När AI bygger vidare på andras verk

Hur ska upphovsrätten skydda författare, journalister och andra kreatörer när deras verk används för att träna och utveckla AI-tjänster? Den frågan står i centrum för den nya rapporten The Legal, Policy, and Market Impact of Artificial Intelligence on Text- and Image-Based Works framtagen av International Federation of Reproduction Rights Organisations (IFRRO) i samarbete med Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

IFRRO representerar genom sina medlemsorganisationer miljontals författare, bildskapare och förlag världen över. Rapporten är den senaste i en rad publikationer som organisationen tagit fram tillsammans med Eleonora Rosati inom området AI och upphovsrätt. I den ligger särskilt fokus på hur rättighetshavare påverkas när deras verk används för AI-träning och hur lagstiftare, domstolar och andra beslutsfattare kan förhålla sig till utvecklingen.

Intäktsförluster och växande licensmarknad

More than 9 respondents out of 10 agree that genAI has already negatively impacted their earnings.

Ur The Legal, Policy, and Market Impact of Artificial Intelligence on Text- and Image-Based Works (IFRRO, 2026).

Som en del av studien genomfördes en internationell enkät bland IFRRO:s medlemsorganisationer. Resultaten visar att generativ AI redan har lett till mätbara intäktsförluster för vissa rättighetshavare. Samtidigt har en marknad för licensiering av material för AI-träning vuxit fram och fortsätter att utvecklas.

– Allt detta understryker behovet av ett hållbart AI-ekosystem där rättighetshavare kan kontrollera och ge sitt samtycke till hur deras verk används, där upphovsrättens principer upprätthålls och där det finns transparens, säger Eleonora Rosati.

Citeras i EU:s första mål om generativ AI och upphovsrätt

Frågorna står samtidigt i centrum för den rättsliga utvecklingen inom EU. I november 2026 lämnade generaladvokat Maciej Szpunar sitt yttrande i målet Like Company vid EU-domstolen – det första mål om generativ AI som nått domstolen.

Målet rör Googles AI-tjänst Gemini och användningen av journalistiskt material. En ungersk publicist menar att tjänsten använder innehåll från dess webbplatser för att generera svar till användare utan tillstånd eller ersättning. EU-domstolen har därför fått pröva frågor om när AI-tjänster kan göra intrång i publicisters upphovsrättsligt närstående rättigheter.

I sitt yttrande hänvisar generaladvokaten till tre av Eleonora Rosatis forskningsarbeten om upphovsrätt och AI. Publikationerna behandlar bland annat EU:s regler om text- och datautvinning, upphovsrättens roll på den digitala inre marknaden och ansvarsfrågor kopplade till AI-genererat innehåll. De används för att belysa bakgrunden till EU:s regelverk och det bredare förhållandet mellan upphovsrätt och AI.

– Generaladvokaten tar ställning till flera av de viktigaste frågor som rör AI och upphovsrätt i dag. Samtidigt anser han att domstolen inte bör besvara frågorna om AI-träning i det här målet, och betonar att man inte ska dra alltför långtgående slutsatser av yttrandet, förklarar Eleonora.

Ett område i snabb utveckling

Generaladvokatens yttrande är inte bindande för EU-domstolen, som senare kommer att meddela sin dom. Tillsammans med IFRRO:s rapport visar det ändå hur upphovsrätten har blivit en central del av diskussionen om generativ AI.

För Eleonora Rosati är det viktigt att den tekniska utvecklingen inte sker på bekostnad av de personer och verksamheter vars innehåll används för att utveckla AI-system.

Rapporten lyfter behovet av samtycke, transparens och effektiva upphovsrättsliga regler, samtidigt som det pågående EU-målet visar hur dessa frågor nu prövas i praktiken. Tillsammans illustrerar de hur avgörande upphovsrätten har blivit för AI:s framtida utveckling och hur forskning vid Juridiska institutionen bidrar till den internationella diskussionen på området.

Läs mer om Eleonora Rosati

Text: Natalie Oliwsson