Lars Ahnland med ny bok om kapitalismens långa cykler av finansialisering
Ekonomhistorikern Lars Ahnland har släppt en ny bok om kapitalismens långa cykler av finansialisering under ett och ett kvarts sekel. Boken bygger på resultat av data från 13 industriländer under perioden 1896 till och med 2019.

Vad är bokens huvudbudskap?
Det centrala i den här boken är att ojämlikhet i inkomsterna mellan arbete och kapital har skapat finansialisering, med ökad skuldsättning, högre risk för finansiella kriser och lägre ekonomisk tillväxt. Dessa samband utgör ett historiskt upprepande mönster, och gäller inte bara för den nyliberala eran sedan början av 1980-talet, utan även för 1900-talets första tre decennier fram till finanskrisen 1929. Bretton Woods-perioden under efterkrigstiden uppvisade å andra sidan inte alls dessa samband, och kännetecknades i stället av ökad jämlikhet och av-finansialisering. Finansialisering är ett begrepp som fångar en växande betydelse och inverkan av finansmarknaden i samhällsekonomin. Studien omfattar runt 90 procent av industrivärldens BNP under perioden.
Hur har detta gått till?
Kapitalägare sparar mer av sina inkomster än vad löntagare gör, och spenderar mindre på konsumtion, även av lyxvaror. Det skapar ett överskott på sparande som ger bränsle åt kreditexpansion och spekulation i aktier och fastigheter, vilket i sin tur ökar de finansiella riskerna i ekonomin. Samtidigt leder den lägre konsumtionen till lägre samlad efterfrågan och lägre ekonomisk tillväxt. Detta fenomen har i litteraturen kallats för en finansialiserings- och stagnationsfälla, och har tidigare använts för att beskriva USA:s ekonomi sedan 1980-talet. Denna bok är den första att undersöka denna mekanism globalt och över en lång tidsperiod – sedan slutet av 1800-talet. Även om de nationella variationerna är stora, så är sambanden statistiskt säkerställda för den liberala perioden i början av 1900-talet och för den nyliberala eran i dess slut.
Varför är detta viktigt?
Klasskampen mellan arbete och kapital är inte bara drivande i denna ekonomiska process. Dagens politiska situation med ökat utrymme för populism och auktoritära ledare har en motsvarighet i 1920- och 1930-talens högerextremism. Tidigare studier har visat att både ojämlikhet och finanskriser brukar gynna en sådan utveckling. Denna studie visar därför att finansialisering och dess bakomliggande orsaker inte bara är ekonomiska bekymmer.
---
Boken finns att köpas hos de flesta bokhandlare online.
Senast uppdaterad: 2026-01-15
Sidansvarig: Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer