Remissvar om ersättning vid artskyddsrestriktioner

Regeringens promemoria om ersättning till fastighetsägare vid rådighetsinskränkningar på grund av artskydd syftar till att klargöra rätten till ersättning när dispens nekas. Juridiska fakulteten har låtit professor Jonas Ebbesson bereda ett yttrande, som därefter beslutats av rektor som Stockholms universitets officiella remissvar. I yttrandet framhålls att förslaget i stora delar är välkommet, men att vissa delar riskerar att ge en alltför generös ersättning.

Bakgrunden är Högsta domstolens avgörande i NJA 2023 s. 291 (“Tjäderspelet i Malsättra”), där domstolen slog fast att rådighetsinskränkningar som följer av artskydd utgör en precisering av de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken (MB) 2 kap. Domstolen konstaterade att inskränkningarna inte omfattas av den grundlagsfästa ersättningsrätten enligt MB 31:4, men att ersättning likväl kan bli aktuell utifrån allmänna principer när inskränkningen är särskilt betungande och markägaren nekats dispens.

Välkomnar tydligare regler – varnar för schablontillägg

I sitt remissvar instämmer fakulteten i att det är rimligt att ersättning kan utgå när dispens nekas. Däremot kritiseras promemorians förslag att ersättning ska utgå med 125 procent av skadan på grund av restriktionerna. Denna regel om schablontillägg på 25 procent finns i Expropriationslagen, som MB 31:2 hänvisar till. I yttrandet skriver universitetet att:

“Hela idén med detta tillägg vid expropriation är feltänkt. Nu syftar promemorian inte till att ändra den generella regeln om överkompensation i Expropriationslagen, men universitetet menar att överkompensation i varje fall inte bör ges vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet; detta just eftersom restriktionerna utgör preciseringar av de allmänna hänsynsreglerna som ska efterlevas utan rätt till ersättning.”

I remissvaret betonas även att schablontillägget kan utgöra statsstöd i strid med EU:s regler. Det är därför en klar brist i promemorian att den över huvud taget inte tar upp frågan om statsstöd, trots att regeringen, för det fall den väljer att framskrida med förslaget, måste underrätta EU-kommissionen för bedömning av om schablontillägget faktiskt utgör ett otillåtet statsstöd.

Behov av tydliga och rättvisande formuleringar

Yttrandet pekar också på språkliga brister i promemorian, bland annat förslaget om att ett nekande av dispens skulle anges som en “vägran”:

“Formuleringen är helt missvisande eftersom ett beslut om nekad dispens inte handlar om en ’vägran’. Formuleringen antyder närmast att ett beslut om att avslå en ansökan om dispens görs av en envis och tjurig tjänsteperson som inte vill ge dispens, när det i praktiken handlar om huruvida kriterierna för dispens är uppfyllda.”

Fakulteten ställer sig positiv men försiktig

Sammanfattningsvis välkomnar Juridiska fakulteten ambitionen att klargöra rätten till ersättning, men understryker att regleringen måste utformas så att ersättningen inte blir överdriven eller orättvist generös. Fakulteten betonar vikten av att ersättning endast utgår när restriktionerna är särskilt betungande för den enskilde, i linje med Högsta domstolens vägledning.

Yttrandet har beretts som intern remiss inom fakulteten och skickats vidare av rektor som Stockholms universitets officiella remissvar. Beredningen har ansvarats av Jonas Ebbesson, professor i miljörätt.

Läs remissvaret i sin helhet på regeringens hemsida:
Yttrande över promemorian Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet

Text: Natalie Oliwsson