Hur kan cyberangrepp slå ut frysboxar?

Attackerna mot butikers kylsystem startade i Frankrike för tre veckor sedan. När vi får en pratstund med Fredrik Blix, Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, har det gått ett dygn sedan även Ica- och Coopbutiker drabbades. Från det att angreppen på svenska livsmedelsbutiker blev kända har han varit nerringd av medier som velat ställa frågor.

Hallå Fredrik, har du tid med ytterligare en intervju? Berätta vad som hänt!

– Självklart! Det som hänt är att någon på distans har ändrat inställningarna i datorer som styr kylar och frysar i livsmedelsbutiker. De har ändrats från kyla till värme, och följden har blivit att en massa mat måste slängas. Det finns rapporter om liknande incidenter i Sverige, Danmark, Finland, Estland, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Irland, Italien och Portugal, även om alla fall inte är färdigutredda. Såvitt vi vet just nu är 940 butiker i Europa drabbade, säger Fredrik Blix.

– Någon säker totalsumma för förlusterna har jag inte hittat. Men en enda belgisk kötthandlare uppger att kött för 15 000 euro har förstörts. Sedan tillkommer kostnader för förlorad försäljning och arbetet med att få igång verksamheten igen. Totalt rör det sig om hundratals miljoner kronor, fortsätter han.

Hur har angreppen gått till?

– Datorerna som styr kylsystemen är uppkopplade, det är smidigt på flera sätt. Till exempel kan en tekniker ändra inställningar utan att behöva ta sig till den fysiska butiken. Men när datorn är för dåligt skyddad kan även obehöriga ta sig in. Det finns kända säkerhetsfel som har rättats, men uppdateringen måste också installeras. Varför det inte gjorts överallt vet vi inte. Det kan handla om kostnader, gammal utrustning eller otydligt ansvar mellan butiken, tillverkaren och serviceföretaget. En kyl kan fortfarande hålla maten kall trots att datorn som styr den behöver uppdateras eller bytas ut. Att något fungerar betyder ju inte att det är säkert.

Men hur vet hackare att de kan ta sig in i en svensk Icabutiks frysbox?

– Informationen är faktiskt tillgänglig på nätet, helt öppet. Det finns nämligen företag som driver söktjänster som listar uppkopplade prylar. Informationen hjälper oss som arbetar med säkerhet, men kan också användas av angripare. Att en dator finns med på en sådan lista betyder inte automatiskt att den går att hacka. Men vem som helst kan snabbt söka fram alla system från en viss tillverkare som har ett visst fel som kan utnyttjas. Det är så jag tror att det här har gått till.

Vet man vem som ligger bakom attackerna?

– Nej, det finns fortfarande ingen bekräftad gärningsperson. Jag har inte heller hittat belägg för att angreppen ska vara kopplade till kriget i Ukraina, eller till protesterna mot höga levnadskostnader som pågår på flera håll i Europa. Det kan finnas politiska motiv, men vi vet inte säkert. Min bedömning är att det inte behöver vara någon stor organisation som ligger bakom. När många system har samma svaghet kan även en liten grupp orsaka stor skada.

Vad händer nu? Är andra verksamheter i farozonen, och vad kan konsekvenserna bli?

– Det finns många allvarliga konsekvenser av att system som styr till exempel kyla, värme och ventilation hackas. Tänk bara på vacciner och andra känsliga läkemedel som behöver kylförvaras. Om de blir för varma förlorar de sin effekt och måste kasseras. Då handlar det inte längre bara om förstörd mat, utan om att vården påverkas. Angreppet är redan nu spritt bortom mataffärer: I Danmark har det rapporterats om angrepp mot bland annat ett cateringföretag och ett bioteknikföretag. Skadorna är ännu inte klarlagda. Och om exempelvis sjukhus eller äldreboenden skulle angripas kan hackerattacken snabbt bli en fara för människors liv.

Har vi varit för ivriga att koppla upp våra prylar?

– Ja, min bild är att vi ibland har varit snabbare på att koppla upp än på att skydda. Nu behöver verksamheterna tillsammans med sina serviceföretag stänga oskyddade vägar in, uppdatera utrustningen och kontrollera att larmen fungerar. Man ska alltså inte stänga av kylen – men man ska hindra obehöriga från att styra den!

– Jag tror inte vi kommer att gå tillbaka till att göra allt manuellt, men vi måste bli mer kräsna. Hemma kan man fråga sig: Behöver jag verkligen kunna styra den här saken från andra sidan jorden? Stäng av fjärrstyrning som inte behövs, installera uppdateringar och fråga hur länge tillverkaren håller produkten säker, råder Fredrik Blix.

This article is also available in an English version

Text: Åse Karlén