Fakulteten kritiserar förutbestämd utredning om bostadsrättsregler

Om remissvaret

Promemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025:28) innehåller förslag som ska ge bostadsrättsföreningar fler verktyg för att hantera brott och otrygghet i och kring föreningen. Det handlar bland annat om att skärpa när en bostadsrättsinnehavare kan sägas upp på grund av brott och att klargöra och utvidga möjligheten att neka medlemskap för personer med tidigare brottslighet – förslag som delvis bygger på regler som redan finns för hyresrätter.

Juridiska fakulteten instämmer i bedömningen att bestämmelserna i så stor utsträckning som möjligt bör utformas på samma sätt i de två regelverken. Fakulteten påtalade redan vid tidigare lagändringar behovet av motsvarande justeringar i bostadsrättslagen och ser därför positivt på att ett sådant förslag som innebär ökad harmonisering med hyreslagstiftningen nu har tagits fram.

Svårt att tillämpa utökad nekanderätt

Fakulteten har således inga invändningar mot flera av de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen som ligger i linje med detta. Inte heller föreslagna ändringar i förordningen om vissa underrättelser och meddelanden enligt bostadsrättslagen möter några invändningar.

Däremot avstyrker fakulteten förslaget att utvidga bostadsrättsföreningars möjlighet att neka medlemskap med hänvisning till brottslighet. Enligt fakulteten är behovet av lagändringen vagt motiverat och de exempel som redovisas i promemorian tyder snarare på att hyresnämnder och domstolar redan tillämpar tydliga kriterier vid bedömningen av när medlemskap kan nekas.

Fakulteten menar också att den föreslagna bestämmelsen riskerar att bli svår att tillämpa i praktiken. Den förutsätter att föreningar ska kunna inhämta och bedöma uppgifter om tidigare brott och dessutom göra prognoser om framtida beteende – både hos den som ansöker om medlemskap och hos andra personer som kan komma att använda lägenheten. Promemorian ger dock ingen tydlig vägledning om hur sådana uppgifter ska kunna samlas in eller värderas.

Integritetsrisker, diskriminering och inskränkning av egendomsrätt

Fakulteten pekar även på flera risker som kan följa av det förslag som ifrågasätts. Ett möjligt resultat är att föreningar i ökad utsträckning begär utdrag ur belastningsregistret från personer som ansöker om medlemskap. Detta kan i praktiken innebära ett indirekt tvång att lämna ut känsliga uppgifter. Det finns också en risk att reglerna leder till osäkerhet på bostadsmarknaden och till diskriminerande tillämpning.

Fakulteten framhåller dessutom att promemorian inte tillräckligt analyserar konsekvenserna för den som säljer sin bostadsrätt.

Om en bostadsrättsförening nekar köparen medlemskap blir överlåtelsen ogiltig. Det innebär att säljaren kan förlora möjligheten att förfoga över sin egendom på det sätt som avsetts och i praktiken riskera ekonomiska konsekvenser, till exempel dubbla lån eller skadeståndsansvar. En sådan begränsning kan enligt fakulteten innebära ett ingrepp i egendomsskyddet enligt Europakonventionen, något som inte analyseras tillräckligt i promemorian.

Problematiskt med styrda utredningsdirektiv

Fakulteten lyfter också en mer principiell fråga i sitt yttrande. I direktiven anges att utredaren, oavsett sin bedömning i sak, ska lämna ett förslag om skärpta eller förtydligade regler. Enligt fakulteten är denna typ av förutbestämda utredningsuppdrag problematiska, eftersom de riskerar att styra utredningens slutsatser redan från början.

De tveksamheter som identifieras i promemorian illustrerar enligt fakulteten varför utredningar bör ges större utrymme att självständigt analysera behovet av lagstiftning och att överväga olika möjliga lösningar. När direktiven i förväg anger vilken typ av lagförslag som ska lämnas finns en risk att behovet av lagstiftning och dess konsekvenser inte analyseras tillräckligt ingående.

Mot denna bakgrund framhåller fakulteten vikten av att utredningsarbete ges förutsättningar att bedrivas oberoende och med tillräckligt utrymme för saklig analys innan lagförslag formuleras.

Yttrandet har beretts av docent Elisabeth Ahlinder och har på Juridiska fakultetsnämndens uppdrag beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner. Det har expedierats av Juridiska fakultetskansliet som officiellt remissvar från Juridiska fakulteten.

Läs remissvaret i sin helhet:
Remissvar: Promemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025:28) pdf, 150.1 kB.

Text: Natalie Oliwsson