Läroplansutredningens förslag om sexualundervning ett steg tillbaka

Ny läroplan 2022 stärkte kunskapsområdet

Bakgrunden till det som diskuteras i artikeln, går tillbaka till 2018, då metoo-rörelsen och en granskning från Skolinspektionen satte fokus på brister i sexualundervisningen. I den nya läroplanen 2022 bytte kunskapsområdet, som länge hetat sex och samlevnad, namn till "Sexualitet, samtycke och relationer". Då infördes även nya skrivningar i skolans läroplan med ord som samtycke, hedersrelaterat våld och pornografi. 

Karin Gunnarsson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, har studerat området de senaste fem åren. Hon betonar i artikeln att reformen syftade till att bredda kunskapsområdet och göra det till en integrerad del av skolans värdegrund och undervisning i flera ämnen. Hon betonar också att den politiska viljan var stark att de här aspekterna skulle få en tydligare plats i skolan.

Nytt förslag innebär en försvagning av ämnet

I det nya förslaget föreslås att sexualundervisningen tas bort från läroplanernas inledande delar  och istället enbart behandlas i vissa ämnen, vilket flyttar ansvaret från rektor till enskilda lärare. Gunnarsson menar i artikeln att kunskapsområdet riskerar att tappa både resurser och legitimitet om det inte längre har en stark förankring i skolans övergripande värdegrundsuppdrag och skulle innebära en betydande försvagning av områdets ställning i skolan.

Lärare känner osäkerhet

Att lägga ansvaret på enskilda lärare kan vara problematisk. En ny granskning från Skolinspektionen, publicerad i mars 2025, visar att många lärare känner osäkerhet inför att undervisa om sexualitet och relationer. Gunnarsson säger i artikeln att det bland annat beror på att området förändras snabbt, med nya begrepp och normer som kan vara svåra att hålla sig uppdaterad kring.

Jack Lukkerz, sexolog och doktor i socialt arbete, menar i artikeln att det inte behöver bli fel om man koncentrerar det till ett fåtal ämnen, men att det är viktigt att behålla bredden, så att det inte bara blir en fråga om biologi.

Prestationskrav kan hämma diskussioner

I artikeln medverkar också David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare Stockholm. Han menar att förslaget skulle kunna stärka sexualundervisningen, eftersom innehållet blir betygsgrundande när det förs in i kursplanerna. 

Karin Gunnarsson ser dock annorlunda på det. Hon menar att om sexualundervisningen begränsas till kursplanerna, riskerar det att leda till ökat fokus på kunskapsbedömning och examination, snarare än att främja öppna samtal. Elever har, enligt henne, uttryckt uppskattning för att få diskutera dessa frågor i en miljö fri från prestationskrav. Hon ser en risk att frågorna då hamnar ännu mer marginalen. 

Frågan om sexualundervisningens framtid är fortsatt öppen – och beroende av hur regeringens förslag tas emot och eventuellt omarbetas.

Länk till artikel i DN (betalvägg)

Om Karin Gunnarsson

Karin Gunnarsson är docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen rör bland annat skolans värdegrundsuppdrag med frågor om hälsa, normer och jämlikhet. 

Hon har medverkat i Skolinspektionens granskning av kvaliteten i skolornas arbete inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer (Skolinspektionen 2025)

Hon är forskningsledare för projektet: Samskapad sex- och samlevnadsundervisning.  

Tidigare nyheter:

Skolan avgörande för ungas kunskap om sexualitet och relationer - men undervisningen brister

Nytt temanummer om skolans kunskapsområde: Sexualitet, samtycke och relationer