När andra firar jul

Rebecka Strandell

Äldreomsorgen tar inte jullov. När andra firar jul fortsätter omsorgsarbetet. Frågan är dock vilka villkor vi ger till dem som får verksamheten att fungera.

Under julen stannar mycket av Sverige. Kontor släcks ner och butiker stänger tidigare. Människor skyndar hem i julstressen med matkassar och paket. Arbetsmejlen sätts på autosvar. Julen innebär för många en välbehövlig paus från måsten och arbete, med tid för återhämtning och vila.

Men någon behöver hjälpa Gun ur sängen på juldagsmorgonen. Någon ska sätta på stödstrumpor, ställa fram frukosten, hjälpa till på toaletten och se till att medicinen blir tagen. Någon sitter kanske en stund hos den som inte har någon annan som kommer. Någon firar jul på ett äldreboende eller i bilen mellan två hemtjänstbesök.

Omsorgsarbetet i äldreomsorgen pågår årets alla dagar, dygnets samtliga timmar. Ett välfärdssamhälle ska ta hand om människor även när resten av samhället är hemma och firar jul. Så måste det förstås vara, äldreomsorgen tar inte jullov.

Mindre självklart är dock vilka villkor vi erbjuder dem som håller äldreomsorgen igång.

I vår senaste studie av undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen ’Allt fler vill sluta i äldreomsorgen – varför och vad kan göras?’ uppgav mer än hälften att deras arbetstider passar dåligt ihop med familjeliv och andra sociala aktiviteter. Många arbetar varannan helg, delade turer och obekväma arbetstider. Arbetet präglas samtidigt av tidspress, underbemanning, hög arbetsbelastning och begränsade möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras.

Kanske är det därför inte så konstigt att två av tre omsorgspersonal i vår undersökning uppger att de vill sluta i arbetet. Såhär uttrycker en personal på äldreboende det:

”För mkt stress, alldeles för lite återhämtning, ena veckan jobbar man 5 av 7 dagar andra 6 av 7.Man sliter ut kroppen för att hjälpa andra och får alldeles för lite tillbaka i form av ledighet. Jobbar storhelger med andras anhöriga istället för att vara med sin egna familj och man får inte ut semester. Dom få semesterdagar man får ska räcka till sommaren plus alla helger under året”.

Att arbetet i äldreomsorgen präglas av betydande arbetsmiljöproblem är anmärkningsvärt. Inte minst med tanke på det brukar beskrivas som en av välfärdens viktigaste verksamheter som påverkar såväl omsorgspersonal och hjälptagare, som deras anhöriga. Vi vet att befolkningen blir äldre och att fler kommer behöva hjälp. Vi talar ständigt om behovet av att rekrytera fler medarbetare till sektorn.

Omsorgsarbete är något som ofta beskrivs som meningsfullt och ovärderligt, men som ändå utförs under bristande villkor och som präglas av låg status och låg lön. Personalens engagemang hyllas, liksom deras förmåga att ’göra det lilla extra’ och ’ställa upp’, särskilt under storhelger. Det finns något motsägelsefullt i detta. Att förlita sig på att arbetets positiva aspekter och motivation att hjälpa någon annan ska kompensera för arbetets brister utgör en riskfylld strategi. Meningsfullhet kan inte ersätta återhämtning. Och känslan av att göra skillnad för den enskilde kan i längden inte väga upp för hög arbetsbelastning och svårigheter att få det egna livet att gå ihop.

Att äldreomsorgen ska fungera på julafton är självklart.

Att de som får äldreomsorgen att fungera ska ha bra villkor borde också vara det.

Rebecka Strandell

Läs mer om forskning om åldrande och äldreomsorg

Senast uppdaterad: 2026-11-18

Sidansvarig: Institutionen för socialt arbete