”Fastighetsrätten är ett nav i demokratin”

Elisabeth Ahlinder har länge varit intresserad av samhällsfrågor. När hon började läsa juristprogrammet vid Stockholms universitet 2002 visste hon kanske inte exakt vart studierna skulle leda. Men hon upptäckte snart att juridiken passade henne väl.

– Jag brukar beskriva juridik som att studera samhällsfrågor i punktform. Genom många års ingående studier av enskilda frågor börjar man så småningom se de större sammanhangen. Man får syn på helheten av samhällsbygget, som består av alla de miljarder små detaljer som tillsammans formar det samhälle vi lever i, förklarar hon.

För Elisabeth blev fastighetsrätten särskilt fascinerande. Här möts frågor som ofta behandlas var för sig: civilrätt och offentlig rätt, individuella rättigheter och samhälleliga behov.

– Fastighetsrätten utgör ett nav i demokratin. Historien visar att hur självständiga vi människor tillåts vara i hög grad är beroende av på vilket sätt vi tillåts förfoga över mark och byggnader.

Ett ämne som formar samhället

Hur mark får användas, vem som har rätt att äga den och vilka begränsningar som kan göras i den enskildes förfoganderätt påverkar både människors vardag och samhällets utveckling. För mycket reglering kan begränsa den individuella friheten. En alltför oreglerad markanvändning kan i stället ge markägare stor makt över människor som behöver någonstans att bo eller mark att bruka.

Fastighetsrättens uppgift är att hantera den balansen. Det är just ämnets komplexitet som har hållit Elisabeths intresse vid liv och så småningom ledde henne till forskarutbildningen vid Juridicum, där hon började arbeta med ett fastighetsrättsligt projekt. I dag är hon professor i civilrätt med särskild inriktning mot fastighetsrätt.

– För en person som älskar utmaningar och dras till frågor som när man börjar titta på dem ser olösliga ut är fastighetsrätt en fantastisk källa till inspiration och engagemang, säger Elisabeth.

När juridiken påverkar människors liv

Fastighetsrätten kan vid första anblicken framstå som ett avgränsat juridiskt område. Men bakom reglerna finns frågor som berör allt från människors privatekonomi och boende till energiomställning, livsmedelsproduktion och urfolks rättigheter.

Värnandet av äganderätten bör som jag ser det inte betraktas som ett i huvudsak individuellt intresse. Det är ett angeläget samhällsintresse.

Elisabeth Ahlinder möter ofta människor som har läst om ett uppmärksammat fall i medierna och vill diskutera de rättsliga frågorna bakom. Det kan handla om en äldre person som nekas tillstånd att installera en ramp i sin bostadsrättsförening, trots att rampen behövs för att personen ska kunna ta sig in och ut ur bostaden. Det kan också handla om fastighetsägare som får bära stora kostnader för infrastruktur eller om hur konkurrerande anspråk på mark påverkar möjligheterna att bedriva jordbruk eller renskötsel.

Exemplen visar hur juridiska regler får konkreta konsekvenser för enskilda människor. Samtidigt skapar också fastighetsrätten förutsättningar för investeringar, företagande och långsiktig förvaltning av mark och byggnader.

Ett forskningsfält i ständig förändring

Fastighetsrätten påverkas ständigt av nya samhällsutmaningar. Klimatförändringar, energiomställning och ett förändrat säkerhetsläge aktualiserar frågor om hur rättigheter, kostnader och risker ska fördelas. Även teknikutvecklingen väcker nya juridiska frågor, exempelvis kring drönares användning av luftrummet ovanför privatägda fastigheter.

– Det som gör fastighetsrätten så stimulerande är att den hela tiden knyter an till andra samhällsområden. För att förstå de juridiska frågorna behöver man också förstå sammanhangen de uppstår i, förklarar Elisabeth.

