Att se och höra Florence Foster Jenkins
I ny forskning undersöker musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara hur tre filmer inspirerade av Florence Foster Jenkins skildrar kvinnliga operasångerskor. Analysen visar hur synen på hörselnedsättning och kvinnligt vansinne förändras när operaframträdanden förstås som audiovisuella helheter.
Florence Foster Jenkins.
Artikeln ”The Female Opera Performance Reconsidered: Representations of Auditory Disability and Female Madness in Three Recent Films Inspired by Florence Foster Jenkins” är publicerad i den amerikanska tidskriften Music and the Moving Image.
Här visar Johanna Ethnersson Pontara hur ljud och bild tillsammans formar hur kvinnliga operasångerskor framträder på film. Med utgångspunkt i tre filmer inspirerade av den amerikanska mecenaten och amatörsångerskan Florence Foster Jenkins undersöker hon hur förståelsen av hörselnedsättning och kvinnligt vansinne förändras när operaframträdanden beaktas som audiovisuella helheter och hur personer med funktionsnedsättning ges mer nyanserade och individuella gestaltningar än man kanske först kan tro.
Fakta
Florence Foster Jenkins (1868–1944) var en amerikansk societetsdam och amatöroperasångerska som blev legendarisk för sin bristande sångförmåga och sitt stora självförtroende. Trots kritiken drog hennes framträdanden stor publik och gjorde henne till en kultfigur i New Yorks musikliv.
Johanna Ethnersson Pontara är lektor och docent i musikvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning handlar om musik i opera och film med särskilt fokus på narrativa, kulturvetenskapliga och intermediala perspektiv. Johanna Ethnersson Pontara är ansvarig för ämnet musikvetenskap på institutionen.
Senast uppdaterad: 2026-10-14
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik