Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för kultur och estetik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 221-240 av 923 träffar
- Konstvetare från SU deltar i konferensen Digital Art History i Zagreb
Institutionen för kultur och estetik
Anna Näslund Dahlgren och Amanda Wasielewski från Stockholms universitet presenterar nya tankar kring digital konstvetenskap vid en konferens i Zagreb den 3-4 oktober.
- Utlysning av Kungliga och Hvitfeldska stiftelsens stipendier 2022/2023
Institutionen för kultur och estetik
Du som studerar vid Stockholms universitet och har gått på gymnasium i Göteborgs- och Bohus län kan söka stipendium för läsåret 2022/2023. Sista ansökningsdag är den 9 oktober. Styrelsen för Kungl och Hvitfeldtska stiftelsen delar årligen ut stipendier till studerande vid universiteten och högskolorna i Sverige. Universitets- och högskolestipendium kan tilldelas studerande vid Stockholms universitet som: har slutbetyg från gymnasium i förutvarande Göteborgs och Bohuslän är född i Göteborgs stift eller var folkbokförd där när han eller hon började i gymnasium inom stiftet är mindre bemedlad inger goda förhoppningar om framgång i vetenskapliga studier. Endast studerande som klarat av minst 60 högskolepoäng av grundutbildningen och som har för avsikt att examineras vid statligt universitet/högskola i Sverige, Handelshögskolan i Stockholm eller Chalmers Tekniska Högskola kan komma i fråga för stipendium. Alla poäng medräknas oavsett vilka byten av kurser och linjer som skett. Stipendium kan endast erhållas en gång. Stipendierna delas ut av Stiftelsens styrelse efter förslag från berörda universitet och högskolor eller den organisation dessa bestämmer. Stipendiet är på 15 000 kr och delas ut under höstterminen. Till ansökan och mer information
- Elina Druker i öppet samtal med Baek Heena vid konferens
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturprofessor Elina Druker presenterar Alma-priset och samtalar med 2020 års pristagare Baek Heena vid den internationella barnlitteraturkonferensen IBBY i Putrajaya, Malaysia, den 5-8 september.
- Karin Dirke ny professor i idéhistoria
Institutionen för kultur och estetik
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Karin Dirke som av rektor har befordrats till professor i idéhistoria vid Stockholms universitet.
- Om klan och stat i den västerländska litteraturhistorien
Institutionen för kultur och estetik
Johan Lundberg skriver i sin nya bok om västvärldens utveckling bort från de släktbaserade gemenskapernas undertryckande av individen.
- Nytt nummer av Tidskrift för litteraturvetenskap
Institutionen för kultur och estetik
Professor Elina Druker är redaktör för nya numret av Tidskrift för litteraturvetenskap (TfL) med tema Barnlitteratur och medier. Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik medverkar med texter.
- Ett forskarperspektiv på Jon Fosses dramatik
Institutionen för kultur och estetik
Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap, intervjuas i Forskning & Framsteg om Nobelpristagaren i litteratur Jon Fosse. Han berättar om sin forskning på den norska dramatikern och författarens verk. Rikard Hoogland har gått igenom arkiv och inspelningar från teatrar runtom i Europa som har satt upp Fosses drama. Hans prosa och hans dramatik ligger väldigt nära varandra Rikard Hoogland i Forskning&Framstegs artikel Artikeln finns också inläst att lyssna på som podd på Forskning & Forsknings hemsida. Om Rikard Hoogland Rikard Hoogland är docent och lektor i teatervetenskap, och ämnesansvarig i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på fria teatergrupper, svensk teater under inledningen av 1900-talet, svensk samtida teater, Brecht och nutida teaterregi. Han undervisar bland annat på kursen Teaterpolitik. Mer om Rikard Hooglands forskning Mer läsning ”Fosses texter är starkt utmejslade och eftertanken får hela tiden utrymme”
- Studentexpeditionen stänger – kontakta våra studieadministratörer direkt
Institutionen för kultur och estetik
