Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för lingvistik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 445 träffar
- Sommarskola om inkluderande språkbedömning ges igen 2023
Institutionen för lingvistik
För andra året i rad är Institutionen för lingvistik värd för sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals. Årets teman är "mixed methods" och språklig mångfald. Under två veckor i juni arrangeras sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals vid Stockholms universitet. Sommarskolan arrangeras av Rochester Institute of Technology med stöd av National Science Foundation (US). Eftersom sommarskolan hålls i Stockholm har man även i år möjlighet att ta emot några extra studenter. Svenska och internationalla doktorander samt studenter på avancerad nivå har möjlighet att ansöka om en plats. Lär mer på vår engelska sida: IAM3 Summer institute 7 – 22 June 2023
- Om narrativa referenter i fem olika nationella teckenspråk
Institutionen för lingvistik
Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämfört hur olika nationella teckenspråk uttrycker vem/vad man pratar om. Från Stockholms universitet deltog Johanna Mesch, professor i teckenspråk. I studien har forskarna jämfört Auslan (australiskt teckenspråk), irländskt teckenspråk, finskt teckenspråk, norskt teckenspråk och svenskt teckenspråk. Man lät tio tecknare berätta samma historia om en groda på sina respektive språk för att undersöka hur man inom de olika nationella teckenspråken uttrycker vem/vad man pratar om. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan språken. Gemensamt för tecknarna var att de använde olika sätt för att referera till en varelse eller ett föremål. Det kunde vara a) lexikalt tecken GRODA, b) avbildande tecken ÖPPNA-FÖNSTER, c) inlånad munrörelse / uggla/, d) bokstavering UGGLA, e) vänstra ickedominanta handen (till exempel "bära grodan"), eller f) osynlig entitet i teckenrummet (till exempel groda). En märkbar skillnad mellan språken var att tecknare från Australien och Irland oftare använde bokstavering medan de från Sverige, Finland och Norge hellre använde lexikala tecken, munrörelser och avbildande tecken. Artikeln är publicerad i Linguistic Typology och finns tillgänglig online: A cross-linguistic comparison of reference across five signed languages (degruyter.com)
- Språkforskare: "Politiskt förslag om språkbedömning saknar vetenskapligt stöd”
Institutionen för lingvistik
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt. Bakom artikeln står bland andra Signe Tonér , Tove Nilsson Gerholm och Ghazaleh Vafaeian , forskare i lingvistik och barns språkutveckling, samt Sofia Frankenberg som är docent i förskoledidaktik. DN Debatt. ”Obligatoriskt språktest saknar vetenskapligt stöd” (dn.se)
- Matti Marttinen Larsson är ny internationell postdok vid Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik
Språkförändring i spanska står i fokus för Matti Marttinen Larssons kommande projekt. Från och med 1 juli är han anställd som postdoktor vid Institutionen för lingvistik. Matti Marttinen Larsson disputerade i februari 2022 med en avhandling om grammatisk variation i lokativa adverbialfraser i olika spanska dialekter. Den 1 juli börjar han som postdoktor vid Institutionen för lingvistik. VR-finansierad postdok om språkförändring i modern spanska Matti Marttinen Larssons anställning är en internationell postdok som finansieras av Vetenskapsrådet . Han har beviljats 3,6 miljoner kronor för det treåriga forskningsprojektet Utvecklingsvägar i den spanskspråkiga världen: korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet. Projektets första två år kommer vara förlagda vid Humboldtuniversitetet i Berlin medan det sista året görs vid Institutionen för lingvistik. Matti Marttinen Larssons profilsida
- Svensk teckenspråksforskning 50 år – se filmen från jubileumsdagen
Institutionen för lingvistik
I år firar teckenspråksforskningen vid Stockholms universitet 50 år. Här kan du ta del av programmet från vår jubileumdag den 13 maj. 1972 fick Brita Bergman medel av dåvarande Skolöverstyrelsen för att göra en lingvistisk analys av dövas teckenspråk. Därmed lades grunden till Avdelningen för teckenspråk, som bedriver forskning och erbjuder utbildningen om och på teckenspråk. Se filmen från jubileumsdagen Den 13 maj firade vi 50-årsjubileum i Södra huset på Stockholms universitet. Här kan du ta del av programmet från jubileumsdagen. Medverkande Johanna Mesch , professor, Institutionen för lingvistik Brita Bergman , professor emerita, Institutionen för lingvistik Bencie Woll , professor, Deafness Cognition and Language Research Centre, University College London Ingela Holmström , docent och ställföreträdande prefekt, Institutionen för lingvistik Liz Adams Lyngbäck , Institutionen för specialpedagogik Moa Gärdenfors och Nora Duggan , doktorander, Institutionen för lingvistik
