Bortom riskerna: juridikens roll och priset för teknik som inte används

Den 24 september höll Ugo Pagallo, professor i rättsfilosofi vid University of Turin, årets hedersdoktorsföreläsning vid Juridiska fakulteten. Föreläsningen The Opportunity Costs of Technological Underuse: A Legal Perspective ägde rum dagen före han promoverades till 2026 års hedersdoktor i juridik vid Stockholms universitet.

Priset för att avstå från ny teknik

I sitt anförande vände Pagallo på ett vanligt perspektiv i diskussionen om ny teknik. Medan mycket uppmärksamhet normalt ägnas åt riskerna med artificiell intelligens och automatisering, hamnar konsekvenserna av att inte använda tillgänglig teknik oftast i skymundan.

Det handlar om det som brukar beskrivas som alternativkostnader: värdet av de möjligheter som går förlorade när ett alternativ inte väljs. När ny teknik inte tas i bruk kan samhället gå miste om effektivare transporter, nya sätt att lösa problem och möjligheter att ge människor större handlingsutrymme. Alternativkostnaderna kan också ta sig mer konkreta uttryck, exempelvis i form av ekonomiska kostnader för ineffektiva transportsystem och trafikstockningar.

Pagallo betonade samtidigt att ett underutnyttjande inte alltid är något negativt. Det finns situationer där det är motiverat att avstå från en viss teknik, exempelvis när användningen medför allvarliga risker eller står i konflikt med andra värden. Utmaningen ligger därför i att skilja mellan situationer där det finns goda skäl att avstå, och sådana där tekniken inte används på grund av hinder som skulle kunna undanröjas.

En del av problemet, menade Pagallo, är att frånvaron av en händelse är svårare att observera än själva händelsen. Detta blir särskilt tydligt när man jämför med en olycka orsakad av automatisering, som snabbt blir synlig och kan väcka stor uppmärksamhet, medan de förluster eller risker som hade kunnat undvikas genom att använda tekniken ofta förblir osynliga.

När lagstiftningen blir en del av problemet

En central del av föreläsningen handlade om juridikens dubbla roll. Rättssystem och regelverk kan skapa förutsättningar för att ny teknik ska utvecklas och användas, men kan också bidra till att tekniken underutnyttjas.

Legal systems can be both a solution to and the cause of the underuse problem. It's the law’s paradox.

– Ugo Pagallo om juridikens paradox.

Pagallo pekade på flera faktorer som kan stå i vägen för teknikanvändning. Det kan handla om regelverk som överlappar eller inte är samordnade, principer som är dåligt anpassade till teknikutvecklingen, komplicerad byråkrati och återkommande förändringar av lagstiftningen. Även osäkerhet om vad reglerna innebär kan göra det svårare för organisationer och företag att utveckla och använda ny teknik.

En ytterligare bidragande faktor är att ny teknik ofta befinner sig i skärningspunkten mellan flera rättsområden. Aktörer som utvecklar och använder autonoma fordon behöver exempelvis både förhålla sig till regler om transport- och trafiksäkerhet, cybersäkerhet, dataskydd och artificiell intelligens. När flera regelverk ska tillämpas samtidigt kan det uppstå svåra frågor om hur de förhåller sig till varandra.

Pagallos poäng var att regleringens komplexitet och bristande samordning kan få konsekvenser utöver den administrativa bördan. Om det blir svårt att förstå vilka regler som gäller, eller om regelverket förändras ofta, kan det i praktiken fördröja utvecklingen och användningen av teknik som annars skulle kunna skapa nytta.

Att reglera teknik i förändring

Utmaningarna blir särskilt tydliga när tekniken utvecklas snabbare än de rättsliga ramarna. Med artificiell intelligens som exempel diskuterade Pagallo hur nya tekniska tillämpningar kan uppstå medan lagstiftningen fortfarande är under genomförande eller behöver anpassas.

Det innebär inte att teknikutvecklingen ska lämnas utan reglering. Snarare handlar det om hur lagstiftningen kan utformas för att både hantera risker och skapa förutsättningar för ansvarsfull användning. Enligt Pagallo behöver lagstiftare förstå den teknik som regleras och ta hänsyn till att den tekniska utvecklingen kan gå snabbt och förändras på sätt som är svåra att förutse.

Han pekade också på behovet av mer sammanhängande och lättillämpade regelverk samt enklare och mer samordnade strukturer för genomförandet av regleringen. När teknikutveckling berör flera myndigheter och ansvarsområden blir tydlig samordning avgörande. Pagallo jämförde bland annat med andra rättsordningar där ansvarsfördelningen mellan berörda institutioner är mer samlad, medan EU:s system enligt honom präglas av en större organisatorisk komplexitet.

Han lyfte även frågan om hur lagstiftningens effekter utvärderas. Om syftet är att främja önskvärda beteenden räcker det inte alltid att bedöma om en aktör följer eller bryter mot en regel. Det behövs också kunskap om hur reglerna fungerar i praktiken och vilka resultat de leder till.

Juridikens utmaning: att se hela bilden

Pagallo återkom till att frågan om tekniskt underutnyttjande inte enbart handlar om teknikens möjligheter, utan om de sociala, kulturella och institutionella förutsättningar som avgör vilka möjligheter som faktiskt förverkligas. Vilka tekniska lösningar som tas i bruk – och vilka som aldrig når sin potential – påverkas av allt från människors tillit till ny teknik, till hur institutioner och regelverk är utformade.

Enligt Pagallo behöver dessa frågor få större utrymme i diskussionen om ny teknik, särskilt i en tid när teknikutvecklingen går snabbt och konsekvenserna av att avstå från vissa möjligheter kan bli betydande. En central utmaning är därför att skilja mellan situationer där det finns goda skäl att avstå från en viss teknik och situationer där möjligheter går förlorade på grund av hinder som skulle kunna undanröjas.

Pagallos resonemang innebär inte att riskerna med ny teknik ska underskattas, utan att de behöver vägas mot de kostnader som kan uppstå när tekniska möjligheter inte realiseras. För juridiken innebär detta att regleringens effekter måste bedömas bredare: inte bara utifrån vilka risker den förebygger, utan också vilka möjligheter den möjliggör eller begränsar.

Text: Natalie Oliwsson