Effektivare bodelningar välkomnas – men frågor kvarstår

Betänkandet Bodelning och betänketid – en effektivare process (SOU 2025:121) innehåller flera förslag som syftar till att effektivisera bodelningsprocessen och samtidigt hantera frågor om skydd mot ekonomisk utsatthet vid separationer. Bland förslagen finns ändrade regler om betänketid vid skilsmässa, en tidsfrist för att begära bodelning samt nya och utökade verktyg för bodelningsförrättare.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet är positiv till en mer effektiv och tydlig process vid separationer och delar utredningens utgångspunkt att bodelningsreglerna inte ska kunna användas för att fördröja eller försvåra en separation. Samtidigt betonar fakulteten att regelverket måste utformas så att det inte skapar nya risker för den part som befinner sig i ett mer utsatt läge i en ofta redan komplex situation, samt att det finns ett behov av ett helhetsperspektiv och regler som fungerar i olika typer av situationer.

Betänketid vid skilsmässa ifrågasätts i vissa fall

Utredningen föreslår att kravet på betänketid vid skilsmässa i vissa fall tas bort, men att det ska kvarstå när en av makarna bor med barn under 16 år som står under dennes vårdnad. Med betänketid avses en obligatorisk väntetid innan en skilsmässa kan genomföras.

Fakulteten tillstyrker att betänketiden tas bort när endast en make vill skiljas, men är mer tveksam till utredningens förslag att behålla betänketiden i de fall där det finns barn i familjen. En sådan generell regel riskerar enligt fakulteten att slå alltför brett och inte alltid ta tillräcklig hänsyn till enskilda barns situation eller familjens faktiska omständigheter. Samtidigt tillstyrker fakulteten att det ska vara möjligt med betänketid om båda makarna begär det, eller när en make begär det och den andra inte motsätter sig det.

Betänketid kan enligt fakulteten fungera som ett viktigt skydd i vissa situationer – inte minst vid ojämlika maktförhållanden eller risk för så kallat ekonomiskt våld och kontroll. Å andra sidan framhålls att en sådan möjlighet också kan användas på ett sätt som missgynnar en part när det finns en obalans mellan makarna.

Tidsfrist för bodelning får stöd – men frågor om konsekvenser lyfts

Utredningen föreslår att en tidsfrist på tio år införs för att begära bodelning efter skilsmässa. Det innebär att den tidigare maken eller makan måste ta initiativ till bodelning inom tio år, annars går rätten att kräva en uppdelning förlorad. I dag saknas det en tydlig tidsgräns, vilket kan leda till att ekonomiska frågor mellan tidigare makar tas upp många år efter skilsmässan.

Fakulteten tillstyrker i huvudsak förslaget och framhåller att det kan öka förutsebarheten och underlätta ekonomisk planering i samband med separation. Samtidigt pekas på att en tidsfrist också kan innebära att en svagare part i vissa fall förlorar möjligheten att få en bodelning genomförd, vilket måste beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Bodelningsförrättare får stärkt roll i processen

Utredningen föreslår flera nya verktyg för bodelningsförrättare, bland annat utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer, förelägganden vid vite samt möjligheter att gå vidare i processen även om en part inte medverkar.

Fakulteten delar bilden av att dagens regelverk i vissa fall kan användas för att fördröja bodelningar. Samtidigt framhålls att de nya verktygen innebär en tydlig förstärkning av bodelningsförrättarens roll. Det innebär att förrättaren får mer långtgående befogenheter att styra och driva processen, vilket i praktiken innebär en förskjutning från att parterna själva styr processen (partsautonomi) till en mer kontrollerad och myndighetsliknande handläggning. Detta ställer i sin tur höga krav på rättssäkerhet.

Fakulteten lämnar även synpunkter på förslaget om kostnadsfördelning. Här välkomnas en större möjlighet att låta den part som orsakat förseningar eller extra arbete stå för en större del av kostnaderna (så kallad skevdelning), men det betonas samtidigt att tydliga ramar behövs för hur reglerna ska tillämpas i praktiken.

Barnets bästa och ekonomiskt våld behöver tydligare hantering

En bodelningsprocess och de beslut som fattas inom ramen för en sådan kan i allra högsta grad röra barn.

– Ur fakultetens remissvar

Juridiska fakulteten lyfter också flera frågor som enligt remissvaret behöver behandlas tydligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Bland annat behöver barnets ställning i bodelningsprocessen tydliggöras ytterligare, särskilt i ljuset av att barnkonventionen är svensk lag och att principen om barnets bästa därför ska vägas in i frågor som rör barn.

Vidare framhålls att frågor om ekonomiskt våld och kontroll i familjerelationer kräver ett bredare perspektiv än vad som ryms i den aktuella utredningen, och att samordningen med andra rättsliga och sociala skyddssystem bör utvecklas.

Behov av helhetsperspektiv i fortsatt lagstiftning

Sammantaget välkomnar Juridiska fakulteten en översyn av bodelningsreglerna, men menar att flera av förslagen väcker principiella frågor som bör analyseras ytterligare innan lagstiftning genomförs. Fakulteten betonar särskilt vikten av att reformer av familjerätten utformas samlat och med hänsyn till hur olika regelverk samverkar i praktiken.

Fakulteten betonar även vikten av att den rättsliga regleringen tar hänsyn till att olika situationer kan se olika ut, och ger utrymme för differentiering. Regelsystemet för bodelningar måste fungera både i ordinära fall och i mer särpräglade situationer. Det är något som bör beaktas vidare i det kommande lagstiftningsarbetet.

Yttrandet har beretts av professor Michael Hellner, professor Anna Kaldal samt jur. dr Emelie Kankaanpää Thell och har på Juridiska fakultetsnämndens uppdrag beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner. Det har expedierats av Juridiska fakultetskansliet som officiellt remissvar från Juridiska fakulteten.

Läs remissvaret i sin helhet:
Remissvar: Bodelning och betänketid – en effektivare process (SOU 2025:121)

Text: Natalie Oliwsson