Tore Janson fyller 90 år – och släpper bok om svenskans historia
Lingvisten Tore Janson kom nyligen ut med boken ”Svenskans historia”, som skildrar svenska språkets roll under 800 år. Samtidigt firar han sin 90-årsdag.

Foto: Maria Arnstad och Historiska Media
Tore Janson är professor emeritus vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Tidigare har han varit professor i såväl latin och som afrikanska språk vid Göteborgs universitet.
Svenskan följer framväxten av nationen Sverige
Tore Janson har skrivit en rad populärvetenskapliga böcker. I den nya boken ”Svenskans historia” (2026) beskriver han hur det svenska språket formades i nära förbund med uppkomsten av nationen Sverige – och ”hur språket har använts och utvecklats genom tiderna i tal och i skrift, i ständigt samspel med den stat där de flesta användarna har levt”.
Tore tar avstamp i ”tiden före svenskan”, där vi får lära oss hur indoeuropeiskan spred sig från stäppen i öst och splittrades upp i olika språkfamiljer i Europa för femtusen år sedan. Där anar vi också ett förstadium till svenska.
Språknamnet anger svenskans födelse
Tidpunkten för svenskans födelse sätter Tore Janson dock till i början av 1300-talet. Orsaken till det är själva namnet svenska. Det dyker för första gången upp i en skrift från 1308. Fram till dess var skillnaderna mellan de talade språken i Norden ganska små. Om de kallades något var det ”dansk tunga”, alltså danska.
Men nu börjar de nordiska talspråken av olika anledningar gradvis att skilja sig åt. Vid 1300-talets början fanns också både lagar och skönlitteratur nedskrivna på ett nytt skriftspråk – som användarna kallade svenska.
– Det var då som svenskan föddes, menar Tore Jansson.
Människor behöver tala om skillnader mellan olika språk, och därför uppkommer språknamn
Ett språknamn är alltså av största vikt för uppkomsten av ett språk.
– Människor behöver tala om skillnader mellan olika språk, och därför uppkommer språknamn. Detta språknamn är tätt förknippat med dem som talar språket, och är ofta också detsamma som namnet på den gruppen.
Det språk man talar och skriver är en alltså viktig del av ens identitet, som medborgare i ett visst land och talare av ett visst språk.
Sedan 1300-talet har svenskan utvecklats i takt med nationen Sveriges framväxt. Kyrkan, kungar, politiker och andra makthavare har haft stor inverkan, liksom folkskollärare, språkvårdare, tidskrifter, tyskan, franskan, finskan, engelskan och en mängd andra språk. Och – förstås – du, jag och folk i allmänhet.
Tore Janson binder samman forskningen om svenskans historia
Det finns ingen tidigare bok som på detta sätt binder samman svenskans roll i historien, och ”Svenskans historia” är alltså unik i sitt slag, även om det finns mycket forskning och annan litteratur som berör området:
– Man kan lätt hitta vidare läsning om det mesta som tas upp, säger Tore Janson.
”Svenskans historia” klargör de avgörande historiska skeenden som har gjort att vi talar och skriver som vi gör i dag.
Tore Janson skriver lättfattligt och underhållande, och med många illustrativa språkexempel lotsar han läsaren genom århundradena – från 1200-talet ända in i vår digitala tidsålder. Även om han ger stor plats till historieskrivningen, så lyser hans språkvetenskapliga kunskap igenom.
Lyssna på Tore Janson när han berättar om boken:
Tore Jansons bibliografi i urval:
Populärvetenskapliga böcker:
- ”Latin” (2002)
- ”Romarinnor och romare” (2006)
- ”Språkens historia” (2010)
- ”Germanerna. Myten, historien, språken” (2013)
Språkvetenskapliga arbeten:
- doktorsvahandlingen ”Latin Prose Prefaces” (1964)
- ”Mechanisms of Language Change in Latin” (1979)
- ”Languages in Botswana : Language Ecology in Southern Africa” (med Lars-Gunnar Andersson, 1997)
Senast uppdaterad: 2026-02-09
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik