Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för mediestudier". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 281-300 av 592 träffar
- Sociala medier och de starka känslornas kultur
Institutionen för mediestudier
Hur har sociala medier förändrat vårt beteende? Förr var det i huvudsak den närmaste gruppen som formade oss. De människor vi växte upp med och hade runt i kring oss var de som hade störst betydelse för hur vi kom att förstå oss själva och känna inför oss själva. Men med den nya medieteknologin har sociala medier kommit att bli viktigast i den här socialiseringsprocessen. Vad gör det med oss?
- Huor efter nomineringen: "Jag vågar inte hoppas"
Institutionen för mediestudier
Journalisten och författaren Jesper Huor, som till vardags undervisar i journalistik vid JMK, Institutionen för mediestudier, nominerades tillsammans med medförfattaren Anders Rydell till Guldspaden på måndagen för boken Förgör de falska gudarna.
- Så har kulturjournalistiken utvecklats
Institutionen för mediestudier
2016 gick startskottet för ett unikt forskningsprojekt om kulturjournalistik. Nu presenterar medieforskarna Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert slutresultaten av projektet "Kulturjournalistikens världar" i en ny bok med samma namn.
- Ny studie tecknar en mer positiv bild av digital examination
Institutionen för mediestudier
När trycket på universitetets tentamenssalar ökar i samma takt som uppdateringarna av Chat GPT är det inte konstigt att digital tentamen på distans har seglat upp som ett alternativ till såväl salstentor som hemtentor, skriver medieforskaren Kristina Widestedt, Institutionen för mediestudier, som inom ramen för CEUL:s nyhetsbrev Aktuell högskolepedagogisk forskning sammanfattat en australiensisk enkät- och intervjustudie, som reder ut myter och sanningar om övervakad digital distanstentamen.
- De undersöker varför IS sprängde antika tempel
Institutionen för mediestudier
2015 attackerar terrorsekten IS världsarvsstaden Palmyra i Syrien. Tempel sprängs, statyer förstörs och museitjäntemän halshuggs. I veckan släpps boken "Förgör de falska gudarna". Och Jesper Huor, en av författarna, förklarar valet av titel: – Det sägs i de förstörelsevideor som den Islamiska staten publicerade i sina medieflöden, säger han till Studio Ett.
- Fil. dr Ole Johnny Fossås försvarade framgångsrikt sin avhandling
Institutionen för mediestudier
– Jag vill gratulera dig till en imponerande avhandling, sade opponent Zoë Druick, när hon sammanfattade doktoranden Ole Johnny Fossås studie. Under fredagen försvarade Fossås, sedermera filosofie doktor, framgångsrikt sin avhandling "Extracting versatility". Betygsnämnden meddelade sitt enhälliga beslut vid 15:54.
- Anna-Klara Bankel: "Det är viktigt att fråga sig hur det är för de socialt utsatta"
Institutionen för mediestudier
– Det brukade vara poliser och experter som uttalade sig om de prostituerades situation, säger den prisbelönta reportern Anna-Klara Bankel, SVT, som på fredagen besökte journaliststudenter vid Stockholms universitet och visade klipp från tidigare reportage om sugardejting och sexhandel. Men när hon får chansen vill hon också prata med offren för sexhandeln.
- Forskare: Gränsen mellan verklighet och fiktion riskerar att suddas ut i brottsrapporteringen
Institutionen för mediestudier
Har nyhetsmedierna ett ansvar för hur de rapporterar om olika brott? Håller gränsen mellan fiktion och verklighet på att suddas ut? På måndagen medverkade Ester Pollack, professor emeritus i journalistik, Stockholms universitet, i SVT Kulturnyheterna. Hon ser en fara i att medierna använder de kriminellas egna smeknamn i sin rapportering.
- Jesper Huor får pris av Akademien
Institutionen för mediestudier
Jesper Huor, lärare vid journalistutbildningen på JMK, Institutionen för mediestudier, har belönats med 50 000 kronor ur Svenska Akademiens egna medel, skriver akademien i ett pressmeddelande.
- Anna-Sofia Rossholm och Louise Wallenberg tilldelas medel från Vetenskapsrådet
Institutionen för mediestudier
- Det känns jättebra och lite overkligt eftersom det är så svårt att få, säger filmvetaren Anna-Sofia Rossholm, en av två forskare vid Institutionen för mediestudier, IMS, som på måndagen fick varsitt treårigt projektbidrag från Vetenskapsrådet, VR. Hon tillägger att hon verkligen inte hade hade räknat med det. Även modevetaren Louise Wallenberg, fick idag ett positivt besked.
