Karin Åhman får forskningsanslag för projekt om egendomsskydd
Professor Karin Åhman har beviljats 770 000 kronor från Sven Stenbäcks Stiftelse för forskningsprojektet Egendomsskyddet i svensk rätt – några noteringar. Projektet ska analysera hur skyddet för egendom som grundläggande rättighet har utvecklats i svensk rätt under de senaste decennierna.
Äganderätten till mark och skog är ett område där enskilda rättigheter ofta möter samhälleliga intressen. Det är en av de frågor som står i fokus för Karin Åhmans forskningsprojekt. Foto: Elena Elisseeva / Mostphotos
Tjugofem år efter att hon disputerade på en avhandling om egendomsskydd återvänder Karin Åhman, professor i statsrätt vid Stockholms universitet, till ämnet.
Med stöd från Sven Stenbäcks Stiftelse kommer projektet Egendomsskyddet i svensk rätt – några noteringar att bedrivas under två år på halvtid och ge en samlad bild av hur egendomsskyddet har utvecklats i svensk rätt, inklusive genom Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga.
Egendomsskyddets utveckling i fokus
.jpg)
Professor Karin Åhman. Foto: Privat
Egendomsskyddet är en grundläggande rättighet som skyddas bland annat i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Skyddet omfattar inte bara fysisk egendom som mark och andra föremål, utan även vissa ekonomiska rättigheter och legitima förväntningar. Samtidigt ger regelverken staten relativt stora möjligheter att begränsa rättigheten när det finns angelägna allmänna intressen.
Inom projektet kommer Karin Åhman att analysera rättsutvecklingen framför allt under 2000-talet och behandla centrala avgöranden från svenska domstolar, Europadomstolen och EU-domstolen. Särskild uppmärksamhet riktas mot skyddet för fast egendom, mark och skog samt mot ingrepp i äganderätten som har motiverats av miljöintressen. Projektet ska också undersöka vilka samhälleliga värden egendomsskyddet är tänkt att värna och vilka grunder rättigheten vilar på.
Ett förändrat rättighetsskydd
När Karin Åhman disputerade på avhandlingen Egendomsskyddet år 2000 hade rättighetsskyddet ännu inte fått det genomslag i svensk rätt som det senare skulle få. Sedan dess har rättigheternas betydelse ökat, bland annat genom reformen av regeringsformen 2010/2011 och genom utvecklingen av EU-rätten och Europakonventionen.
Även egendomsskyddet har förändrats. Bestämmelsen i regeringsformen har reformerats, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna har tillkommit som ett rättsligt bindande instrument och rättspraxis har utvecklats. Egendomsskyddet åberopas också i fler sammanhang än tidigare och behandlas i dag i fler mål inför svenska domstolar.
Det nya projektet tar avstamp i denna utveckling och ska ge en samlad bild av egendomsskyddets ställning i dagens svenska rättsordning.
Text: Natalie Oliwsson
Senast uppdaterad: 2026-10-13
Sidansvarig: Juridiska institutionen