Samtidigt är historien viktig för att förstå dagens rättsliga system. Äldre lagstiftning kan bygga på politiska och samhälleliga utgångspunkter som har förändrats. Genom att undersöka hur synen på exempelvis ägande och markanvändning har skiftat går det också att bättre förstå dagens regler och de intressen som ligger bakom dem.

Vill bygga framtidens forskningsmiljö

Som professor vill Elisabeth Ahlinder inte bara utveckla sin egen forskning. Minst lika viktigt är att skapa bättre förutsättningar för framtidens forskare att etablera sig inom fastighetsrätten. Det ser hon som en angelägen uppgift.

Fastighetsrätten omfattar ett stort antal delområden och rymmer många viktiga forskningsfrågor. Samtidigt är antalet professorer med fastighetsrättslig inriktning ytterst begränsat i Sverige. För Elisabeth handlar professuren därför också om att bidra till ett långsiktigt starkt forskningsfält.

Hon vill skapa bättre möjligheter för doktorander och postdoktorer, stärka förutsättningarna för extern forskningsfinansiering och utveckla samarbeten mellan forskare med olika specialiseringar. Eftersom fastighetsrätten berör så många delar av juridiken ser hon stor potential i tvärvetenskapliga och ämnesöverskridande samarbeten.

– Forskningens framtid står och faller med såväl rekrytering av talang som bibehållande av talang. Professorer måste därför aktivt arbeta för att skapa dessa förutsättningar.

Ett engagemang som sträcker sig utanför universitetet

Att fastighetsrätten också präglar Elisabeth Ahlinders liv utanför universitetet blir tydligt när hon berättar om sina fritidsintressen. Hon är utbildad sommelier och bygger tillsammans med sin man upp en verksamhet för vinodling och vinframställning på en gård på Gotland, som paret köpte för några år sedan.

Men intresset för mark, byggnader och förvaltning är långt äldre än så. Under de senaste tjugo åren har paret renoverat hus och utvecklat mark på olika håll. På den gotländska gården sköter de bland annat en våtmark och restaurerar delar av skogsbetesmarkerna.

– Jag älskar fastighetsfrågor – alla fastighetsfrågor. Från strukturella finansieringslösningar på stora infrastrukturprojekt till den praktiska skötseln av en våtmark, säger Elisabeth.

För Elisabeth handlar fastighetsägande också om ansvar. Den som förvaltar mark och byggnader behöver fundera över hur egendomen används, vilka värden som bevaras och vilket avtryck den lämnar för kommande generationer. Att skapa verksamheter som kan bidra till arbetstillfällen och lokal utveckling är, menar hon, en del av det ansvaret.

Forskning med rötter i verkligheten

Perspektiven från livet på gården har också påverkat Elisabeths forskning. Erfarenheter från det praktiska arbetet med mark och naturförvaltning har gett uppslag till flera vetenskapliga artiklar, bland annat om rättsligt ansvar för invasiva växter och om naturvårdsavtal som missköts.

I ett pågående forskningsprojekt tillsammans med Åsa Örnberg undersöker hon hur regleringen av viltförvaltningen hanterar konflikter mellan bland annat jakt, jordbruk, skogsbruk och biologisk mångfald.

– Det kan låta klyschigt, men i mitt fall är verkligen gränsen mellan mina akademiska och privata intressen minst sagt otydlig, säger Elisabeth.

Arbetet med mark och byggnader ger Elisabeth inte bara energi, utan väcker också nya forskningsfrågor. Där möter hon i praktiken de målkonflikter som fastighetsrätten ständigt behöver hantera: mellan brukande och bevarande, mellan enskilda intressen och samhälleliga behov, mellan dagens beslut och framtida konsekvenser.

Och kanske är det också där hennes drivkraft som forskare blir som tydligast. I viljan att förstå hur människor, verksamheter och samhällen kan dela på begränsade resurser, och hur juridiken kan bidra till lösningar som värnar både människors frihet och samhällets långsiktiga utveckling.