Vid årsskiftet stänger studentexpeditionen vid Institutionen för kultur och estetik. Nu kontaktar du istället våra studieadministratörer direkt i samma ärenden. De har sina kontor i korridoren intill nuvarande expeditionen på Frescativägen 24E. Du kan ringa och mejla till studieadministratörerna. Vill du komma på besök – boka gärna en tid via e-post. Välkommen! Kontakt
- Gudar, herdar och furier – danskostymer i rörelse
Institutionen för kultur och estetik
Teaterforskaren Petra Dotlačilová föreläser vid Livrustkammaren den 22 februari. Föredraget illustreras på plats av dansaren Noah Hellwig som visar olika dansstilar i tidstypisk koreografi och kostym. På 1700-talets teaterscener dansade herdar, nymfer, fauner, greker, romare, turkar, spöken, till och med furier. Var och en av dem hade en egen stil. Deras kostym – den för dans och balett – var redan då en specifik typ av dräkt, anpassad både till karaktären och rörelse på scen. Vilka var de olika dansstilarna på 1700-talsscenen och hur skiljde de sig åt? Petra Dotlačilová berättar om dansens utveckling, hur den var kopplad till olika rollkaraktärer och om dansdräkternas särdrag. Föredraget illustreras på plats av dansaren Noah Hellwig som visar olika dansstilar i tidstypisk koreografi och kostym. Det är ett unikt tillfälle att få se 1700-talets danskostymer i rörelse och ha möjlighet att titta närmare på några av dessa
- Frida Beckman i Forskning & Framsteg
Institutionen för kultur och estetik
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Forskning & Framsteg i en artikel om postmodernismen. Till artikeln på Forskning & Framstegs hemsida 2023 kom Frida Beckmans bok om postmodernismen och vad för teoretiskt och historiskt bagage den egentligen för med sig. Mer om Kan det komma något gott ur postmodernismen ? Om Frida Beckman
- Till minne av Ingemar Algulin
Institutionen för kultur och estetik
Vår tidigare kollega Ingemar Algulin, professor emeritus i litteraturvetenskap, har gått bort i en ålder av 85 år. Ingemar disputerade vid Stockholms universitet 1969. Avhandlingen, Tradition och modernism , tog sikte på Bertil Malmbergs och Hjalmar Gullbergs lyriska förnyelse efter 1940-talets mitt. Där etablerade Ingemar ett antal kriterier på modernistiskt formspråk, som strax kom att åberopas i en rad arbeten om modern poesi. Disputationen följdes av docentur och fördjupade modernismstudier. De resulterade i den mäktiga monografin Den orfiska reträtten (1977), ett standardverk om den svenska 40-talslyriken och dess litterära bakgrund. Under dessa för Ingemar så produktiva decennier kom han att vidga sina forskningsintressen åt en rad skilda håll: 16- och 1700-talslitteratur, nittiotalet, arbetarlitteratur. Hans spännvidd blev likaså synlig i hans recensionsverksamhet i Dagens Nyheter. 1987–90 kom de bägge översiktsverken Litteraturens historia i Sverige och Litteraturens historia i världen , i samarbete med Bernt Olsson, utgivna i en rad upplagor sedan dess, kurslitteratur för flera generationer av studenter. Ingemar utsågs som professor i litteraturvetenskap 1994. Sin väldiga överblick i ämnet förenade han med en utomordentlig textanalytisk känslighet och sist och slutligen en påfallande ödmjukhet i tolkningsarbetet. Vid något tillfälle liknade han ”det medvetna i en tolkning” vid den berömda övre tiondedelen av isberget. ”Vad som finns därinunder är rörelser och krafter i psyket som sätts i gång av dikten på liknande sätt som musiken sätter i gång något hos oss som vi har svårt att definiera.” Hänvisningen till musiken är typisk för Ingemar. Han var en passionerad musikälskare, närmast stamgäst på Konserthuset i Stockholm. Hans konstnärliga sensibilitet kom såväl hans forskning som seminarieverksamhet till godo. Nu är han borta. Vi sörjer en lärare, kollega och vän. Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
- Konstvetare i SVT-produktion om svensk historia
Institutionen för kultur och estetik
Två forskare i konstvetenskap från Stockholms universitet berättar om betydelsefulla verk i Sveriges televisions webbsatsning Sveriges konsthistoria.
- Rikard Hoogland tilldelas sabbatstermin
Institutionen för kultur och estetik
Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap, har tilldelats en sabbatstermin för forskning av Stockholms universitet.
