Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för mediestudier". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 161-180 av 592 träffar
- Ny student
Institutionen för mediestudier
På denna sida "Ny student" har vi listat några av de viktigaste delarna du behöver för att få en bra start på din utbildning hos oss. Viktigast av allt är förstås att du blir registrerad och därmed aktiverat ditt universitetskonto och hittar din kurssida på CANVAS.
- Publikationer
Institutionen för mediestudier
Här kan du söka efter publikationer från våra forskare vid Institutionen för mediestudier.
- Kontakt
Institutionen för mediestudier
Här finner du kontaktuppgifter till institutionens ledning, studierektorer på forskarnivå och våra forskare. På sidan Om institutionen/Kontakt hittar du kontaktuppgifter till teknisk administrativ personal och studierektorer på grund/avancerad nivå.
- Samarbeten
Institutionen för mediestudier
Institutionen för mediestudier delar med sig av sin kunskap från forskningen både i den dagliga undervisningen och till det omgivande samhället utanför universitetets väggar. Våra forskare lämnar ofta bidrag i samhällsdebatten och anlitas av media för sin expertis inom sina respektive forskningsområden. Institutionen har breda kontaktytor mot det omgivande samhället, inte minst kontinuerliga kontakter med mediebranschen och yrkeslivet. Vi samverkar med företag, organisationer och myndigheter vilket bidrar till att vår forskning och utbildning kan hålla en hög och aktuell nivå. Våra praktikplatser för journaliststudenter är ett exempel på det. Samarbeta med oss Här hittar du mer information om hur du kan samarbeta med oss på Institutionen för mediestudier.
- Kontakt
Institutionen för mediestudier
På denna sida hittar du allmän kontaktinformation och kontaktuppgifter till bland annat institutionens ledning, presskontakter, studentexpeditioner och studierektorer.
- Alumn - tidigare student och Mentorskapsprogrammet
Institutionen för mediestudier
Alumnverksamheten är till för tidigare studenter vid IMS. Vi är mycket intresserade av att fortsätta hålla kontakt med dig även efter dina studier.
- Antagningsordning till utbildning på forskarnivå vid Institutionen för mediestudier
Institutionen för mediestudier
Utbildning på forskarnivå vid Institutionen för mediestudier (IMS), senast ändrad 2022-06-28. Behörighet För att bli antagen till utbildning på forskarnivå vid IMS, krävs att sökanden a/ har grundläggande behörighet, vilket omfattar avlagd examen på avancerad nivå, eller fullgjorda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper, samt b/ har särskild behörighet, vilket omfattar examensarbete på avancerad nivå inom huvudområdet eller i huvudsak motsvarande kunskaper, förvärvade inom eller utom landet. Studiefinansiering Doktorandplatser utlyses i mån av resurser. Institutionsstyrelsen får till forskarutbildning på IMS, endast anta sökande som anställs som doktorand. Utbildningsbidrag för doktorander är från och med år 2013 inte längre en möjlig finansieringsform vid SU. Humanistiska fakultetsnämnden kan bevilja antagning av sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och att den inte understiger vad som kunde ha erhållits i form av utbildningsbidrag efter avdrag före skatt och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år (doktorsexamen) respektive fyra år (licentiatexamen). Ett villkor är även att ansökningar med annan form av studiefinansiering bedöms i konkurrens med övriga sökanden och följaktligen är ansökningens kvalitet det utslagsgivande. Bedömningen av sökanden Grunden för urval bland behöriga sökande är graden av förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå