Ekonomisk utsatthet under julen
Hugo Stranz
Inte sällan etiketteras julen som ”barnens högtid”. Det är begripligt; för oss som inte längre är barn, har barndomens personliga förväntan kring julklappar, roliga TV-program och att få träffa kusinerna från någon stad långt borta, förbytts mot att få se just dessa förväntningar i ögonen på våra egna barn. Även om Kalle Anka och hans vänner kanske spelar en mindre central roll för de generationer som vuxit upp med fri tillgång till tecknad film, så är mekanismerna ändå desamma.
Vi som har perspektiv som tar utgångspunkt i det sociala arbetet är dock väl medvetna om att dessa förväntningar vare sig infrias eller ens existerar för alla barn. Av Rädda Barnens senaste Barnfattigdomsrapport framgår att omkring 13 procent av alla barn växer upp i ekonomisk utsatthet; resultat från CAN visar att drygt 20 procent av alla barn lever i ett hem där minst en förälder överkonsumerar alkohol. För många av dem är julen kanske i första hand en tid som präglas av oro, en känsla av ensamhet och att av vara utanför.
Ekonomisk utsatthet och marginalisering bland barn är varken oundviklig eller förutbestämd; det är här det sociala arbetet har en av sina mest avgörande funktioner. Professionella och ideella krafter mobiliserar för att skapa trygghet här och nu, samtidigt som rätt insatser och stöd kan ge barn de resurser och den stabilitet som krävs för att som vuxen kunna ge sina egna barn en jul som är bättre än den som erbjöds under uppväxten. Så – om julen synliggör ojämlikheter, är det sociala arbetet ett av våra viktigaste verktyg för att utjämna den.

Senast uppdaterad: 2026-11-18
Sidansvarig: Institutionen för socialt arbete