- Hon forskar för att bevara de kvinnliga landskapsarkitekternas kulturarv
Institutionen för kultur och estetik
När de kvinnliga landskapsakritekterna blir beforskade får man kunskap om att platserna är värda att bevara. Det är en drivkraft till sin forskning som Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, berättar om i en intervju i Tidskriften Stad. I Tidskriften Stad , nr 32, mars 2021, intervjuas Catharina Nolin, Institutionen för kultur och estetik om sin forskning. Hon berättar att hon drivs att skriva historian om den kvinnliga landskapsarkitekturen innan den försvinner i glömska. Hon vill också att den idag kvinnodominerade utbildningen i landskapsarkitektur ska få en historieskrivning där studenterna kan se sig själva. Ett exempel på hur den kvinnliga landskapsarkitekturen kan försvinna när staden förtätas är Sylvia Gibsons nyskapande gård på Kvarteret Plankan på Söder, från mitten av 1960-talet. Den har nyligen raderas ut helt för att ge plats åt ett nytt bostadshus mitt på gården. "Som en detektiv har Catharina Nolin låtit ledtrådar föra henne genom historien i jakten på de första svenska kvinnliga landskapsarkitekterna och deras verk. Hon fann ett rikt – men hotat – kulturarv" skriver Karin Andersson i Tidskriften Stad , om Catharina Nolins forskning. Tidskriften Stad, nr 32, mars 2021. (1401 Kb) Här kan du läsa mer om Catharina Nolins forskning.
- Martin Wiklund intervjuad i Memento
Institutionen för kultur och estetik
Den idéhistoriska kursern Dödens idéhistoria, med Martin Wiklund som kursansvarig lärare, uppmärksammas i magasinet Memento. Kursen, som gick första gången hösten 2019, har varit en av de mer populära kvällskurserna vid Institutionen för kultur och estetik. Läraren Martin Wiklund har själv forskat på hur Ingmar Bergman har skildrat döden i sina filmer. Med ett historiskt perspektiv blir den syn vi har på döden idag tydligare, vilket gör det lättare att reflektera över den. Martin Wiklund Memento ges ut av Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer och är ett magasin om livet och döden. Dödens idéhistoria är en grundkurs som går på kvällstid varje termin. Genom en serie nedslag i den västerländska idéhistorien belyser kursen olika aspekter på hur döden har tänkts, påverkat, bortjagats eller konfronterats från antiken till våra dagar. Till kurshemsidan Om Martin Wiklund
- Idéhistorikern Annelie Drakman är aktuell med två nya böcker
Institutionen för kultur och estetik
Annelie Drakman, forskare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, sitter i redaktionen för de två böckerna Vetenskapens förtrollning och avförtrollning (Daidalos, 2021) och Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik ca 1870–1930 (Nordic Academic Press, 2021).
- Författaren Ulla Bjerne och den förkroppsligade kvinnliga erfarenhetens politik
Institutionen för kultur och estetik
En ny artikel om Ulla Bjernes (1890–1969) författarskap, skriven av Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har blivit publicerad i tidskriften NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research.
- Kan Nobelpriset hjälpa oss att rädda världen?
Institutionen för kultur och estetik
Nu kan du se samtalet om vilka möjligheter har Nobelpriset att bidra med de nya kunskaper och lösningar som krävs för mänsklighetens och planetens överlevnad. Annelie Drakman, idehistoriker vid Institutionen för kultur och estetik, medverkar i samthalet. Hon har bland annat forskat om glädjens roll inom forskningen och hur uttryck av glädje använts av framstående fysiker för att definiera forskning som aktivitet och forskaren som person, särskilt kopplat till Nobelpriset.
- Medel från VR till forskning om processer och politik i 1700-talets teaterkostym
Institutionen för kultur och estetik
I sitt forskningsprojektet om processer, politik och skapande i 1700-talets teaterkostym kommer teatervetaren Petra Dotlačilová, Institutionen för kultur och estetik, undersöka hur makt och ideologi uttrycks genom 1700-talets teaterkostymer.
- Ny bok med litteraturvetarna Krzysztof Bak och Per-Olof Mattsson bland författarna
Institutionen för kultur och estetik
Nu är boken från konferensen Scandinavian Exceptionalisms (2018) publicerad, med artikelbidrag från Institutionen för kultur och estetik.