Stor uppslutning av religionshistoriker i Bukarest

Bland deltagarna från Stockholm fanns seniora lärare, doktorander och fyra masterstudenter, som alla bidrog med egna föredrag. Särskilt glädjande var närvaron av studenterna som presenterade sina pågående uppsatsarbeten. Deras medverkan visade hur arbeten på avancerad nivå kan bidra till internationella vetenskapliga samtal och utgör ett tydligt exempel på hur utbildning och forskning möts inom ämnet.

Masterstudenterna Elias Södergren, Maja Román, Lars Nilsson och Robin Funck presenterade undersökningar som sträckte sig från samtida religiösa liv i Sverige till antika föreställningar om frälsande kunskap. Södergren talade om svenska konvertiter till östlig ortodox kristendom, medan Román undersökte hur svenska sista dagars heliga berättar om sin missionärstid och dess betydelse för deras fortsatta religiösa engagemang. Nilsson presenterade en etnografisk studie av tarotläsning i offentliga miljöer i Stockholm. Funck presenterade ett paper om hur gnosis formuleras och förmedlas inom sethianska och valentinianska traditioner.

Vidare bidrog doktoranderna med ytterligare historiska och geografiska perspektiv. Nargiz Mammadli höll ett föredrag om inhemska tengriska kosmologier ur ett historiskt perspektiv. Isabella Schilcher undersökte hur svärdsberättelser i den japanska krönikan Kojiki användes för att skapa politiska myter och legitimera kejserlig makt.

Bland lärarna diskuterade Olof Sundqvist förhållandet mellan förkristna traditioner och kristen innovation i det medeltida Skandinaviens religiösa praktiker och heliga landskap. Frederik Wallenstein undersökte föreställningar om troll i det tidigmoderna Sverige. Willy Pfändtner behandlade religion och filosofisk idealism i Indien och Europa, medan Carl Johan Gurt presenterade forskning om tradition och förnyelse i samtida ritualer bland Nuu-chah-nulth på Vancouver Island.

Susanne Olsson arrangerade panelen Islamic Prophetic Relics in Transformation, där hon också presenterade sitt föredrag om al-Maqqarīs försvar av vördnaden för profeten Muhammeds sandal. Panelen belyste hur islamiska profetiska reliker har tolkats, använts och omdiskuterats i historiska och samtida sammanhang.

Aaron W. Hughes arrangerade panelen Decolonisation and the Study of Religion och bidrog med föredraget Whose Decolonialization?. Där granskade han vad avkolonisering kan betyda inom religionshistorisk forskning, med exempel från islamforskning och studier av urfolksreligioner.
Olsson och Hughes medverkade också i två rundabordssamtal om ämnets historia och framtid. I Women Pioneers in the Study of Religion: A Roundtable Discussion diskuterade Olsson tillsammans med internationella kollegor hur kvinnliga forskares insatser kan ges större utrymme i ämnets historieskrivning. Samtalet arrangerades av Göran Larsson från Göteborgs universitet och tog upp både vilka forskare som bör uppmärksammas och hur ämnets gränser påverkar vilka som blir ihågkomna. Avsikten är att arbetet ska leda till en publikation om kvinnliga pionjärer inom religionsforskningen.

Hughes deltog i Critical Religion: Exploring the Revolution, som samlade medverkande i boken A Practical Guide to Critical Religion. Diskussionen kretsade kring hur kategorin religion har formats och använts i relation till makt, politik och samhällsstyrning, och hur en kritisk granskning av kategorin kan öppna nya forskningsfrågor.