Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för kultur och estetik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 521-540 av 923 träffar
- Om poesi, musik, prosa, dramatik och dataspel
Institutionen för kultur och estetik
I senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap skriver litteraturforskare från landet runt över ett brett fält av ämnen.
- Stipendier från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse till teatervetare
Institutionen för kultur och estetik
Teatervetarna Maria Gullstam och Petra Dotlacilová vid Institutionen för kultur och estetik får stipendier från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse. Vi gratulerar till stipendierna: Maria Gullstam, Teatervetenskap, med projektplan "Performing Subjectivity: Women’s Political Amateur Theatre between Enlightenment and Romanticism" och Petra Dotlacilová, Teatervetenskap, med projektplan "Effigies of Performance: Lat e 18th-Century Costumes in Swedish Archive"
- Om scenkonst i radioprogrammet Stil
Institutionen för kultur och estetik
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, gästar ett avsnitt av Sveriges radio P1:s magasin Stil, som handlar om modeskaparen Christian Lacroix. Programmet handlar om kulturen runt den franska modeskaparen, om hur hans design har påverkat såväl modet som scenkonsten. Till exempel den på 90-talet så populära situationskomedin Helt hysteriskt ( Absolutely fabulous ). –Den var unik i sin genre. Dirk Gindt om TV-serien Helt hysteriskt Här utgjorde haute couture-kläder och mode i allmänhet och designern Christian Lacroix i synnerhet stor betydelse. Lacroix gästade också serien genom att spela sig själv. I radioprogrammet Stils segment om Helt hysteriskt intervjuas Dirk Gindt. –Den var unik i sin genre. Jennifer Saunders, Dawn French och Joanna Lumley (seriens skapare) förhöll sig till den brittiska komedi- och farstraditionen men uppdaterade den för 90-talet genom att sätta kvinnorna i centrum och det var oerhört nyskapande, säger han bland annat. Inslaget med Dirk Gindt kommer cirka 30 minuter in i programmet. Om Dirk Gindt
- ”Doktor Glas har fått en ny huvudperson”
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturvetaren Maria Wahlström skriver om vidarediktningar och omtagningar av Hjalmar Söderbergs klassiker Under strecket i Svenska Dagbladet.
- Prisad lärare undervisar i svenska som andraspråk
Institutionen för kultur och estetik
Nyligen fick Emelie Cañadas utmärkelsen Årets lärare i grundskolan i Stockholm. Hennes tips inför universitetsstudier är: Välj något du verkligen vill plugga och träna upp din läshastighet.
- Isabelle Ståhl gäst i Filosofiska rummet
Institutionen för kultur och estetik
Idéhistorikern Isabelle Ståhl talar om begreppet autenticitet i ett avsnitt av Filosofiska rummet i Sveriges radio P1. Tillsammans med Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, samtalar hon med programledaren Cecilia Strömberg Wallin om vår besatthet med det autentiska. Om avsnittet Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet – med filosofer som Rousseau – och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? Isabelle Ståhl är fil.dr och lärare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon disputerade hösten 2023 med avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken . Mer om avhandlingen
- Frida Beckman får forskarstipendium av Svenska Akademien
Institutionen för kultur och estetik
Institutionen för kultur och estetik gratulerar professor Frida Beckman som av Svenska Akademien tilldelas stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse på 60 000 kronor.
- Om samiska ceremonitrummor som koloniala troféer
Institutionen för kultur och estetik
Den 5 december höll professor Mårten Snickare en öppen föreläsning online arrangerad av Amnesty Sápmi. Nu finns den att se i efterhand på Amnesty Sápmis Youtube-kanal. Föreläsningen utgår från Snickares bok “Colonial Objects in Early Moden Sweden and Beyond” (Amsterdam University Press 2022). Han berättar om det koloniala våldet som genom århundradena drabbat såväl människor som landskap och föremål. I centrum står de samiska ceremonitrummor som i slutet av 1600-talet systematiskt konfiskerades av koloniala ämbetsmän och präster. Snickare följer trummorna genom historien och undersöker vilka roller de tilldelats. I 1600-talets kungliga och adliga samlingar sågs trummorna som koloniala troféer och bevis på djävulsk trolldom. Idag befinner de sig mitt en intensiv museidebatt med återförandekrav och dekolonial kritik. Om Mårten Snickare Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och föreståndare för Accelerator, konsthallen som är en del av Stockholms universitet. Han forskar bland annat om visuella och materiella spår av Sveriges koloniala historia, från 1600-talet till idag. Mårten Snickare intresserar sig också för barocken, som historisk epok men också som en alternativ strömning genom konsthistorien. Mer om hans forskning Mer läsning 16/6, 2022: Om koloniala föremål från 1600-talets Sverige till nu
- Så spreds avant-garde-konsten till den breda massan
Institutionen för kultur och estetik
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe undersöker i en ny artikel Sturm-rörelsens marknadsföring av konst via vykort.
- Om barn och ridsportkultur i Sverige och Finland
Institutionen för kultur och estetik
Karin Dirke, idéhistoriker vid Stockholms universitet, är en av författarna till en artikel i tidskriften Children's Geographies.
