Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för kultur och estetik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 341-360 av 923 träffar
- Ny internationell publikation inom trans-feministiska studier i teatervetenskap
Institutionen för kultur och estetik
Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, är en av redaktörerna till den nya antologin The Palgrave Handbook of Queer and Trans Feminisms in Contemporary Performance.
- Ny avhandling om 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket
Institutionen för kultur och estetik
Johan Klingborg har disputerat i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
- 11-17/4 – After Life: Mapping The Unknown
Institutionen för kultur och estetik
Studenter i curating arrangerar en utställning i Hägerstensåsens medborgarhus tillsammans med studenter i fri konst vid Konstfack.
- Historiska perspektiv på svenska djurindustrin
Institutionen för kultur och estetik
Karin Dirke, professor i idéhistoria, har skrivit en artikel om ”den glada kon”.
- Till minne av Anders Hallengren
Institutionen för kultur och estetik
Vår medarbetare docent Anders Hallengren, Stockholm, har gått bort i en ålder av 73 år.
- Annika Berg i Filosofiska rummet
Institutionen för kultur och estetik
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, talar om psykiatriska diagnoser i ett historiskt perspektiv i ett avsnitt av Filosofiska rummet i Sveriges radio P1. Tillsammans med Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare vid Uppsala Universitet, medverkar hon i ett program om psykiatriska diagnoser och hur samhället ser på dem.
- Victoria Fareld om liberalismens historia i UR
Institutionen för kultur och estetik
Victoria Fareld, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, sätter liberalismen i ett historiskt sammanhang i Utbildningsradions program Historia förklarad.
- 2,5 miljoner till forskning om AI
Institutionen för kultur och estetik
Johan Fredrikzon, fil.dr i idéhistoria vid Stockholms universitet, har av Riksbankens Jubileumsfond tilldelats forskningsmedel för ett projekt om kritisk historisering av artificiell intelligens. Han får 2 549 000 kronor för postdok-projektet Människan och misstaget i den artificiella intelligensens epok, 1940–1990 , i vilket han ska studera begreppet misstag och dess olika innebörder i relation till mänskliga och maskinella former av intelligens.
- Kvinnliga sjöfarare på 1880-talet
Institutionen för kultur och estetik
Anders Hallengren, docent i litteraturvetenskap, utkommer i vår på det internationella förlaget World Scientific med en bok om den första världsomseglingsdagbok som skrivits av en svensk kvinna – Ocean Bound Women (London och Singapore: WSPC, 2021).
- Om kvinnliga sjöfarare på 1880-talet
Institutionen för kultur och estetik
Anders Hallengren, docent i litteraturvetenskap, har utkommit med boken Ocean Bound Women. Sisters Sailing Around the World in the 1880s–The Adventures–The Ship–The People vid förlaget World Scientific.
- Peter Kostenniemi på Albus Festival
Institutionen för kultur och estetik
Peter Kostenniemi presenterade i helgen sin avhandling i litteraturvetenskap vid Albus Festival i Aarhus.
