Bli biologilärare
För att bli ämneslärare i biologi krävs goda kunskaper, färdigheter och förmågor i biologi och i pedagogik. Därför läser du som vill bli ämneslärare i biologi dina ämneskurser inom ramen för kandidatprogrammet i biologi.
Beroende på vilken av studiegångarna du väljer inom kandidatprogrammet i biologi, så ger det dig ämnesbehörighet i biologi för 7-9 och/eller gymnasieskolan samt i ytterligare något naturvetenskapligt skolämne. Läs mer om hur du ska läsa för de olika behörigheterna nedan.
Därefter avslutar du din utbildning till ämneslärare med en påbyggnadsutbildning i pedagogik/lärarkunskap. Vill du också få utökad behörighet i något ämne eller mot gymnasieskolan så kompletterar du med ytterligare en termin ämnesstudier.
Läs mer om att bli ämneslärare vid Stockholms universitet
Ämneslärare i biologi och kemi eller naturkunskap
Genom att läsa studiegång biologi med kemi i vårt kandidatprogram får du kandidatexamen i biologi och rätt förutsättningar för vidare utbildning till ämneslärarexamen i biologi och kemi.
Där det i programupplägget står valbara/valfria kurser läser du något av följande:
- Ämneslärare i biologi och kemi läser ytterligare 30 hp biologi inklusive Självständigt arbete plus ytterligare 30 hp kemi (ger behörighet för åk 7-9). För behörighet till gymnasiet läser du ytterligare 30 hp utanför kandidaten.
- Ämneslärare i biologi och naturkunskap läser ytterligare 30 hp biologi inklusive Självständigt arbete plus Naturkunskap för gymnasielärare – fysik, 15 hp och Tellus I – naturgeografi, 15 hp alternativt Naturgeografi, 15 hp (den sistnämnda är en campuskurs). Ett annat alternativ är 15 hp fysik plus 15 hp geovetenskap.
Läs mer om studiegång biologi med kemi
Ämneslärare i biologi och geografi eller matematik
Genom att läsa studiegång biologi i vårt kandidatprogram får du kandidatexamen i biologi och rätt förutsättningar för vidare utbildning till ämneslärarexamen i biologi och geografi eller matematik.
Där det i programupplägget står valbara/valfria kurser läser du något av följande:
- Ämneslärare i biologi och matematik läser matematik 90 hp eller matematik 60 hp + ytterligare 30 hp biologi.
- Ämneslärare i biologi och geografi läser geografi 90 hp eller geografi 60 hp + ytterligare 30 hp biologi.
Möt våra lärarstudenter
När Edvin Österberg började fundera på framtiden stod flera vägar öppna. En lista med potentiella yrken växte fram där läraryrket stack ut. Efter att ha börjat studera till veterinär hittade han sin egentliga plats i klassrummet, där han kan dela sin fascination för biologi med nästa generation.
Jag vill bidra med något som känns meningsfullt
– Jag har alltid tyckt att alla skolämnen är roliga, men det blev just biologi eftersom jag redan hade läst veterinärmedicin och därmed kunde tillgodoräkna mig en del poäng i lärarutbildningen. Det kändes rätt ur en strategisk synvinkel och även för mig personligen. Biologi och naturkunskap är ämnen där det finns behov av lärare, och som jag tycker är genuint intressanta, berättar Edvin.
Yrkesvalet handlar emellertid inte enbart om det som är intressant eller strategiskt rätt. Edvin betonar att det också är mycket viktigt med ett arbete som ger mening.
– Jag visste att jag behövde ett jobb som kändes meningsfullt. Det måste vara något som bidrar till samhället, annars skulle jag tröttna snabbt. Samtidigt vill jag ha en bra balans i livet och ett jobb där jag själv får lära mig saker hela tiden.
Att undervisa på gymnasiet eller Komvux lockar mest
– Jag trivs bäst i mötet med äldre elever, säger Edvin. Det känns som en miljö där det går att fokusera på undervisningen, diskussionerna och lärandet. Många elever på gymnasiet och Komvux har egna tankar och erfarenheter som de tar med sig till undervisningen, och det gör samtalen både intressanta och givande.

Edvin Österberg - blivande biologilärare
Han ser också fram emot att kunna bygga undervisningen på nyfikenhet snarare än något som eleverna måste läsa.
– Jag gillar tanken på att möta elever som vill förstå, som börjar se kopplingarna mellan naturvetenskap och vardagsliv. Det är något särskilt med att få vara med när någon verkligen får upp ögonen för hur världen hänger ihop.
Att förstå hur allt hänger samman avmystifierar världen
När samtalet kommer in på vad som gör biologi och naturkunskap speciella ämnen lyser engagemanget igenom.
– Jag tycker att naturkunskap hjälper oss att förstå världen bättre, att avmystifiera den. Ibland hör jag andra tala om saker som ”giftiga” eller ”naturliga” utan att egentligen veta vad det betyder eller vad de menar med att säga så. När du förstår hur kroppen fungerar, eller vad som händer på molekylnivå, blir världen mer begriplig. Det vill jag förmedla till mina elever.
Edvin beskriver också glädjen i att väcka nyfikenhet och analytiskt tänkande hos elever.
– Biologi handlar inte bara om kunskaper och fakta, utan om ett sätt att se på världen, att analysera, ifrågasätta och förstå samband. Det är otroligt viktiga förmågor som jag vill hjälpa mina kommande elever att utveckla.
När tidigare erfarenheter blir en tillgång
Utbildningsvägen mot att bli biologilärare ser olika ut beroende vilken tidigare utbildning du har, men Edvin har hittat en lösning som fungerar för honom.
– Jag läser biologi och naturkunskap som inriktning, och har tidigare studerat veterinärmedicin. Just kombinationen biologi och naturkunskap är smart eftersom det gör det lättare att få jobb, men vägen dit kan vara lite krånglig. Det är viktigt att planera, särskilt om man kommer från en annan utbildningsbakgrund. Det är lite som ett pussel att lägga ihop behörigheter, kurser och programstarter!
Att se att eleverna förstår är den största belöningen
När vi ber om råd till andra som funderar på att bli lärare svarar Edvin eftertänksamt:
– Jag tror att man ska bli lärare för att man verkligen vill det, inte bara för att det kanske råkar vara lätt att få jobb. Det är ett yrke som kräver mycket engagemang, men som också ger otroligt mycket tillbaka.
Och vad ser han mest fram emot?
– Att få vara med och väcka intresse, se när någon förstår något för första gången, den känslan tror jag slår det mesta.
Senast uppdaterad: 2026-09-01
Sidansvarig: Institutionen för biologisk grundutbildning