När juridiken möter framtidens teknik
När samhällsutvecklingen rusar vidare i snabb takt försöker juridiken hålla jämna steg. Det märks tydligt i flera av de forskningsartiklar som publicerats vid Juridiska fakulteten under 2025.
Foto: Yannawit Dhammasaro / Mostphotos
Det händer något varje gång juridiken korsar vägar med ny teknik. Nya frågor uppstår, gamla antaganden prövas, och ibland förändras hela rättsområden i takt med att samhället tar nästa steg.
Under året som gått har forskare vid Juridiska fakulteten publicerat studier som fångar just dessa förskjutningar – från upphovsrättens plats i en AI-genererad filmvärld, till de juridiska utmaningar som följer av EU:s reglering av digital infrastruktur.
Detta är bara ett urval av årets forskning. Nedan presenteras fem exempel på forskning som försöker ge svar på några av de frågor som uppstår när juridiken ställs inför ny teknik. För den som vill få en bredare bild av fakultetens forskning – som spänner över en lång rad rättsområden, långt bortom de som nämns här – finns ett rikt material att utforska på våra forskningssidor och i DiVA.
Reglering av öppen källkod i en ny digital verklighet
Liane Colonna, docent i rättsinformatik
Hur påverkas programvara med öppen källkod av EU:s nya regler? Cyber Resilience Act och Product Liability Directive ställer krav på utvecklare, bland annat genom tydligare dokumentation. Den här artikeln visar hur juridiken påverkar den digitala infrastrukturen och är ett lästips för den som vill förstå samspelet mellan teknik och rätt.
(Publicerad i tidskriften Computer Law & Security Review, april 2025)
AI-förordningen genom fyra lagstiftningsmodeller
Stanley Greenstein, docent i rättsinformatik och Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära
Hur reglerar man teknik som utvecklas snabbare än lagen hinner med? Artikeln analyserar EU:s AI-förordning och visar hur fyra olika lagstiftningsmodeller används samtidigt, vilket påverkar hur samstämmigt reglerna tillämpas. En intressant text för alla som vill förstå juridikens roll i en snabbt föränderlig teknologisk miljö.
(Publicerad i tidskriften The Theory and Practice of Legislation, juni 2025)
Reglering av osäkerhet: AI och systemrisker
Samuel Carey, doktorand i rättsinformatik
Hur kan lagstiftning hantera risker som ännu inte går att förutse? Artikeln granskar EU:s AI-förordning och visar hur systemrisker skapar nya former av osäkerhet, bland annat genom att viktiga beslut delegeras till privata aktörer. Här får du en inblick i paradoxen med AI-reglering: försök att skydda mot framtida risker kan samtidigt göra det svårare att veta vad som gäller.
Läs: Regulating Uncertainty: Governing General-Purpose AI Models and Systemic Risk
(Publicerad i tidskriften European Journal of Risk Regulation, augusti 2025)
Generativ AI och filmsektorn – upphovsrätt i förändring
Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt
Hur ska upphovsrätten hantera AI-genererade verk? Artikeln analyserar EU:s och Storbritanniens modeller och förklarar när AI-assisterade produktioner kan skyddas och när ansvar kan uppstå. Ett givande lästips för den som vill följa hur kreativa branscher påverkas av AI.
(Publicerad i tidskriften Computer Security Law Review, september 2025)
Mellan fri press och falska nyheter: Plattformars ansvar i AI-eran
Björn Lundqvist, professor i europarätt
Digitala plattformar påverkar vad vi ser, läser och tror – men hur mycket ansvar har de? Artikeln visar att dagens regler ofta fokuserar på efterhandskontroll, snarare än att förebygga desinformation. Samtidigt gör AI och algoritmer det möjligt för plattformar att ta ett större redaktionellt ansvar, vilket kan bidra till mer balanserad information och bättre skydd för demokratiska värden.
(Publicerad i Social Science Research Network, november 2025)
Senast uppdaterad: 2025-12-19
Sidansvarig: Juridiska institutionen