Verket | Barnen ifrån Frostmofjället (1907)

Litteraturvetaren Lydia Wistisen gästar senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Hon samtalar med Paulina Helgesson om Barnen ifrån Frostmofjället.

Illustration av två barn.

Räddande änglar finns det gott om i den svenska barnlitteraturen, men få lär vara så minnesvärda som geten Gullspira i Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället. Fitinghoffs klassiska barnbok från 1907 följer sju föräldralösa syskon – och deras get – på vandring i de norrländska fjällen under 1860-talets nödår, på flykt undan svälten i hembyn. Men vilka var författarens ambitioner med boken? Vad säger den om läget för den svenska barnlitteraturen vid 1900-talets början? Och varifrån kom Laura Fitinghoffs varma relation till getsläktet?

Lydia Wistisen är docent och universitetslektor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon på forskar på barn- och ungdomslitteratur och arbetar med verk från hela det barnlitterära spektrat: från bilderböcker, kapitelböcker, flickböcker och pojkböcker till ungdomsromaner och ungdomsskildringar.

Mer om Lydia Wistisen

Lydia Wistisen.

Foto: Johanna Säll

Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk avnjuts, diskuteras och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete med Litteraturbanken och Nationalmuseum. Den är del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot, som är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Senast uppdaterad: 2026-03-18

Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik