Rättsstat, motståndskraft och ansvar – lärdomar från Ukraina

Seminariet The Rule of Law, Justice and Accountability in Times of War – Lessons from Ukraine ägde rum i Juristernas Hus den 16 september och samlade ett 70-tal deltagare från akademin, offentlig förvaltning, yrkeslivet, studentvärlden och civilsamhället. Utgångspunkten var Ukrainas erfarenheter av det fullskaliga kriget och de utmaningar det innebär för rättsstat, mänskliga rättigheter och möjligheterna att utkräva ansvar för folkrättsbrott.

Vid seminariet medverkade även Theresia Kirkemann Boesen, föreståndare för Ukrainaavdelningen vid Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law, som bidrog med perspektiv på mänskliga rättigheter och ansvarsutkrävande under väpnad konflikt. Modererade samtalet gjorde Claes Granmar, docent i europarätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Nordic Forum for ECHR Studies.

Fem lärdomar från krigets Ukraina

Svitlana Zalishchuk inledde seminariet med att dela med sig av fem lärdomar från Ukrainas erfarenheter sedan den ryska fullskaliga invasionen. Hon betonade vikten av beredskap, att inte underskatta sin motståndare och att bygga samhällen som kan stå emot påfrestningar även när centrala strukturer utsätts för hård press.

En återkommande fråga var betydelsen av initiativförmåga och motståndskraft på alla nivåer i samhället. Zalishchuk beskrev hur lokala initiativ, civilsamhällets engagemang och enskilda människors handlingskraft har spelat en avgörande roll för både Ukrainas försvar och den civila beredskapen. Med uttrycket ”initiative beats hierarchy” betonade hon att förmågan att agera och ta ansvar ofta har varit avgörande under krigets mest kritiska skeden.

Hon lyfte också fram vikten av fungerande infrastruktur, kommunikation och förtroende mellan institutioner och medborgare. Att upprätthålla moral och samhällelig sammanhållning är, enligt Zalishchuk, minst lika viktigt som materiella resurser.

Mänskliga rättigheter under extrema förhållanden

Theresia Kirkemann Boesen, föreståndare för Ukrainaavdelningen vid Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law i Lund, berättade om institutets arbete med att stödja sjukvård och utbildning för barn i Ukraina.

Kirkemann Boesen betonade betydelsen av ett starkt civilsamhälle och av människorättsorganisationer som kan dokumentera övergrepp och bidra till att rättigheter upprätthålls även under krig. Lika viktigt, framhöll hon, är fungerande nationella och internationella institutioner som kan följa upp kränkningar och stödja Ukraina i arbetet med att värna fri- och rättigheter. Bland dessa underströk hon särskilt den ukrainska ombudsmannens betydelse, som spelar en viktig roll i arbetet med att ta emot uppgifter om och följa upp kränkningar av mänskliga rättigheter.

Frågor om Europas ansvar och framtid

Det efterföljande samtalet präglades av ett stort engagemang från publiken. Frågorna handlade bland annat om Sveriges och Europas stöd till Ukraina, arbetet mot korruption, hur länder bör agera vid säkerhetspolitiska provokationer samt vilka mekanismer som behövs för att utkräva ansvar för krigsförbrytelser.

Diskussionerna visade hur Ukrainas erfarenheter väcker frågor som sträcker sig långt bortom landets gränser. Rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och ansvarsutkrävande spelar en central roll – inte bara för Ukrainas framtid, utan också för utvecklingen av det europeiska samarbetet och den internationella rättsordningen.

Text: Natalie Oliwsson