling kan bidra till att förlänga plaggens livslängd och minska textilavfallet. Foto: Iryna Khabliuk / Mostphotos.

Att ge gamla kläder nytt liv genom att sy om, kombinera eller förändra dem är en del av modebranschens omställning mot mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Men när ett plagg görs om kan också juridiska frågor uppstå. Vad händer till exempel om ett par märkesjeans sys om till en jacka, och den ursprungliga logotypen får sitta kvar? Kan det innebära ett intrång i varumärkesrätten?

Det är en av de frågor som Spyros Sipetas, doktorand i immaterialrätt vid Juridicum, Stockholms universitet, undersöker i sin forskning om immaterialrättens roll i modebranschen. Hans avhandlingsprojekt berör hur immateriella rättigheter påverkas av bland annat hållbarhetskrav, digitalisering och förändrade marknadsförutsättningar.

I en aktuell forskningsartikel undersöker han närmare hur EU:s varumärkesrätt förhåller sig till det som kallas upcycling – när befintliga plagg och material får nytt liv genom att användas på nya sätt.

När blir ett varumärke använt?

I sin artikel Upcycling and Trade Mark Use under EU Law undersöker Spyros vad som krävs för att ett varumärke ska räknas som använt i juridisk mening – en fråga som har stor betydelse för bedömningen av om ett intrång har skett.

I diskussionen om upcycling har fokus ofta legat på vilka undantag eller rättsliga argument som kan användas för att försvara återbruk när det riskerar att komma i konflikt med varumärkesskyddet. Spyros väljer i stället att undersöka ett tidigare steg i den juridiska bedömningen: om det över huvud taget är fråga om varumärkesanvändning.

Spyros Sipetas. Foto: Privat

– Om en logotyp helt enkelt finns kvar på ett återanvänt material och den som gör om plagget inte vidtar några åtgärder för att framhäva den i presentationen eller marknadsföringen av den nya produkten, kanske reglerna om varumärkesintrång inte blir aktuella alls, förklarar han.

Enligt Spyros är det avgörande bland annat om återbrukaren aktivt använder varumärket i sin egen kommersiella kommunikation. Att en logotyp sitter kvar på ett omarbetat plagg är alltså inte nödvändigtvis detsamma som att återbrukaren använder varumärket i varumärkesrättslig mening.

När logotypen blir ett säljargument

Skillnaden kan illustreras med två exempel. En designer som syr om en begagnad märkes­skjorta till en kjol och låter den ursprungliga logotypen sitta kvar behöver inte nödvändigtvis använda varumärket i juridisk mening. Om designern däremot medvetet flyttar logotypen för att göra den mer framträdande, eller lyfter fram det ursprungliga märket i sin marknadsföring, kan situationen bedömas annorlunda.

– När den som återbrukar en produkt genom egna val gör logotypen till ett säljargument kan det tyda på att det ursprungliga varumärket blir en del av hur den nya produkten presenteras eller marknadsförs, säger Spyros.

Hur varumärket används får betydelse för bedömningen av om varumärkesinnehavaren kan ingripa. Det kan exempelvis bli aktuellt om användningen innebär att någon drar otillbörlig fördel av ett känt varumärkes anseende eller får konsumenter att tro att det ursprungliga varumärket står bakom den nya produkten.

Väska gjord av gamla jeans

Är det tydligt för konsumenten vem som står bakom den nya produkten? Väskan är ett exempel på upcycling, där ett par jeans har gjorts om samtidigt som delar av originalplaggets kännetecken finns kvar. Foto: Valeriy Voennyy / Mostphotos

Befintliga regler kan ge utrymme för hållbart mode

En central slutsats i Spyros forskning är att EU:s befintliga varumärkesrätt redan kan rymma många former av hållbar upcycling. Det innebär att de befintliga reglerna och tolkningen av vad som räknas som varumärkesanvändning kan ge utrymme för återbruk, utan att det behövs särskilda undantag eller ny lagstiftning.

– Jag skulle titta på hur produkten utformas och säljs, från var logotypen placeras till vad som visas i produktbilder, beskrivningar och taggar i sociala medier, säger Spyros.

För designers och företag som arbetar med upcycling innebär det att vara uppmärksam inte bara på hur produkten förändras, utan också på vilken roll det ursprungliga varumärket får i den nya produkten. Blir logotypen ett sätt att marknadsföra produkten, eller finns den bara kvar som en del av det material som har återbrukats? Den skillnaden kan få betydelse för den juridiska bedömningen.

Juridiken som en del av den cirkulära omställningen

Forskningen i fråga handlar i grunden om hur befintliga rättsregler kan tillämpas när nya samhällsbehov växer fram. När hållbarhet och cirkulär ekonomi får allt större betydelse i samhället uppstår också frågor om hur immaterialrätten förhåller sig till återbruk och nya affärsmodeller.

Enligt Spyros Sipetas är det viktigt att först undersöka vilka möjligheter som redan finns inom lagstiftningen innan man överväger ny reglering. Resonemanget kan få betydelse även utanför modeindustrin, i andra sammanhang där produkter och material får nytt liv genom återbruk.

Sammantaget visar Spyros analys hur befintliga regler kan bidra till att förena två intressen som ibland framstår som motstridiga: skyddet för varumärken och möjligheten att använda resurser mer hållbart.

Läs artikeln Upcycling and Trade Mark Use under EU Law

Så är det att vara doktorand – intervju med Spyros Sipetas (på engelska)

Läs mer om Spyros Sipetas

Vill du forska i juridik?

Vid Juridicum finns möjlighet att bedriva forskarutbildning inom flera rättsvetenskapliga ämnesområden. Som doktorand fördjupar du dig i ett eget forskningsprojekt och får möjlighet att utforska juridiska frågor på djupet.

Läs mer om forskarutbildningen

 Text: Natalie Oliwsson

Senast uppdaterad: 2026-11-18

Sidansvarig: Juridiska institutionen