Vad gör GB?

Kraven för att få ut examen och utbildningens kvalitet – det är två exempel på frågor som diskuteras i fakultetens Grundutbildningsberedning (GB).

Björn Birgersson sitter i sitt kontor

Björn Birgersson. Foto: Margareta Ohné.

 

GB:s uppdrag 

På fakultetens hemsida kan man läsa mer om GB:s uppdrag. Där står att GB bland annat ska ansvara för ”kvalitetssäkring, uppföljning och samordning av utbildningen” och ”bereda och driva strategiska utbildningsfrågor”.  

Att GB är ett beredande organ innebär att man utreder och diskuterar olika frågor och sedan lämnar förslag till beslut i Områdesnämnden (ON). I vissa frågor har ON dock delegerat till GB:s ordförande att själv fatta beslut. 

 

Vilka är med i GB?

GB består av tretton ledamöter: ordförande, vice ordförande, två ledamöter per sektion, en representant för lärarutbildningen samt två studentrepresentanter. De två ledamöterna från Biologiska sektionen är Björn Birgersson från BIG och Mattias Mannervik från MBW med Peter Hambäck från DEEP som gruppsuppleant. Ordförande är Alasdair Skelton från Institutionen för geologiska vetenskaper och vice ordförande är BIG:s prefekt Niklas Janz från Zootis. 

Björn, som är studierektor på BIG, har varit med i GB i mer än tjugo år. Han framhåller att det viktigaste med GB kanske är att man i diskussionerna lär sig så mycket om varandras utbildningar och varandras kompetens. Det främjar samarbetet inom fakulteten så att vi får ett gemensamt regelverk för utbildningen och en likformighet mellan fakultetens ämnen. 

 

Återkommande ärenden: planer, utvärderingar och pengar

Ett exempel på ärenden som alltid finns på dagordningen är kursplaner och utbildningsplaner. Det är viktiga juridiska dokument som styr hur utbildningen är upplagd och GB har utarbetat detaljerade mallar för hur de ska se ut. Alla förslag från institutionerna om nya eller ändrade program och kurser måste granskas av GB eller, i enklare fall GB:s arbetsutskott, innan de fastställs. 

En annan återkommande uppgift är utvärdering. Varje huvudämne ska granskas vart sjätte år i en procedur i tre steg. Först skriver den ansvariga institutionen en utbildningsrapport som sen granskas av en grupp utsedd av GB. När granskningsgruppen sagt sitt tar GB ställning till om institutionen behöver vidta några åtgärder, och i så fall vilka, och lämnar ett förslag till ON som genom sitt beslut sätter punkt för det hela. Med tanke på hur många huvudämnen fakulteten har, är granskningsarbetet något som ständigt pågår. 

Det är också GB som lämnar förslag till ON om hur fakultetens utbildningsuppdrag ska fördelas. I klartext handlar det om hur pengarna för utbildningen ska fördelas mellan fakultetens institutioner. 

 

Nya lokala examensmål 

GB tar också egna initiativ. Ett aktuellt exempel är att ON sent i våras, efter förslag från GB, beslöt att införa fyra lokala examensmål för det Naturvetenskapliga området. Att ha lokala examensmål är något helt nytt inom fakulteten och de kompletterar från och med HT26 Högskoleförordningens generella examensmål. 

De lokala examensmålen handlar om fyra områden: programmering, hållbarhet, statistik och vetenskaplighet. Syftet med de nya målen är att förvissa sig om att alla studenter som tar ut examen har vissa grundläggande kunskaper inom dessa områden, oavsett vilket huvudämne de har studerat. Nu måste institutionerna planera vilka ändringar i utbildningen som kan behöva göras för att studenterna ska kunna nå de nya målen. 

Området vetenskaplighet är dock inte nytt, för sedan många år är det obligatoriskt att ha kunskaper och insikter om vetenskaplighet för att ta ut en kandidatexamen vid vår fakultet. Det nya är att det finns med som ett examensmål.

 

Särskild granskning av orienteringskurser

Ett annat exempel på GB:s initiativ är den nyligen avslutade granskningen av orienteringskurser, kurser som enbart kräver grundläggande behörighet och vars främsta syfte är att sprida kunskap till allmänheten. GB tyckte att orienteringskurserna hade kommit i skymundan i de reguljära utvärderingarna och startade därför för två sen en särskild granskning av dem.

Granskningen resulterade i att många institutioner rekommenderades att se över sina orienteringskurser vad gäller både studenternas förväntade arbetsinsats och examinationsformerna.

Dessutom beslöt ON alldeles nyligen, också enligt förslag från GB, att ta bort den generella regel som begränsat studenterna att inkludera orienteringskurser i examen. Tidigare gällde att man fick ta med högst 15 hp orienteringskurser i kandidatexamen och inga alls i masterexamen, men den begränsningen är alltså borta nu.

 

Vad tycker en studentrepresentant?

Alexandra håller en tekanna som ser ut som en uggla.

Alexandra Bermhed. Foto: privat.

Alexandra Bermhed är för närvarande en av de två studentrepresentanterna. Så här skriver hon om arbetet i GB:

”Mitt uppdrag som studentrepresentant i GB handlar om att värna studenternas intressen i frågor som rör allt från budget och regler till nya kurs- och utbildningsplaner. Ibland handlar det om att rätta till otydliga formuleringar, ibland om att försöka ändra i nya regeldokument som skulle innebära minskad tillgång till riktat pedagogiskt stöd. 

Det svåraste med uppdraget är att försöka bevaka samtliga studenters intressen på hela den naturvetenskapliga fakulteten. Det är inte säkert att de som studerar matematik har samma upplevelser som de som läser geologi. Som student på miljövetenskapsprogrammet har jag en fördel i det avseendet; jag har läst kurser i matematik och kemi utöver mina huvudfokus på miljö och biologi, och har därför lite extra bred erfarenhet. 

I framtiden hoppas jag att vi ska ha mer tid att utbyta erfarenheter och pedagogiska idéer för att kunna utveckla fakultetens tvärvetenskapliga samarbeten och underlätta studenters övergång mellan olika institutioner.”

Senast uppdaterad: 2024-12-12

Sidansvarig: Margareta Ohné