Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för kultur och estetik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 701-720 av 923 träffar
- Historiskt perspektiv på konfetti i radioprogrammet Stil
Institutionen för kultur och estetik
Christopher Landstedt, universitetslektor i konstvetenskap, ger en historisk kontext på företeelsen konfetti i Sveriges radios magasin Stil. Avsnittet handlar om starka färger inom olika delar av konst och kultur. Christopher Landstedt intervjuas utifrån sin forskning om festkultur i historien. Han berättar till exempel att traditionen att kasta små föremål, likt de vi idag kallar konfetti, på dem som firas går att spåra ända tillbaka till antiken och senare den italienska renässansen. Under 1700-talet var det populärt att kasta godis inslaget i färgglatt papper. Att kasta små pappers- eller plastlappar på festföremål kan spåras tillbaka till 1800-talets Milano och tygverksamhet och skrädderier. Sidentyger var strimlade och sedan färgade i olika kulörer och som man då helt enkelt kastade Christopher Landstedt om 1800-talets konfetti i Milano Inslaget med Christopher Landstedt kommer ungefär 43.30 minuter in i programmet:
- Om kartans historia i Vetenskapsradion
Institutionen för kultur och estetik
Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, intervjuas om sin senaste bok Terranauterna i Vetenskapsradion Historia. Avsnittet handlar om hur skapandet av kartorna har format vår världsbild. Staffan Bergwik berättar om sin forskning om vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet. Denna forskning har resulterat i den nyligen utgivna boken Terranauterna: Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen . Läs mer om boken
- Teaterforskare delar på stipendium ur Stiftelsen Ann-Margret Liljequists fond
Institutionen för kultur och estetik
Stiftelsen Ann-Margret Liljequists fond, som förvaltas av Teatervetenskapen vid Stockholms universitet, har tilldelat sitt årliga pris i form av ett stipendium för framstående bidrag till svensk teaterforskning. Det delas mellan fil.dr Rebecca Brinch och docent Christina Svens vid Institutionen för kultur och estetik. Stipendierna är på 26 939 kronor. Motivering Brinchs och Svens passion för scenkonst, särskilt för en bred och ung publik, har varit av stor betydelse för att berika och fördjupa teatern som konstform samt teatervetenskapen som akademiskt ämne. Brinch och Svens har inte bara utmärkt sig inom den akademiska världen utan även engagerat sig i ämnen som är av stor vikt för vår samtid. Genom sin forskning har de belyst frågor om scenkonstens relation till migration, mångfald, genus och generation, vilket har bidragit till ökad förståelse för dessa ämnen. Brinchs och Svens forskning är inte endast teoretiskt betydelsefull utan påverkar också den scenkonstnärliga praktiken genom att stimulera samtal och reflektion mellan teatervetare och scenkonstnärer. Utöver detta präglas deras verksamhet av en genuin önskan att förmedla kunskap till sina studenter. Brinch och Svens har förmågan att kombinera akademisk stringens med en genuin önskan att berika och förändra samhället genom konst och kultur. Detta stipendium erkänner inte endast tidigare insatser utan fungerar också som ett stöd för framtida forskning. Vi hoppas att detta stipendium kommer att ge dem möjligheten att fortsätta sitt viktiga arbete och inspirera nästa generation teaterforskare. Liljeqvists stipendiefond gratulerar Rebecca Brinch och Christina Svens för detta välförtjänta stipendium och ser framemot att följa deras fortsatta arbete framgångar och bidrag till det svenska teaterlandskapet och samhället som helhet. STIFTELSEN ANN-MARGRET LILJEQUISTS FOND Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att en gång årligen dela ut ett stipendium till svensk medborgare som bedrivit forskning och/eller kvalificerat författarskap inom ämnet teatervetenskap. Ann-Margret Liljequist disputerade 1985 på en avhandling om scenografen och regissören Sandro Malmquist. Fonden är instiftad av hennes arvingar.
- Hugo von Hofmannsthals lyrik för första gången på svenska
Institutionen för kultur och estetik
Nu finns volymen ”Dikter” i översättning av Axel Englund, professor i litteraturvetenskap.
- Om det första feministiska manifestet
Institutionen för kultur och estetik
Elisabeth Mansén, professor emerita i idéhistoria, berättar om filosofen Mary Wollstonecraft i ett avsnitt av UR:s Bildningsbyrån – tänka mot strömmen. Om Elisabeth Mansén
- Ny kurslitteratur om visuella kulturstudier
Institutionen för kultur och estetik
En ny lärobok i konstvetenskap behandlar hur vi kan förhålla oss till samtida och historiska visuella kulturer.
- Mötet mellan konst och vetenskap i tidigmodern tid
Institutionen för kultur och estetik
Boken Displays of learning. Studies in early modern art and science by Inga Elmqvist Söderlund samlar flera av hennes främsta publikationer, men även tidigare opublicerade artiklar.
- Satsning på forskning om barnlitteratur och visuell kultur
Institutionen för kultur och estetik
Två forskare vid Institutionen för kultur och estetik har tilldelats sabbatsterminer för forskning av Stockholms universitet.
- Anna Näslund Dahlgren om fotohistoria på Kungliga biblioteket
Institutionen för kultur och estetik
Anna Näslund Dahlgren, professor i konstvetenskap, föreläser tillsammans med Maria Nilsson vid KB den 1 mars om den svenska fotografihistorien, från 1800-talet till idag, utifrån boken som gavs ut förra året.
