Fakulteten efterlyser bredare reform av ärvdabalken

Promemorian Nya regler om arv och testamente (SOU 2025:91) innehåller flera förslag som syftar till att anpassa arvsrätten till dagens samhälle, där digitalisering och förändrade familjekonstellationer ställer nya krav på lagstiftningen. Bland förslagen finns bland annat ett statligt testamentsregister, möjlighet att upprätta digitala testamenten och ett stärkt skydd för efterlevande sambor.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet framhåller att det är positivt att arvsrätten ses över, men betonar samtidigt att stora delar av ärvdabalken fortfarande bygger på förarbeten från 1920- och 30‑talen. Fakulteten pekar på att både Danmark och Norge nyligen infört helt nya lagar om arv och testamente, och menar att även Sverige bör överväga en mer samlad och genomgripande modernisering av regelverket.

Kusiners arvsrätt avvisas – sambor lyfts fram

Utredningen föreslår att kusiner även fortsättningsvis inte ska ha legal arvsrätt. Fakulteten delar denna bedömning. Enligt remissvaret saknas det i dag stöd för att kusiner generellt har sådana nära relationer till arvlåtaren att arvsrätt är motiverad. Ett återinförande skulle dessutom kunna skapa betydande praktiska svårigheter vid boutredningar, särskilt när släktingar finns utomlands.

Fakulteten framhåller samtidigt att den som vill gynna en kusin kan göra detta genom testamente. De problem som ibland lyfts i debatten kopplas därför snarare till Allmänna arvsfondens konstruktion än till frågan om kusiners arvsrätt i sig.

När det gäller sambor anser fakulteten att utredningens förslag inte går tillräckligt långt. Utredningen bygger i huvudsak på att sambor ska skyddas genom testamente, men fakulteten menar att detta inte ger ett tillräckligt skydd i praktiken. Många sambor skriver inte testamente, trots att de ofta förväntar sig att den efterlevande ska kunna bo kvar.

Fakulteten förordar därför att sambor som levt tillsammans i minst fem år, eller har gemensamma barn, bör omfattas av en legal arvsrätt – med möjlighet att avtala bort den. Samtidigt betonas att sambors ekonomiska rättigheter i stort behöver ses över i ett bredare sammanhang, eftersom dagens regler bygger på en föråldrad syn på samboförhållanden.

Starkare skydd för efterarvingar vid gåvor

En efterarvinge är någon som har rätt till arv först efter att en annan arvinge – vanligtvis en efterlevande make eller maka – har avlidit. Ofta handlar det om gemensamma barn som får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har gått bort.

Fakulteten är i huvudsak positiv till förslag som stärker efterarvingars skydd när den efterlevande maken under sin livstid har gett bort egendom. Det gäller bland annat förslaget att sänka tröskeln för när en gåva anses ha minskat boet i sådan omfattning att återbäring kan bli aktuell, samt att slopa kravet på att gåvomottagaren ska ha varit i ond tro.

Fakulteten ställer sig också positiv till att tidsfristen för återbäring knyts tydligare till bouppteckningen. Sammantaget bedöms förändringarna kunna bidra till ett mer effektivt och förutsebart skydd för efterarvingar.

Register får stöd – digitala testamenten möter kritik

Fakulteten är positiv till förslaget om ett statligt testamentsregister, som bedöms kunna stärka rättssäkerheten och minska risken för att testamenten försvinner eller inte beaktas vid arvskiften. Däremot är man tveksam till förslaget om digitala testamenten. Fakulteten ifrågasätter om digitala lösningar verkligen innebär några tydliga fördelar jämfört med dagens ordning, samtidigt som de kan skapa ökad komplexitet och risk för misstag – särskilt för äldre testatorer.

Även förslaget om utvidgade möjligheter till nödtestamenten – det vill säga arvsförordnanden som kan upprättas i akuta situationer när det inte är möjligt att uppfylla ordinarie formkrav – avstyrks. Fakulteten pekar på att sådana situationer typiskt sett leder till svåra bevisproblem i efterhand, vilket riskerar att försvaga rättssäkerheten.

Skärpta regler om förverkande av arvsrätt

”Det är inte oproblematiskt att knyta förlusten av rätt till laglott till en lagakraftvunnen dom.”

– Ur fakultetens remissvar

Fakulteten anser att reglerna om förverkande av arvsrätt vid allvarlig brottslighet mot arvlåtaren bör skärpas. I remissvaret föreslås att förverkande av arvsrätt vid allvarlig brottslighet mot arvlåtaren ska ske automatiskt, i stället för att vara beroende av testamente. En sådan ordning bedöms minska risken för att utfallet påverkas av om och när ett brott lagförs, och därmed stärka rättssäkerheten i praktiken – till exempel i situationer där en arvinge begått mycket allvarliga brott mot den avlidne.

Fakulteten noterar även att ekonomiska brott mot arvlåtaren inte omfattas av förslaget.

Behov av större reform av hela arvsrätten

Sammantaget välkomnar Juridiska fakulteten att arvsrätten ses över, men menar att utredningen hade behövt ett bredare uppdrag för att möjliggöra en mer samlad modernisering av ärvdabalken. Enligt fakulteten finns det ett behov av en mer genomgripande reform, i linje med utvecklingen i övriga nordiska länder.

Yttrandet har beretts av professor Michael Hellner och har på Juridiska fakultetsnämndens uppdrag beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner. Det har expedierats av Juridiska fakultetskansliet som officiellt remissvar från Juridiska fakulteten.

Läs remissvaret i sin helhet:
Remissvar: Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91)

Text: Natalie Oliwsson