Fanny Klang: samhällsengagerad juriststudent och författare

Idag bor Fanny i Solna och studerar juristprogrammet på Stockholms universitet.  Aktuell med debutromanen Sluten anstalt, så delar hon med sig av sina egna upplevelser från insidan av Sveriges kanske mest högaktuella myndighet – Kriminalvården. Vi passade på att ställa några frågor till Fanny om hennes erfarenheter och hur det ledde henne till att börja studera juridik.

Hej där...

Fanny, du har arbetat flera år inom Kriminalvården. Vad tog du med dig från det arbetet som sedan fick dig att vilja börja studera juridik?

Svårt att säga vad som var hönan och ägget, mitt intresse för juridik och kriminologi var det som drog mig både till Kriminalvården och senare även juristprogrammet. Efter några år på Kriminalvården kände jag mig redo att jobba med frågor om brott och straff från ett mer akademiskt håll.

Vad var det som gjorde att du valde just juristprogrammet vid Stockholms universitet?

Jag hade länge otroligt mycket fördomar om jurister. Ända sedan högstadiet hade jag varit intresserad av ämnet, men slagit bort det eftersom jag föreställde mig alla jurister som rättrådiga kostymnissar. Jag hade så mycket annat jag ville få plats med i mitt liv! Sommaren 2023 lärde jag känna en jurist som även var musiker och väldigt öppensinnad, och insåg att ramarna kanske inte var så snäva som jag hade trott. Jag längtade tillbaka till Stockholm efter många år på andra ställen och det kändes helt rätt att studera i min hemstad. 

Jag vill använda juridiken som verktyg för rättvisa.

I din roman Sluten anstalt skildrar du en verklighet som många inte känner till. Hur har dina erfarenheter påverkat hur du ser på rättssystemet och kriminalpolitiken i Sverige?

De flesta vet nog inte att antalet intagna beräknas öka med fyra gånger mellan 2023 och 2033, och att Sverige då kommer att ha störst andel frihetsberövade i Europa (tillsammans med Turkiet). Det är konsekvensen av Socialdemokraternas och Tidöpartiernas politik de senaste åren.

Jag upplever en eftersläpning i allmänhetens medvetande, många lever kvar med en romantiserad Sverigebild och tror att det ändå är ganska humant och medmänskligt på svenska anstalter och häkten. Självklart är det bättre om man jämför med många andra länder, men det går rasande fort i en annan riktning. Jag tycker att det borde vara obligatoriskt för domare och åklagare att ha jobbat eller praktiserat inom Kriminalvården – ska man ha makt att skicka in folk i fängelse bör man också veta hur det är där inne.

Vilka delar av juridikstudierna har du hittills tyckt varit mest givande – eller mest utmanande? Har du någon del som du särskilt ser fram emot?

Jag tyckte mycket om JIK:en och Civilrätt C, och jag ser fram emot straff- och processrätten!

Ämnesmässigt tycker jag att statsrätt har varit tuffast hittills. Mest utmanande är nog att ta in regleringar som förstärker ojämlikhet och cementerar klasskillnader. Även om jag ju vet hur vårt samhälle ser ut så gör det ont att ta in det. Ett av många exempel är att om man äger sitt boende så får man förfoga över det i princip som man vill, medan man sedan 2019 kraftigt har inskränkt hyresgästers möjligheter att hyra ut och byta sina lägenheter utan hyresvärdens godkännande. Det är politik och juridik som gynnar de som redan har tillgångar och kapital, och som aktivt begränsar de som har allra minst. 

Du har gått från att arbeta praktiskt inom Kriminalvården till att reflektera över rättssystemet i skönlitterär form. Hur ser du på kopplingen mellan juridik och berättande?

Jag njuter av språkbruket inom juridiken! Man värnar det svenska språket och bemödar sig om precision, och vi lägger lektionstid på att försöka förstå 1734 års handelsbalk som fortfarande tillämpas. Det tycker jag är helt underbart. Att kunna hantera språket är en egenskap som kommer igen både i skönlitteratur och juridik. Det är en enorm fördel på juristprogrammet om man har förmåga att ta sig igenom stora mängder text och har lätt att uttrycka sig i skrift. 

Vad hoppas du kunna använda dina juridiska kunskaper till i framtiden?

Jag vill använda juridiken som verktyg för rättvisa. Initialt kände jag mig mest dragen till straffrätten, det vore roligt att någon gång bli advokat. Docent Erik Svensson formulerade det väl under en föreläsning på JIK:en - straffrätten är ett av få områden inom juridiken som inte handlar om pengar, där man får visst utrymme för etiska frågor och existentiella avvägningar.

Idag jobbar jag extra med arbetsrätt på fackförbundet Syndikalisterna, med fokus på migrantarbetare. Det är oerhört givande att få vara med och rensa upp lite i det laglösa träsk som bygger på människoexploatering och som vi vardagligen benämner ”byggbranschen”. 

Och till sist: Hur har det varit att kombinera skrivandet av en roman med heltidsstudier i juridik? Planerar du att skriva något mer?

Jag var färdig med utkastet till boken när jag började på Juristprogrammet och jag fick faktiskt antagningsmejlet av Ordfront (mitt förlag) mitt under en föreläsning med Christina Ramberg på JIK:en. Sedan pågick redigeringsprocessen under T1.

Det har stundtals varit påfrestande, men framför allt har det känts givande att ha en fot i olika sammanhang. Det kan jag verkligen rekommendera till nya studenter. Studierna är inte allt! Gör något annat också, gärna något kreativt. Jag skriver på en diktsamling just nu som även den handlar om arbete. 

Om Sluten anstalt

Jonna, 21 år, börjar jobba på Kriminalvården - en sluten och sekretessbelagd värld som utomstående har mycket liten insyn i. Till en början är hon storögt fascinerad av allt på anstalten Kockbacka: de intagna, datasystemen och kollegorna. Ambitionerna.  

Sedan blir hon varse verkligheten. Myndigheten befinner sig i en expansionsfas som innebär att...Läs mer