- Kontakt mellan språk – stort tema för doktorander i språktypologi
Institutionen för lingvistik
Språkkontakt som grund till att språk varierar och förändras. Det är ett av de ämnen som kom upp på Emerging topics in typology, ETT – en stor internationell konferens om språktypologi på Stockholms universitet, av och för doktorander. Initiativtagare och organisatörer är doktorander vid Institutionen för lingvistik. En av de insikter som kom fram under konferensen är att det ofta är mer fruktbart att följa kontakten mellan världens språk än att ringa in deras plats på världskartan – ifall man vill försöka förklara hur och varför (eller varför inte) språk får nya former. Språk befinner sig sällan inom ett och samma land. De flyttar på sig, tillsammans med sina talare, genom tiderna. Därför är samröret mellan språk mer givande sätt att bedriva typologisk forskning. Typologer beskriver och förklarar ”Språktypologi är inte som att samla fjärilar”, menar lingvisten Hedvig Skirgård. Förutom att en typolog lägger olika språk under lupp, jämför dem och beskriver deras uppbyggnad, så söker typologen också förklara de skillnader och likheter mellan språken som uppenbarar sig. Språk är också något som betyder väldigt mycket för de flesta människor, till skillnad från fjärilar, menar hon. Hedvig Skirgård var inbjuden som huvudtalare på konferensen. Hon är forskare vid Max Planck institute for evolutionary anthropology i Leipzig och bland annat inriktad på att studera hur sociala kontakter inverkar på språk evolutionärt. Flera av ETT-föredragen handlade också om att bedöma just effekterna av språksläktskap och språkkontakt, utifrån en mängd olika perspektiv och språkliga drag. Samuel Chakmakjian, doktorand vid Inalco i Paris, talade till exempel om hur språkljud påverkas när olika språkfamiljer och grupper lever tätt tillsammans, som I västra Asien. Doktoranden Wakweya Gobena vid Potsdams universitet, har i stället koncentrerat sig på hur ett språkpar – det etiopiska majoritetsspråket amhariska och minoritetsspråket oromo – har influerat varandra vad gäller grundläggande verb. Talspråk ger relevanta insikter Ett annat återkommande tema under ETT-konferensen var vikten av att analysera talspråkliga data i forskningen. Detta är en stark trend i dagens språktypologiska fält – och det var också ämnet för konferensen andra huvudtalare, Laura Becker. Hon är forskare i lingvistik med inriktning på språktypologi vid universitetet i Freiburg, och poängterade att traditionella typologiska metoder – utan spontant, autentiskt tal som grund – riskerar att missa relevanta effekter i språklig variation och förändring. Detta är språktypologi Språktypologi eller är ett område inom lingvistiken som grupperar enskilda språk utefter deras uppbyggnad. Disciplinen eftersträvar att beskriva och förklara den språkliga variation som finns bland världens språk. Om ETT på konferensen webbplats
- Rita Almeida ny föreståndare för SUBIC
Institutionen för lingvistik
Rita Almeida ersätter Johan Lundström som föreståndare för Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC).
- Ingela Holmström antagen som docent
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik gratulerar Ingela Holmström som antagits som docent i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet. Ingela Holmström disputerade i pedagogik vid Örebro universitet 2013. Idag är hon verksam som forskare och universitetslektor inom ämnena dövas och hörselskadades flerspråkighet och teckenspråk vid Institutionen för lingvistik. Ingela Holmströms forskning handlar om kommunikation och interaktion mellan döva, hörselskadade och hörande i olika sammanhang, där olika språkliga resurser används. Hon har ett särskilt intresse för dövstudier, där också frågor om dövas utbildning ingår.
- Ljuba Veselinova befordrad till professor
Institutionen för lingvistik
Ljuba Veselinova har befordrats till professor i allmän språkvetenskap. Ljuba Veselinova är mångårig forskare vid Institutionen för lingvistik. Hon är också universitetslektor och har undervisat på alla utbildningsnivåer.
- Hip-hopera och romantasy utmanar hjärnan
Institutionen för lingvistik
Två ord har smällts ihop och bildar ett nytt. Början och slutet är oftast intakt, men i mitten har orddelar antingen förkortats, bytts ut – eller så överlappar de varandra. På svenska kallas fenomenet teleskopord. Lingvisten Daniel Kjellander har djupdykt i denna ordlekande ordbildning.
