Ny studie utforskar instängdhet och motstånd i afro-amerikansk litteratur

Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har beviljats forskningsmedel av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.

Projektets titel är ”Den svarta lådans poetik: Förhandlingar av instängdhet i modern afro-amerikansk litteratur.”

Studien undersöker den afro-amerikanska litteraturen från 1940-talet till i dag med fokus på hur den instängdhet som präglat den afro-amerikanska erfarenheten tar sig uttryck också efter och bortom de lagliga och formella förtryck som präglat historien. Den moderna litteraturen vittnar om hur kroppar rasifieras just genom en begränsning av rörelsefriheten och hur detta fortsätter att ske in på 2000-talet. Vardagliga platser såsom gator, hissar, källare och bostäder kan på en sekund omvandlas till instängda platser som ekar av gamla former av rasistiskt förtryck. Men dessa platser utgör gång på gång rumsliga och tidsliga konfigurationer som möjliggör motstånd och omförhandlingar.

Projektets syfte är att skriva fram vad det kallar ”den svarta lådans poetik.” Den svarta lådan är en term som används inom fältet för att beskriva just olika typer av rasifierande begränsningar i tid och rum. Men det är också en term som på ett mer generellt plan syftar till en teknisk apparat vars in- och utdata är kända men vars inre processer inte kan avläsas eller till de färdskrivare som hjälper oss att utröna förloppet under till exempel en flygolycka. Genom en metod som utgår både från att skapa överblick och göra närläsningar av den mängd svarta lådor som återfinns i afro-amerikansk litteratur strävar projektet mot att förstå hur den hjälper oss se och tänka kring instängdhetens och motståndets dynamik.

I ett USA som i hög grad fortsatt plågas av rasism både individuellt och strukturellt är det angeläget att försöka förstå hur rasifiering fungerar i dag utan att tala om vare sig ras eller etnicitet, menar Frida Beckman.

– Jag hoppas att projektet kommer ge större förståelse både av hur rasifiering fungerat historiskt och hur det fungerar i dag. Jag hoppas också att det kommer bidra till vår förståelse av litteraturens betydelse för processer av motstånd, frigörelse och tillblivelse, säger hon.

Senast uppdaterad: 2026-09-15

Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik