Hälsorättsliga perspektiv på ansvar i vården

Frågan om hur ansvaret ska fördelas mellan enskilda yrkesutövare och vårdens organisationer när en patient skadas saknar enkla svar. Den illustrerar också behovet av forskning i skärningspunkten mellan juridik, etik och medicin – ett område som står i centrum för Fokusmiljön i hälsorätt.

Fall som Mariafallet, dialysfallet i Linköping och Kalmarfallet har bidragit till att forma dagens diskussion om balansen mellan individuellt ansvar och systemansvar i vården. Foto: Syda Productions / Mostphotos

När patienter drabbas av vårdskador uppstår viktiga frågor om ansvar, rättssäkerhet och möjligheten att få sin sak prövad. Ska ansvaret utkrävas av enskilda yrkesutövare eller av vårdgivaren? Och vem ska egentligen utreda när en patient anser sig ha blivit felbehandlad?

Frågorna illustrerar den typ av rättsliga och etiska utmaningar som aktualiseras inom hälso- och sjukvården. Inom Fokusmiljön i hälsorätt vid Juridicum, Stockholms universitet, studerar forskare hur rättsliga och etiska regelverk påverkar hälso- och sjukvården, patienters rättigheter och förutsättningarna för en säker och rättssäker vård.

När vårdgivaren själv utreder patientklagomål

Ett område som har fått ökad uppmärksamhet är hanteringen av patientklagomål. Sedan patientsäkerhetslagen reformerades har vårdgivarna fått ett större ansvar för att utreda och besvara klagomål från patienter och närstående. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utreder fortfarande vissa ärenden, men långtifrån alla.

Förändringen har syftat till att stärka vårdgivarnas eget ansvar för kvalitets- och säkerhetsarbete. Samtidigt väcker den frågor om patienters möjlighet att få sina klagomål bedömda av en oberoende instans.

Ny forskning inom offentlig rätt visar att bedömningar som görs av vårdgivare och tillsynsmyndigheter inte alltid sammanfaller. Forskningen pekar också på hur patienters tillgång till oberoende granskning har förändrats över tid.

Balansen mellan lärande och rättssäkerhet

Frågorna speglar en större balansgång inom hälsorätten. Regelverken ska skapa förutsättningar för vården att lära av det som gått fel och förebygga framtida vårdskador. Samtidigt behöver patienter kunna lita på att deras klagomål tas på allvar och att det finns möjlighet till en rättssäker och oberoende prövning.

Fokusmiljön samlar forskare från juridik, medicinsk etik och socialt arbete för att undersöka sådana frågor. Forskningen omfattar bland annat ansvar och patientsäkerhet, men också digitalisering, artificiell intelligens och andra samhällsförändringar som påverkar hälsa och välfärd.

Kavot Zillén om ansvar i vården

Kavot Zillén.

Frågan om vem som ska hållas ansvarig när något går fel i vården har också varit central i flera uppmärksammade rättsfall.

Nyligen deltog Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet och projektledare för Fokusmiljön i hälsorätt, i Vårdfokuspodden. Där diskuterade hon hur synen på ansvar i vården har förändrats genom ett antal uppmärksammade rättsfall.

I samtalet berörs också frågor om tillsyn, patientklagomål och möjligheten till oberoende granskning – frågor som ligger nära den forskning som bedrivs inom Fokusmiljön i hälsorätt.

Lyssna på poddavsnittet här:
När patienten skadas – vem bär ansvaret?

Text: Natalie Oliwsson

Senast uppdaterad: 2026-10-07

Sidansvarig: Juridiska insitutionen