- Magnus Wennman och Nathan Shachar fick Cordelia Edvardson-priset
Institutionen för mediestudier
På onsdagen tilldelades Dagens Nyheters korrespondent i Jerusalem Nathan Shachar och Aftonbladets bildjournalist Magnus Wennman 2020 respektive 2022 års Cordelia Edvardson-pris under en prisutdelningsceremoni i Filmhuset i Stockholm.
- Von Wachenfeldt medverkade i Klassikerpodden Verket
Institutionen för mediestudier
Paula Von Wachenfeldt, docent i modevetenskap, gästade Nationalmuseets podd Verket för ett samtal om konst, litteratur och kultur i det sena 1800-talets Paris tillsammans med utställningschefen Per Hedström.
- Nya modetrender kommuniceras mer splittrat
Institutionen för mediestudier
Pandemin har gjort att modeindustrins sätt att kommunicera om nya trender och nya kollektioner har blivit mer splittrat. Det berättar Jessica Conrah, doktorand i modevetenskap, Stockholms universitet, i en intervju som sändes i Godmorgon världen i P1 den 2 januari 2022.
- Linn Lönnroth spikar sin avhandling
Institutionen för mediestudier
På fredagen spikade doktoranden Linn Lönroth upp sin doktorsavhandling "The Stuffing in the Pudding" under en ceremoni i Filmhuset. Den 24 maj kommer hon att försvara sin avhandling under sin disputation.
- Svenska dagstidningars rapportering om självmord - ny rapport av Michael Westerlund
Institutionen för mediestudier
Studien "Svenska dagstidningars rapportering om självmord under åren 2000 och 2020" har utmynnat i en rapport från Folkhälsomyndigheten. Studien - som är en kvantitativ innehållsstudie - har gjorts i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Stockholms universitet där Michael Westerlund genomfört studien. Studien visar på flera positiva förändringar ur ett suicidpreventivt perspektiv i dagstidningarnas rapportering om självmord. Rapportering om suicid i svenska medier 2000 och 2020
- Examensarbete blev Kalla Fakta-reportage
Institutionen för mediestudier
Studenterna Miranda Wretman och Elin Vallin gjorde våren 2024 sitt examensarbete i Journalistprogrammet på JMK. Det blev till ett reportage i Kalla Fakta, TV4. GRATTIS! JMK-studenterna Miranda Wretman och Elin Vallin tog hem Studentspaden
- Tre forskare får drygt 12 miljoner av Vetenskapsrådet
Institutionen för mediestudier
Vetenskapsrådet har tilldelat 12,5 miljoner kronor till tre projekt som leds av Kari Andén-Papadopoulos, Kristoffer Noheden och Doron Galili vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. De tre projekten som omfattas är: Kari Andén-Papadopoulos får 6 165 000 kronor för "Digitala ögonvittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter". Period: 2022-2025. Ämne: Medievetenskap Kristoffer Noheden får 3 720 000 kronor för "Dokumentär surrealism". Period: 2021-2023. Ämne: Konstvetenskap, filmvetenskap och litteraturvetenskap. Doron Galili får 2 600 000 kronor för "Rudolf Arnheims medieestetik". Period: 2021-2023. Ämne: Bildkonst och filmvetenskap. VR-bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2021 . Totalt beviljar VR nästan 440 miljoner kronor för åren 2021–2025. Digitala ögonvittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter Syftet med detta forskningsprojekt är att öka vår förståelse av det allt viktigare samspelet mellan digitala ögonvittnesbilder och den lokala och globala kampen för att värna mänskliga rättigheter. Det samtida digitala medie-landskapet kännetecknas av att en allt större mängd och bredd av aktörer – aktivister, ögonvittnen, förövare - nu, nästan rutinmässigt, dokumenterar krig, tortyr, politiskt våld och humanitära kriser i ögonvittnesbilder tagna med digitala (mobil)kameror och delade på sociala medier. Nya digitala bild-teknologier och plattformar utmanar i grunden traditionella synsätt på hur arbetet med att dokumentera, driva kampanjer mot, och åtala brott mot mänskliga rättigheter fungerar, och vem som utför det. På senare år har ögonvittnesbilder hämtade från sociala medier till exempel legat till grund för att personer har åtalats och dömts i svenska och tyska domstolar för krigsbrott i Syrien. 