inom utsatt tid. Bedömningen av denna förmåga görs på basis av följande kriterier, förutsatt att den sökande intar en tätposition vid rangordning av de sökande: 1. FORSKNINGSPLAN I samband med ansökan skall sökanden redogöra för sitt tänkta forskningsområde. Redogörelsen skall vara utformad som en forskningsplan om högst nio sidor, och innehålla problemformulering/ar, teoretiska och metodologiska utgångspunkter samt en tidplan för genomförandet av forskningsarbetet. Planen bedöms med avseende på Ämnesmässig relevans och anknytning till institutionens forskningsprofil Originalitet Vetenskaplig stringens och excellens Genomförbarhet inom given tidsram (d v s under en period motsvarande fyra års utbildning på heltid) 2. TIDIGARE MERITER Utbildning i allmänhet Bedömning av såväl bredd som djup i tidigare utbildning, motsvarande minst ett större fördjupande examensarbete. Vetenskaplig produktion På basis av examensarbeten från grund- och avancerad nivå samt i förekommande fall annan skriftlig vetenskaplig produktion bedöms den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen enligt följande bedömningskriterier: Problemformulering Kritisk förmåga Analytisk förmåga Kreativitet Självständighet Vid bedömningen skall också tidsaspekten beaktas; dvs. i vilken utsträckning den sökande har visat förmåga att utföra sina tidigare vetenskapliga uppgifter inom givna tidsramar. Dessutom görs en bedömning av den sökandes vetenskapliga utveckling. 3. SAMARBETSFÖRMÅGA Den sökandes förmåga till samarbete bedöms utifrån t ex referenser, intyg eller intervjuer. Intervjuförfarande Efter det att antagningskommittén gjort en bedömning utifrån ovanstående kriterier kan de sökande som utifrån sin ansökan bedömts som speciellt kvalificerade att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå kallas till intervju på plats eller digitalt. Beslut om antagning Utifrån antagningskommitténs förslag fattar institutionsstyrelsen beslut om eventuell antagning till utbildningen. Beslutet delges de sökande inom tre veckor efter det datum beslut fattats. Utbildningsplatser på forskarutbildningen erbjuds i mån av resurser, och utlyses då av humanistiska fakulteten vid två tillfällen årligen, den 15 april respektive den 15 oktober. Vidare upplysningar lämnas av studierektorn för forskarutbildningen vid de olika enheterna. (Senast uppdaterad 28 juni 2022)
- Utbildning på forskarnivå i journalistik samt medie-och kommunikationsvetenskap
Institutionen för mediestudier
Vid JMK finns två forskarutbildningar, en i journalistik och en i medie- och kommunikationsvetenskap. De har samma allmänna mål och uppläggning och de doktorandkurser som ges vid institutionen är öppna för samtliga doktorander.
- Kurser om miljö, hållbarhet och miljökommunikation
Institutionen för mediestudier
Miljö och hållbarhetsfrågor har aldrig varit mer aktuella eller viktiga som nu. Därför ger vi ett antal kurser som berör dessa områden. Fashion and Sustainability 7,5 hp (modevetenskap) på engelska Vilka strategier finns det inom modeindustrin för att få en hållbar produktion och konsumtion? Fristående kurs som ges på engelska på avancerad nivå.
- Elias läste MKV och gjorde utbyte i Utrecht
Institutionen för mediestudier
