Hur tolkas frivillighet i sexualbrottsmål som rör unga?
I en ny studie undersöker Clara Fahlstadius, doktorand och Hanna Linell universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, tillsammans med Linnea Wegerstad vid Lunds universitet och Carolina Överlien vid Uppsala universitet, hur svenska domstolar resonerar kring frivillighet i mål som rör våldtäkt mot barn där de målsägande och tilltalade är unga och i romantiska relationer.
I de 38 tingsrättsdomar som analyserats är målsägande flickor i åldern 13–14 år och tilltalade pojkar i åldern 15-20 år. Studien visar att frivillighet konstrueras på olika sätt i domstolarnas resonemang och identifierar tre återkommande teman.
Det första handlar om frivillighet kopplat till sårbarhet, där flickors utsatthet och möjlighet att samtycka ses i ljuset av att de lever i en relation där de utsätts för våld och press.
Det andra beskriver frivillighet som ett val, där ansvaret för att markera motstånd delvis läggs på de unga flickorna själva. Det tredje temat synliggör frivillighet som en glidande skala, något som bedöms i grader snarare än som en tydlig ja- eller nej-fråga.
Resultaten visar också att den svenska samtyckeslagen från 2018, som inte var avsedd att tillämpas på fall av våldtäkt mot barn, ändå tycks påverka hur domstolar resonerar kring frivillighet. Forskarna framhåller vikten av att rättsväsendet beaktar ungas särskilda villkor och sårbarhet när frågor om samtycke och ansvar prövas.
Senast uppdaterad: 2026-03-16
Sidansvarig: Institutionen för socialt arbete