- Olympiad i lingvistik slår rekord i antal tävlande
Institutionen för lingvistik
Dags för landets gymnasister att spänna språkmusklerna! Årets kvaltävling i Lingolympiaden äger rum den 13 november 2024. Och många av de tävlande sporras att läsa lingvistik på universitetet. Lingolympiaden är en tävling i lingvistisk problemlösning för gymnasieelever från hela Sverige. Hittills i år är ett tjugotal gymnasieskolor runtom i landet anmälda. Tävlingen anordnas på var och en av de anmälda skolorna. För elever i skolor där tävlingen inte organiseras, går det att tävla på Stockholms universitet. Tävlingen hålls då i hörsal F11 i Södra huset, mellan 9.00 och 12.00. Det är gratis att delta i Lingolympiaden. Uppdrag: ta reda på strukturer i språk du inte kan Tävlingen består av fem uppgifter på språk som deltagarna inte har några förkunskaper i. Oftast går det ut på att ta reda på de underliggande strukturerna i språken. All information som behövs för en fullständig lösning finns redan i uppgiften – resten är upp till lösarens logiska förmåga. Deltagarna har tre timmar på sig att klura på problemen. I förra årets kval var språken bland annat maldiviska och bantuspråket chichewa.
- Sök forskningsbidrag för användning av SUBIC-utrustning
Institutionen för lingvistik
Nu välkomnas forskare vid Stockholms universitet att söka ”time grants” hos SUBIC – Centrum för hjärnavbildning vid SU – för att få fri tillgång till den utrustning som erbjuds där.
- Röstforskare studerar hur vi väcker empati
Institutionen för lingvistik
Empati är en av människors mest grundläggande förmågor. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi sätter oss in i en annan persons känsloläge? Och hur lockas empatin fram? Detta fascinerar lingvisten Gláucia Laís Salomão.
- Nu blir det olympisk final i lingvistik på Stockholms universitet!
Institutionen för lingvistik
Landets skolelever visar ett rekordstort intresse för lingvistik – vetenskapen om det mänskliga språket. I Lingolympiadens kvaltävling 2024 deltog hela 262 gymnasister. Nu är eleverna med bäst resultat inbjudna till storslagen final på Stockholms universitet 7–9 mars 2025. Intresset för lingvistik ökar bland landets gymnasister Lingolympiaden är en årlig tävling i lingvistisk problemlösning för gymnasieelever från hela Sverige. Den har arrangerats sedan 2007 och har ökat stort i popularitet på senare år. Tävlingen arrangeras i samarbete med Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Kvaltävlingen ägde rum i november 2024, och innefattade som brukligt fem uppgifter i språk som deltagarna inte hade några förkunskaper i. All information som behövdes för en fullständig lösning fanns redan i uppgiften, resten var upp till lösarens logiska förmåga. I tre timmar fick de tävlande svettas över kluriga uppgifter på språken evenki, fur, karajá, kokborok och nuxalk. Finaltävling – och en helg med fullspäckat program Högst poäng i kvalomgången hade Elvin Runeson på Katedralskolan Uppsala; han regerade med sina 79,5 poäng av 100 möjliga. Nu har Elvin – och 23 andra av de bästa eleverna från kvalet – bjudits in till final på Stockholms universitet, 7–9 mars 2025, på Institutionen för lingvistik. Själva finaltävlingen äger rum lördagen den 8 mars på eftermiddagen i en fyra och en halv timme lång individuell skrivning.
- Ingela Holmström befordrad till professor i teckenspråk
Institutionen för lingvistik
Ingela Holmström blev nyligen befordrad till professor i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet. Hon blev därmed Sveriges andra döva professor.
- Lingvistiken på Stockholms universitet rankas bäst i Sverige!
Institutionen för lingvistik
I 2025 års upplaga av QS World University Rankings by Subject rankas lingvistiken på Stockholms universitet som nummer ett i landet.
- Doktorandfestival synliggör, bildar och inspirerar
Institutionen för lingvistik
Med doktorandfestivalen ”DokFest” vill doktoranderna i lingvistik föra fram sina arbeten till en vidare krets. I början av april kunde en välfylld hörsal ta del av en rad fängslande föredrag.
- ”Lingvistik är det roligaste man kan hålla på med”
Institutionen för lingvistik
I Forskning och Framsteg berättar doktoranden Amanda Kann om hur Lingolympiaden inspirerade henne till att läsa lingvistik.
- Petter Kallioinen vill påverka SU:s klimatomställning
Institutionen för lingvistik
Petter Kallioinen är ny miljöansvarig på Institutionen för lingvistik. Han vill att klimatomställningen på hela Stockholms universitet ska lägga sig mer i linje med vetenskapen.
- AI-röster är temat när Stockholms universitet firar Världsröstdagen
Institutionen för lingvistik
Den 23 april arrangerar Stockholms universitet en helkväll till röstens ära, med temat AI och röst. Genom dagens AI-teknologi skapas helt nya möjligheter att utforska vad den mänskliga rösten faktiskt är – dess enorma kapacitet och betydelse. Firandet är en del av den årliga Världsröstdagen, World Voice Day.