MKV vid Utrecht University, Nederländerna en jättebra chans att få prova på att bo utomlands och lära känna människor från hela världen Namn: Elias Hedström Utbildning: Fil. kand i medie- och kommunikationsvetenskap Utbytesuniversitet: Utrecht University Utbytestermin: Hösten 2022 Varför valde du att åka till Utrecht på en utbytestermin? Jag har bott och pluggat i Stockholm hela mitt liv så jag tyckte det kändes spännande att utmana mig med att flytta till en ny stad och ett nytt land. Att jag valde Utrecht berodde delvis på att det såg ut som en väldigt fin stad och att det är en stor studentstad. Dessutom lockades jag av Nederländerna med sin cykelkultur och sin lilla yta vilket gör att man lätt se mycket av landet. Universitetet såg också ut att ha ett bra utbud av kurser som passar för en som vill bredda sig inom MKV. Vad tycker du var det bästa med att åka på utbyte? Det finns mycket att välja mellan men jag skulle nog säga att jag har fått träffa, lära känna och bli vän med en massa människor från hela världen. Det är häftigt att knyta såna kontakter och kul att lära sig både vilka stora likheter och skillnader som kan finnas mellan folk från olika länder och kulturer. Det har också varit både roligt och utmanande att få flytta ensam till en ny stad och sakta men säkert lära känna stan och landet och få känna sig hemma där. Vad är det för skillnader och likheter mellan att studera i Nederländerna och i Sverige? För det mesta kändes det väldigt likt här hemma. Det tog lite tid i början att hitta på campus, lära sig vem man skulle kontakta om man hade frågor o.s.v, men det gäller väl för alla som börjar på nytt universitet. En stor skillnad var att man läste två kurser åt gången vilket gjorde att det var längre tid mellan examinationer men när det väl var dags så kunde man ha flera prov och uppsatser att plugga till samtidigt. Det var lite stressigt men kändes ändå givande att lära sig plugga på ett lite annat sätt för att kunna fokusera på flera kurser samtidigt. Vad har du lärt dig under ditt utbyte? Jag var redan ganska duktig på engelska men jag har utan tvekan blivit bättre på det, speciellt när det kommer till att skriva uppsatser. Jag har nog också blivit lite modigare när det kommer till att utmana sig socialt för att träffa nya människor. Eftersom man kommer ensam kräver det lite ansträngning för att lära känna andra och skaffa vänner. Det kan kännas läskigt men är också väldigt givande. Varför ska man som student åka på utbyte? Det är en jättebra chans att få prova på att bo utomlands och lära känna människor från hela världen. Det är också en väldigt bra utmaning rent akademiskt, att plugga på engelska och på ett nytt universitet. Det är dessutom en bra utmaning för en som person att prova på att åka iväg själv. Man lär sig väldigt mycket av det och jag tror det är väldigt bra för självkänslan att visa för sig själv att man klarar av en sån sak. Har du några tips eller råd för de som funderar på att åka på utbyte? När jag höll på med min ansökan tyckte jag det var lite jobbigt för det var en massa saker att tänka på, det var blanketter som skulle in och kurser man skulle söka till och boende som skulle letas. Det kan lätt kännas överväldigande. Mitt tips är att ta det i lugn och ro, gå igenom en sak i taget. Då inser man nog att det verkar mer krångligt än vad det egentligen är. När man väl är på plats i Utrecht eller var man nu hamnar kommer man vara så nöjd att man inte gav upp. Och om man tycker det känns jobbigt av andra skäl, t.ex. att det känns läskigt att åka iväg ensam så tycker jag man ska se det som en del av upplevelsen och utmaningen. Jag tror risken att man i slutändan ångrar sig över att man åkt är extremt liten. Om man har såna känslor tycker jag också att man ska försöka vara snäll mot sig själv genom att komma ihåg att det är helt naturligt och att alla som åker iväg tycker nog det är lite läskigt. Elias läser nu kandidatkursen i medie- och kommunikationsvetenskap och tar sedan sin examen i MKV. Han har tidigare läst läst filmvetenskap 1 och idéhistoria 1 vid Stockholm Universitet.
- Emma åkte på utbyte under termin 4 på Journalistikprogrammet
Institutionen för mediestudier
Emma åkte på utbyte till Galway University, Irland och läste kurser i journalistik under termin 4 på Journalistikprogrammet. att gå på ett så internationellt universitet är bland det finaste jag fått uppleva Vad tycker du var det bästa med att åka på utbyte? Utan tvekan människorna jag fick lära känna under min tid på Irland. Det var första gången jag bodde utomlands under en längre tid och att få lära känna en annan kultur, umgås med andra människor och gå på ett så internationellt universitet är bland det finaste jag fått uppleva. Hur tycker du Galways kurser kompletterar journalistikprogrammet vid JMK? Finns skillnader och likheter? Kurserna i Galway kompletterade absolut de kurser vi läst på JMK. Utbildningen var bredare och gav oss möjlighet att testa Magazine Journalism som skiljer sig mycket från den typ av journalistik vi gjort. Det man ska ha med sig däremot är att det inte alls är lika mycket lärarledda lektioner och när det kommer till t.ex. radio har dem fokuserat på helt andra saker än det vi gjort vilket gjorde att vi till exempel var mer vanna vid att använda en zoom. Den kurs jag upplevde mest värdefull var Communication Design då vi fick möjlighet att lära oss till exempel Photoshop något jag saknat i utbildning i Sverige. Vad har du lärt dig under ditt utbyte? Jag har främst utvecklat min kommunikationsförmåga och min förmåga att hantera oväntade situationer. Att ta kontakt med främmande människor, i ett främmande land på ett språk som trots mycket övning inte är ens första har varit en utmaning men jag har lärt mig så mycket av det och efter min tid i Galway ser jag absolut en framtid där jag skulle kunna jobba utanför Sverige utan problem. Varför ska man som student åka på utbyte? Jag skulle säga att det främsta anledningen till att man som student ska åka är för att utmana sig själv. Det går att fundera på hur mycket man eventuellt skulle missa av undervisningen hemma, det går att fundera på om det är värt det men jag har svårt att se att något skulle väga upp för de lärdomarna man får ta med sig efter en termins utbyte. Vi var 6 personer som reste denna termin och när vi åt vår sista middag tillsammans konstaterade vi att ingen ångrar det. Chansen att få studera utomlands är en du inte får missa. Har du några tips eller råd för de som funderar på att åka på utbyte inom Journalistikprogrammet? Egentligen är mitt enda tips gör det. Mitt enda svar till alla invändningar eller funderingar är gör det. Boende löser sig, vänner löser sig, utbildningen löser sig, så gör det bara. Emma Fridsell gör under hösten 2024 sin praktiktermin på Sveriges Radio P3. Våren 2025 tar hon examen från kandidatprogrammet i Journalistik. Emma är även Content creator och Stylist. Emmas Instagram https://www.instagram.com/emmafridsell/
- Beata åkte på utbyte under termin 4 på Journalistikprogrammet
Institutionen för mediestudier
Beata åkte på utbyte och läste kursen International News Reporting vid Danmarks Medie- och Journalisthögskola i Århus under termin 4 på Journalistikprogrammet. Jag har fått lära mig mycket om hur journalistik funkar runt om i världen Vad tycker du var det bästa med att åka på utbyte? Det bästa var alla människor jag har träffat under utbytet. Min klass bestod av studenter från praktiskt taget alla kontinenter. Även om jag gjorde mitt utbyte i Danmark, som vid första anblick kanske inte är så annorlunda från Sverige, så fick jag ändå ett stort kulturellt utbyte och jag har fått lära mig mycket om hur journalistik funkar runt om i världen, från Chile till Sydkorea. Hur tycker du DMJX kurs kompletterar journalistikprogrammet vid JMK? Finns skillnader och likheter? Kursen som jag läste, International News Reporting, är bra om man är intresserad av utrikesjournalistik och även internationella relationer. På JMK fokuserar vi mest på svensk journalistik. Jag själv är intresserad av utrikesjournalistik, så på det sättet kompletterar DMJX min utbildning på JMK väl. Den största skillnaden har nog varit den frihet som vi har fått under de olika delkursernas slutprojekt på DMJX. Om vi har velat, och i den mån det går under pandemin, har vi kunnat resa till ett annat land och rapportera om ett ämne på plats. Hur har Covid-situationen påverkat utbytet och det sociala umgänget, gjorde man några speciella anpassningar i undervisningen? Det var såklart en väldigt stor skillnad mellan Danmark och Sverige till en början. När jag åkte till Danmark i januari var landet i en omfattande nedstängning. Men alla utbytesstudenter som var där var i samma situation, ensamma i ett nytt land, så vi hittade andra sätt att umgås på och vi var så sociala som det då gick. Senare under våren började Danmark öppna upp ännu mer och då blev studentlivet lite mer ’normalt’ igen. DMJX prioriterade verkligen oss utbytesstudenter, så vi fick ha en lektion i veckan på skolan och resten online till en början. Senare var vi i skolan nästan varje dag. Vad har du lärt dig under ditt utbyte? Jag har lärt mig mer om hur man går tillväga när man arbetar som journalist i ett nytt land. Situationen för journalister i Sverige är väldigt ovanlig jämfört med resten av världen. Jag har också utvecklats mycket som person. Man lär känna sig själv på ett annat sätt när man placeras i en helt ny situation, något som ett utbyte innebär. Varför ska man som student åka på utbyte? Det finns hundra anledningar! Du lär känna människor från hela världen, får ta del av ett kursutbud som du kanske inte hade fått annars, träna på din engelska, växa på ett personligt och karriärmässigt plan och dessutom ha roligt på vägen! Har du några tips eller råd för de som funderar på att åka på utbyte inom Journalistikprogrammet? En grej som kan vara lite nervig i början är att undervisningen och interaktionen är på engelska, vilket kan kännas ovant. Men alla är i samma situation och ingen kräver att din engelska ska vara perfekt. Ta alla chanser du får, prata med nya människor och var öppen för nya saker. Det blir kul! Beata Wallstén gör under hösten 2021 praktik på TT, våren 2022 tar hon examen från kandidatprogrammet i Journalistik.