- Elina Druker i samtal med Laurie Halse Anderson
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturprofessorn och ALMA-pristagaren möts på Barnkultursymposium den 21 mars. Öppet för alla.
- ALMA-priset till Indigenous Literacy Foundation
Institutionen för kultur och estetik
Läsfrämjarorganisationen Indigenous Literacy Foundation (ILF) i Australien tilldelades den 9 april 2024 Astrid Lindgren Memorial Award.
- Läs en sommarkurs!
Institutionen för kultur och estetik
Vi ger kurser i idéhistoria, konstvetenskap och litteraturvetenskap i sommar.
- Forskare och läsfrämjande organisationer från Sverige och Malaysia möts
Institutionen för kultur och estetik
Elina Druker, professor i litteraturvetenskap, deltar i en barnlitteraturkonferens i Kuala Lumpur den 26–29 februari.
- Magnus Florin ny hedersdoktor vid Stockholms universitet
Institutionen för kultur och estetik
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. En av dem är författaren, essäisten och kritikern Magnus Florin, för vilken Institutionen för kultur och estetik är värd.
- Sara Ekström får stipendium av Svenska Akademien
Institutionen för kultur och estetik
Institutionen för kultur och estetik gratulerar idéhistorikern Sara Ekström som får Svenska Akademiens gustavianska stipendium om 50 000 kronor.
- Forskning om bildens kunskap och laternaföredragen i 1800-talets mediekultur
Institutionen för kultur och estetik
Konstvetaren Sonya Petersson har fått forskningsmedel av Vetenskapsrådet för projektet Pictorial Knowledge and Lantern Lectures in the 19th-Century Media Culture/Bildens kunskap och laternaföredragen i 1800-talets mediekultur. Projektet ska pågå från 1 augusti 2024 till 31 juli 2027. I slutet av 1800-talet gjorde publika föredrag med projicerade bilder stor succé i Sverige och i andra länder. Föredragen organiserades av bildningsförbund och nöjesinrättningar och var centrerade kring laterna magican, ett medium för bildprojektion med rötter i 1600-talet. Projektet undersöker hur de hittills outforskade laternaföredragen etablerades som en ny praktik i den bredare mediekulturen i det sena 1800-talets Sverige och hur de presenterade och visualiserade ämnen såsom geografi, naturhistoria och konsthistoria. Det överordnade syftet är att undersöka laternaföredragens historiska och teoretiska implikationer för bildens kunskapsproduktion, med fokus på bildens relationer till andra medier. Mot bakgrund av tidigare bildvetenskaplig, mediehistorisk och kunskapshistorisk forskning undersöker projektet i tre fallstudier hur laternaföredragen var historiskt situerade mellan konsterna och vetenskaperna, tillsammans med den illustrerade pressen, också ett nytt massmedium, medierade det populära ämnet resor runt världens länder och tillsammans med grafiska och fotografiska reproduktioner av konstverk medierade ämnet konsthistoria. Genom laternaföredragen fördjupar projektet kunskapen om bildens betydelse för hur kunskap sprids och förändras genom att medieras i nya sammanhang. Projektet undersöker hur laternaföredragens redan cirkulerade bilder ingick nya kunskapsproduktiva samspel med föredragens textinslag och omgivande tryckmedier, som den illustrerade pressen och grafiska konstreproduktioner. Projektet lägger även vikt vid att undersöka föredragens multimodalitet eller vilken betydelse laternans kapacitet att förstora och visa sekvenser hade för bildens kunskapsproduktion. Utöver att fördjupa kunskapen om 1800-talets laternaföredrag ligger projektets betydelse i att det utvecklar nya perspektiv på bildens kunskapsproduktion utifrån dess samtidigt samhälleliga och mediala spridning, kombination med text och relationer till omgivande medier. Om Sonya Petersson
- Onlineföreläsning om digital konstvetenskap
Institutionen för kultur och estetik
Anna Näslund, professor i konstvetenskap, talar vid seminarieserien Artl@s Lecture Series den 23 februari. Föreläsningen går att se direkt via Zoom. Serien arrangeras av Visual Contagions vid universitetet i Genève. Under läsåret 2023–24 behandlar forskare forskningsfältet digital konstvetenskaps plats inom konstvetenskapen. Anna Näslund kommer att prata om hur processerna för digitalisering av konsthistoriska samlingar och material kan studeras ur ett historiografiskt perspektiv. Till Anna Näslunds föreläsning Seminarieserien
- Digital föreläsning om David Klöcker Ehrenstrahls mästerverk i Riddarhuset
Institutionen för kultur och estetik
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, föreläser online om David Klöcker Ehrenstrahls plafondmålning Dygdernas rådslag i Riddarhussalens tak. För ett år sedan genomförde hon en teknisk undersökning av verket, som en del av hennes nuvarande forskningsprojekt Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden . Föreläsningen är producerad av Riddarhuset. Här berättar Sabrina Norlander Eliasson om hur Ehrenstrahls mästerverk kom till 1675.
- Om den samiska scenkonstens dekoloniala arbete
Institutionen för kultur och estetik
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, skriver om Giron Sámi Teáhters politiskt laddade uppsättning CO2lonialNATION – A Theatrical Truth and Reconciliation Commission.