- Om ungdomsskildringar i litteratur
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturvetaren Lydia Wistisen skriver om Göran Tunströms bok Maskrosbollen i ny artikel. Hon visar hur Maskrosbollen , från 1962, är ett exempel på ett nytt ideal i ungdomsskildringar inom västerländsk kultur, att synen på ungdom och normerna för att bli vuxen förändras. Lydia Wistisen analyserar både romanens form och innehåll och undersöka dess relation till bildningsromanens genrekonventioner och dess gestaltning av ungdomen. Texten ingår i en antologi om skandinaviska ungdomsskildringar från 1700-tal till idag som finns att läsa fritt tillgänglig online. Boken på Universitetsförlagets hemsida Om Lydia Wistisen
- Eva Lindström är årets ALMA-pristagare
Institutionen för kultur och estetik
Den svenska bilderbokskonstnären får Eva Lindström 2022 års Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Det tillkännagav juryns ordförande Boel Westin, professor emeritus vid Stockholms universitet, vid en direktsändning från Kulturhuset.
- Thomas Götselius föreläser vid Berkeley
Institutionen för kultur och estetik
Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap, håller två gästföreläsningar vid University of California, Berkeley den här veckan.
- Social estetik, statlig konstpolitik och konsensuskultur
Institutionen för kultur och estetik
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe skriver om den offentliga konstens teori och praktik i Sverige i en artikel i Kungl. Vitterhetsakademiens bok om kulturpolitik och estetik i folkhemmet.
- ”Fosses texter är starkt utmejslade och eftertanken får hela tiden utrymme”
Institutionen för kultur och estetik
Teaterforskaren Rikard Hoogland och Torstein Stiegler Seim, lärare i norska språket och norsk litteratur, kommenterar Nobelpristagaren Jon Fosse, författare och dramatiker.
- Forskare på bokmässan
Institutionen för kultur och estetik
Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik deltar i bokmässan i Göteborg den 26–29 september.
- Personlighetstester - litteraturprofessor Carin Franzén i Studio Anekdot
Institutionen för kultur och estetik
Studio Anekdot reder i det senaste avsnittet ut vilken roll personligheten och personlighetstester har kommit att spela. Samtalet leds av litteraturprofessor Frida Beckman. Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, gästar det senaste avsnittet av Studio Anekdot, "Personlighetstester – bluff eller vetenskap?", tillsammans med Karin Villaume, beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA och Bo Melin, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Carin Franzén forskar på subjektivitetens historia och intresserar sig för hur man hittar en subjektsposition i de mallar och kulturella former som råder i den tid man råkar leva. I programmet konstaterar Franzén att det idag finns ett krav på att man ska kunna visa upp sig själv som om man kände sig själv. Ett personlighetstest kan vara en bit på vägen i att 'sälja sig själv' Säger litteraturprofessor Carin Franzén i programmet. I framtiden hoppas Carin Franzén att det görs mer motstånd mot personlighetstesten och att kreativitet, föränderlighet och frihet att vara på olika sätt, kommer att få större betydelse vid rekrytring, snarare än testens kontrollmekanism.
- Fyra nya böcker om världslitteratur - i Open Access
Institutionen för kultur och estetik
Forskningsprogrammet "Världslitteraturer – kosmopolitisk och vernakulär dynamik”, som leds vid Stockholms universitet och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, publicerar nu fyra nya fritt tillgängliga böcker om världslitteratur. Litteraturprofessor Helena Bodin, vid Institutionen för kultur och estetik, är en av redaktörerna för boken Literature and the Making of the World: Cosmopolitan Texts, Vernacular Practice.
- Kan samtidslitteraturen hitta tillbaka till den oceaniska känslan?
Institutionen för kultur och estetik
Idéhistorikern Isabelle Ståhl har skrivit en essä för OBS i Sveriges radio P1. I den funderar hon över hur litteraturen påverkas av att vi ser på oss själva som biologiska varelser snarare än själsliga. Essän finns också i textform på Sveriges radios hemsida: Läs den här Om Isabelle Ståhl
- Frida Beckman om postmodernism i podcast
Institutionen för kultur och estetik
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är gäst i ett avsnitt av Fri Tanke podcast. Vad är skillnaden på postmodernism och postmodernitet? Finns det olika typer av postmodernism? Och lever vi i ett postmodernt samhälle? Om detta pratar programledaren Christer Sturmark och Frida Beckman. Frida Beckman håller just nu på att skriva en bok om postmodernism. Fri Tanke är ett bokförlag, magasin, och forum för vetenskap, kultur, filosofi och idédebatt. Till podcasten med Frida Beckman på Fria Tankes hemsida Om Frida Beckman Frida Beckman är professor, lärare, och forskningsansvarig i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon har ägnat sig åt amerikansk litteratur och kultur från efterkrigstiden fram till nutid, men också åt teorin kring den franske filosofen Gilles Deleuze. Mer om Frida Beckmans forskning Mer läsning 24/5: Ny bok om paranoia i amerikansk kultur 4/11, 2021: Frida Beckman om Critical Race Theory i Studio ett, i Sveriges Radio P1
- Ny konstvetenskaplig kurslitteratur om visualitet
Institutionen för kultur och estetik
Läroboken Semiotik är för studenter i konstvetenskap och andra discipliner med intresse för frågor om visualitet. Den visar bredden av studieobjekt inom konstvetenskap. Redaktörer är Malin Hedlin Hayden och Sonya Petersson, konstvetare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.