- Om Enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK)
Institutionen för mediestudier
Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK, Stockholms universitet, ger grundutbildning, masterutbildning och forskarutbildning i ämnena journalistik respektive medie- och kommunikationsvetenskap.
- Om Enheten för modevetenskap
Institutionen för mediestudier
Modevetenskapen undersöker modets historia, dess sociala och ekonomiska funktioner samt dess roll i utvecklingen av den globala produktionen och konsumtionen av kläder.
- Louise Wallenberg befordras till professor i modevetenskap
Institutionen för mediestudier
I veckan blev det känt att modeforskaren Louise Wallenberg befordrats till och anställts som professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. –Det är så klart roligt att kunna titulera sig professor i modevetenskap - det finns ju fortsatt ganska så få, säger hon.
- Ledande forskningsmiljöns gästprofessur vid JMK
Institutionen för mediestudier
Vår produktion befinner sig i främsta ledet av vetenskapliga samtal om rollen för medierad kommunikation i samhället, som utnyttjar forskningsfrågor och metoder som härrör från både det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. En av våra starkaste sidor är komparativa studier - över tid, som bedrivs mellan olika mediegenrer och tvärkulturellt. Ett särskilt intresse för forskning inom ramen för Global Media and Politics of Communication är att producera innovativ och meningsfull forskning som syftar till att bidra till forskningsfältet genom att främja ett socialt perspektiv. Den ledande miljön förkortas på engelska till LRE och står för Leading Research Environment in Global Media Studies and Politics of Mediated Communication.
- Institutionens kris- och katastrofplan
Institutionen för mediestudier
Vid styrelsens sammanträde den 5 oktober 2022 presenterades en ny kris- och katastrofplan för Institutionen för mediestudier. Här hittar du den i sin helhet.
- Gästföreläsning och samtal: miljöjournalistik och skillnaderna på att vara miljöjournalist i Sverige och i Colombia
Institutionen för mediestudier
I samarbete med Sveriges Natur och Reportrar utan gränser har vi den 26 mars bjudit in de colombianska journalisterna Jaramillo Rojas och Dahian Cifuentes för en föreläsning och ett öppet samtal. Föreläsningen kommer fokusera på hur det är att arbeta över gränserna och skillnaderna på att vara miljöjournalist i Sverige och i Colombia.
- Lyckat symposium om miljöjournalistik
Institutionen för mediestudier
I samarbete med Sveriges Natur och Reportrar utan gränser bjöd vi den 26 mars in de colombianska journalisterna Jaramillo Rojas och Dahian Cifuentes för en föreläsning och ett öppet samtal om hur det är att arbeta över gränserna och skillnaderna i att vara miljöjournalist i Sverige och i Colombia. Det blev en mycket uppskattad stund.
- Öppen föreläsning
Institutionen för mediestudier
Nicola Brajato