Lingvistikprofessor Beáta Megyesi knäcker chiffer med AI – stort medialt genomslag

Beáta Megyesi ägnar sin forskning åt så kallad historisk kryptologi. Det tog sin början med att hon och kollegor 2011 löste det så kallade Copialechiffret, ett krypterat manuskript med 75 000 handskrivna bokstäver och symboler, som visade sig härröra från ett hemligt tyskt ordenssällskap: ockulisterna.

Detta genererade stora rubriker internationellt, men även en uppsjö av mejl från folk som ville ha hjälp med att tolka allt från kärleksbrev till diplomatiska meddelanden och medicinska recept. Beáta Megyesi insåg att behovet av stöd för att avkoda krypterade dokument var omfattande – och började använda sig av maskininlärning, en form av artificiell intelligens, för att knäcka chiffer mer effektivt.

Nyutvecklad chattbot assisterar dechiffrering

Nu ligger Beáta Megyesi och hennes kollegor bakom en databas med 20 000 filer och en nyutvecklad AI-baserad chattbot med olika AI-modeller.

– Vi läser in databasen och algoritmerna i chattboten, som då kan assistera dechiffreringen, säger Beáta Megyesi.

 Som jämförelsematerial har forskarna använt redan avkodade texter, bland annat det så kallade Borgchiffret – ett 408 sidor långt manuskript från 1600-talet. Det tog flera veckor att dechiffrera det, men med hjälp av det nya verktyget tog det en knapp halvtimme!

På grund av sin banbrytande forskning har Beáta Megyesi och hennes kollegor nu återigen rönt stor uppmärksamhet – i en rad medier världen över, som Dagens Nyheter, Vetenskapsradion, BBC och flera andra internationella nyhetssajter. Beáta Megyesi är dock mycket noga med att påpeka att det krävs expertis för att tolka skrifterna på ett ansvarsfullt sätt.

– Arbetet måste förankras i humanistisk expertis, filologer, historiker, lingvister, paleografer med flera. Tanken är inte att AI-modellerna ska ersätta expertis, utan de ska stödja arbetet.