Mänskliga dimensionen viktig när IT-system ska fatta myndighetsbeslut

Victor Olssons uppsats utgick från frågan om vilken av två beslutsmodeller – beslutsträd respektive beslutstabeller – som fungerar bäst när ett IT-systems beslutslogik ska kontrolleras mot lagtexten.

Jag insåg ganska snart att den mänskliga dimensionen är avgörande

– Jag insåg ganska snart att den mänskliga dimensionen är avgörande: Att sakexperter, som handläggare och jurister, kan förstå och validera IT-systems beslutslogik. Och det blir viktigare i takt med att myndighetsbeslut automatiseras, säger Victor Olsson.

Transparens behövs för att upprätthålla demokratiska principer, som att beslut följer lagen och samtidigt är opartiska. Myndigheter har enligt förvaltningslagen också en motiveringsskyldighet. Det gäller att alla förstår varför ett beslut fattats, även när IT-system ligger bakom.

Tabeller vann på användbarhet

Beslutsmodeller visar den logik som ett IT-system följer. De gör det begripligt också för den som inte kan programmera. Två vanliga sätt är beslutsträd, som visar logiken i förgreningar, och beslutstabeller som visar samma sak i tabellform.

– Forskning saknades om hur modellerna presterade i praktiken, det vill säga när sakexperter kontrollerar att logiken i modellen stämmer överens med lagtexten. Tidigare forskning som jämfört träd och tabeller har också visat skilda resultat, vilket gjorde det svårt att dra någon slutsats kring vilket format som exempelvis en myndighet ska välja, säger Victor Olsson.

Ett experiment arrangerades för att samla in data. Två grupper fick arbeta med valideringsuppgifter: en med tabeller och en med träd. Grupperna var lika bra på att upptäcka fel. Tidsåtgången var också densamma. Det som skilde sig åt var den upplevda nyttan.

– Beslutstabeller uppfattades som betydligt mer användbara än beslutsträd. Det är ett viktigt fynd eftersom det avgör om användare faktiskt väljer ett verktyg i praktiken.

Kunskaperna används varje dag

Uppsatsen skrevs under masterprogrammet i öppen e-förvaltning vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) som Victor Olsson läste helt på distans.

– Jag hade ett jättebra samarbete med min handledare Amin Jalali. Han stöttade mig i ambitionen att få tillräckligt bra resultat för publicering, säger Victor Olsson.

Mina kunskaper i till exempel datastyrning, masterdatahantering, databasdesign och programmering kommer till nytta dagligen

I dag arbetar Victor Olsson som verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans enhet för dataförsörjning, med data- och informationsförvaltning.

– Mina kunskaper i till exempel datastyrning, masterdatahantering, databasdesign och programmering kommer till nytta dagligen.

Kvitto på hårt arbete

Att få se sin forskning publicerad har varit en höjdpunkt i arbetet.

– Det är väldigt roligt såklart! Ett kvitto på att allt hårt arbete gett resultat. Det är också givande att kunna bidra till det gemensamma forskningsfältet och förhoppningsvis på sikt ute på myndigheter.

Jag har redan några uppföljande spår som är intressanta att driva vidare

Victor Olsson hoppas att kunna fortsätta forska på området.

– Jag har redan några uppföljande spår som är intressanta att driva vidare, bland annat om hur beslutsmodeller kan stötta myndigheter att leva upp till kraven på förklarbara automatiserade beslut. Det är något som blir alltmer aktuellt i och med EU:s AI-förordning, säger Victor Olsson.

Text: Carina Bergholm