- "Något måste göras!", säger Tanja Schult i österrikiska medier, om problematiska monument
Institutionen för kultur och estetik
"Något måste göras!" säger Tanja Schult, docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, om den centralt placerade statyn av den antisemitiske borgmästaren Karl Lueger (1844-1910) i Wien. Att medborgare har sprayat "Schande": "Skam" över hela statyn ser hon som en bra tillfällig lösning, men staden behöver göra något mer beständigt. Det finns flera sätt att hantera problematiska statyer och monument som den av Karl Lueger, säger Tanja Schult, docent i konsvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, i österrikisk media. Man kan flytta monumentet från en central placering och kontextualisera det och förklara dess historia. Som exempel nämner hon utställningen "Enthüllt", eller "Unveiled", i Berlin, där politiska monument som har blivit flyttade från stadsrummet ställs ut och historiseras. För tillfället fungerar vandaliseringen mycket bra. Jag satt framför statyn och märkte att det fick människor att prata om den. Tanja Schult om statyn över antisemiten Karl Lueger i centrala Wien. För att de monument som tar plats i stadsrummet ska kunna passa in med dagens demokratiska värderingar kan gamla statyer behöva bytas ut. Historiskt har staden fyllts av monument över män. Staden kan även göra monument över föregångare för demokratiska rörelser, som till exempel kvinnorättskämpar, eller över själva rörelsen istället för en individ. Att gamla statyer, som representerar anti-demokratiska värderingar, plockas bort ur staden, är nödvändigt ifall vi ska kunna resa monument över sådant som vi vill hylla i vår samtid, konstaterar Schult. Om nya monument tillkommer utan att något plockas bort blir staden övermöblerad. Läs artikel från 21 oktober i Wien Orf.at Läs artikel från 6 november i Orf.at I vinter utkommer den nya antologin Was denkt das Denkmal , om kulturen kring monument, med Tanja Schult i redaktionen. Läs mer om antologin Was denkt das Denkmal Den 7 november medverkar Tanja Schult i ett Kollokvium vid det moderna konstmuseet i Wien, om att förändra Lueger-Platz: Kollokvium om att förändra Lueger-Platz i Wien Här kan du se samtalet från kollokviet, Tanja Schult är med från 6:27:00 in i inspelningen:
- Fashioned in the North på listan över de tio bästa böckerna om skandinavisk stil
Institutionen för kultur och estetik
När Vogue Scandinavia listar de tio bästa böckerna om skandinavisk stil hamnar Fashioned in the North: Nordic histories, Agents, and Images of Fashion Photography, redigerad av Anna Näslund Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, i topp. Boken är ett mycket insiktsfullt verk skriver Isabella Rose Davey i Vogue Scandinavia.
- q-märkta graffitiväggen Fascinate (1989) har rivits
Institutionen för kultur och estetik
Konstvetaren Jacob Kimvall, Institutionen för kultur och estetik, kommenterar i SVT Kulturnyheterna rivningen av graffitiväggen Fascinate, i Bromsten.
- Anders Cullhed årets kultursvensk
Institutionen för kultur och estetik
Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är årets kultursvensk, utsedd av nyhetsmagasinet Fokus.
- Idéhistoriker om begreppshistoria i ny bok
Institutionen för kultur och estetik
Flera idéhistoriker från Stockholms universitet medverkar i den nya antologin Svenska begreppshistorier. Från antropocen till åsiktskorridor. Redaktörer för boken är Kristiina Savin och Jonas Hansson, båda idéhistoriker vid Lunds universitet.
- Tanja Schult om monument i demokratier
Institutionen för kultur och estetik
Den 20 oktober deltar Tanja Schult i ett evenemang om monumentens roll i dagens demokratier. Det är de Gröna (Miljöpartiet) i Österrike som har bjudit Professor Elke Krasny (Wien), Professor Tim Cole (Bristol) och Tanja Schult att diskutera monumentens funktion(er) i dagens demokratier. Mer information om evenemanget (extern länk) Tanja Schult är docent och universitetslektor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning handlar om att tolka och förstå bildproduktion som en del av historiska processer, speciellt vad gäller 1900-talets 'katastrofala' århundrade. Mer om Tanja Schults forskning
- Svenska Akademiens Finlandspris till Janina Orlov
Institutionen för kultur och estetik
Janina Orlov, litteraturvetare vid Stockholms universitet, får utmärkelse för betydelsefulla insatser inom Finlands svenskspråkiga kulturliv.
- Anna Jörngården antagen som docent
Institutionen för kultur och estetik
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Anna Jörngården, som har antagits som docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
- 100-årsjubileum för rösträtten - En historieskrivning som utmanas
Institutionen för kultur och estetik
Den 26 januari 1921 fattade Sveriges Riksdag beslut om allmän och lika rösträtt. Dagen och året firas av Riksdagen och det sätter fokus på demokratins utveckling. Men en rad rösträttshinder kvarstod efter 1921. I samband med rösträttens jubileum pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt från 2018-21. Forskningsprojektet utmanar den gängse historieskrivningen, enligt vilken rösträttskampen i Sverige nådde sitt mål genom reformerna 1918−1921. Den 10 september är det hundra år sedan valen med så kallad allmän och lika rösträtt inleddes. Men blev rösträtten verkligen allmän? Medlemmar i projektet är forskare från Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Institutionen för kultur och estetik och Historiska institutionen vid Stockholms universitet, samt från Uppsala-, Linköpings- och Lunds universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Nya perspektiv på demokratiseringsprocessen