2000-talets globala protest-rörelser, inklusive valprotesterna i Iran 2009, de arabiska upproren och Black Lives Matter-rörelsen, vittnar också om hur avgörande digitala ögonvittnesbilder har blivit inte bara för att dokumentera och publicera orättvisor, men också för att hävda själva rätten att ha rättigheter. Många kommentatorer har välkomnat denna utveckling som en demokratisering av arbetet för mänskliga rättigheter, men än så länge saknas systematiska empiriska studier av hur dessa nya populära former och praktiker av politiskt bildskapande faktiskt nu omskapar, och själva omskapas av, dominerande institutionella normer och praktiker för mänskliga rättigheter. Detta forskningsprojekt avser att adressera denna kunskapslucka. Det kommer att använda sig av en etnografisk metod baserad på intervjuer och studier av mediepraktiker, i syfte att över en period av fyra år (2022-2025) undersöka 1) hur ledande internationella organisationer för mänskliga rättigheter använder sig av och definierar ögonvittnesbilder som ett bevis-verktyg i sitt kampanjarbete, 2) hur ögonvittnesbilder används och definieras som rättsliga bevis i domstolar och 3) hur de gräsrotsaktivister som skapar och delar dessa ögonvittnesbilder själva definierar och mobiliserar rättvise-potentialen i dessa bilder. Genom att på detta sätt kartlägga och analysera den pågående institutionaliseringen av digitala ögonvittnesbilder i kampen för mänskliga rättigheter, ger projektet ny och viktig kunskap om hur den radikalt ökade spridningen av och tillgången på dessa bilder nu på olika sätt utmanar och förändrar konventionella sätt att definiera och praktisera mänskliga rättigheter på. Samtidigt ger det också originella inblickar i hur ledande globala och lokala aktörer, praktiker och fält inom det nya digitala landskapet för mänskliga rättigheter nu på olika – och ibland kolliderande – sätt tolkar och i handling konstruerar dessa bilders betydelse för utövandet och upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Sammantaget kommer dessa olika delstudier av tre överlappande och interagerande, men ändå distinkta fält för praktiserandet av mänskliga rättigheter ge en ökad empirisk och teoretisk förståelse av hur digitala ögonvittnesbilder nu på olika sätt utvecklar och utmanar traditionella ramverk för mänskliga rättigheter och dessas förmåga att svara på och avhjälpa globala orättvisor och maktmissbruk. Rudolf Arnheims medieestetik (in English) This project offers a critical consideration of the thought of prominent psychologist, theorist, and critic Rudolf Arnheim in relation to the fields of cinema and media studies today. Considered one of film theory’s key thinkers, German-born Arnheim was trained in Gestalt psychology, wrote film reviews in the Weimar era, studied the psychology of film aesthetics, and had an exceptionally long academic career that lasted to the 1990s. Notably, his 1933 book Film as Art became a landmark in theorizing cinema’s medium specificity and status as an art form. In the 1940s, Arnheim’s career veered from cinema towards studies of art theory and psychology. Consequently, while still regarding him a renowned film theorist, film scholars discuss his ideas almost exclusively with respect to his early works. My project, which is simultaneously a critical and archival one, challenges the reception of Arnheim's late work in two ways: first, by turning critical attention to discoveries of Arnheim’s little-known post-1939 work on cinema; second, by reassessing key elements in Arnheim’s theory in light of the currently shifting debates in the discipline that depart from considerations grounded in medium-specific distinctions. My aim, in this light, is to construct not a linear historical narrative of changes in media theory, but rather new theoretical constellations – bringing together Arnheim’s historical ideas in dialogue with ongoing debates in film and media theory.
- Vad tyckte studenterna? Läs intervjuer med utbytesstudenter.
Institutionen för mediestudier
Flera studenter har tagit chansen att studera utomlands och få poäng till examen och en fantastisk erfarenhet. Utbytesstudier innebär garanterat stipendium under utbytesstudierna samt möjlighet att söka CSN Som student vid IMS kan du förlägga en del av din utbildning utomlands. När du åker som utbytesstudent betalar du inte några avgifter till det universitet du läser på i utlandet och de kurser du läser överförs till Stockholms Universitet efter hemkomst. Vad tyckte studenter om sitt utbyte? Läs intervjuer med våra studenter här
- Forskare: "Det är ändå vännerna som är kärnan"
Institutionen för mediestudier
– Det som är banbrytande med serien, oavsett vad man anser om den, är hur den visar kvinnlig sexualitet i populärkulturen. Man ska också ta med sig att den fortfarande inte visas i stora delar av världen, för att den är så kontroversiell, sade medieprofessor Anja Hirdman, Stockholms universitet, till Dagens Nyheter på onsdagen.
- Så går det till att hitta en ny rektor
Institutionen för mediestudier
I början av 2025 kommer Astrid Söderbergh Widding att lämna jobbet som rektor för Stockholms universitet. Under nästa år inleds därför arbetet med att rekrytera en efterträdare.