Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för astronomi". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 61-80 av 102 träffar
- Massiva stjärnor exploderar i en ny slags supernova
Institutionen för astronomi
En ny sorts stjärnexplosion beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature. Denna slags supernova kallas Typ Icn. Astronomerna - inklusive forskare från Stockholms universitet - menar att supernovan utgör explosionen av en ovanligt tung stjärna som innan explosionen kastat av sig det mesta av sitt yttre skal. Väte och helium, som annars utgör 99 procent av alla stjärnor, saknas helt i denna avskalade stjärnsmäll.
- Ragnhild Lunnan får startanslag från Europeiska forskningsrådet
Institutionen för astronomi
Ragnhild Lunnan vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, får ett s.k. ERC Starting Grant.
- Superteleskop har fångat fler än 10 000 supernovor
Institutionen för astronomi
Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest i forskargruppen har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat. – Jag sitter ofta hemma först när jag letar supernovor och hittar alltid några stycken innan jag cyklar till jobbet och fortsätter, berättar Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Teleskopet som Zwicky Transient Facility (ZTF) använder finns nära San Diego i Kalifornien, så när data från teleskopet strömmar in under den kaliforniska natten kan Jesper Sollerman leta supernovor när det är dag i Stockholm. En supernova är en stjärna som exploderar våldsamt när den dör och syns som en ny ljusprick på natthimlen. Jesper Sollerman kan hitta ett dussintal supernovor varje dag och har letat i princip varje dag de senaste 6,5 åren. – Då blir det tusentals supernovor till slut.
- Jaime de la Cruz Rodriguez befordrad till professor i astronomi
Institutionen för astronomi
Enligt rektorsbeslut den 26/6 är Jaime de la Cruz Rodriguez befordrad till professor i astronomi.
- Den mest avlägsna kvasaren observerad med JWST
Institutionen för astronomi
Med hjälp av rymdteleskopet JWST har astronomer undersökt ett av de mest avlägsna kända svarta hålen i universum. Deras observationer ger en inblick i tillväxten av svarta hål i det tidiga universum, mindre än en miljard år efter Big Bang. Förvånansvärt nog verkar detta tidiga svarta hål bete sig på samma sätt som sina nuvarande släktingar. Astronomer har kämpat ett tag nu för att förklara hur de tidigaste svarta hålen kan ha så stora massor. Det nya resultatet passar inte med teorier om att de första svarta hålen var små och växte ovanligt snabbt, snarare pekar de mot att de supermassiva svarta hålen föddes stora. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Astronomy. Den första miljarden år av den kosmiska historien utgör en utmaning för astronomer: De tidigaste kända svarta hålen i de centrala delarna av galaxer har överraskande stora massor. Hur blev de så massiva så snabbt? Stjärnor och galaxer har förändrats enormt under de senaste 13,8 miljarder åren, universums livstid. Galaxer har blivit större och fått mer massa, genom att dra åt sig omgivande gas och genom att slå sig samman med andra galaxer. Under lång tid antog astronomer att de supermassiva svarta hålen i galaxernas centra skulle ha vuxit i samma takt som galaxerna själva.
- Nya insikter om protoplanetära diskar runt stjärnor med låg massa
Institutionen för astronomi
En ny studie gjord av en internationell grupp astronomer avslöjar nya insikter om hur planeter kan bildas runt stjärnor med låg massa. Gruppen studerade en gasskiva runt en ung, stjärna med låg massa med hjälp av James Webb Space Telescope. Deras resultat kan möjligen ge oss information om vilken typ av planeter som kan bildas runt den här typen av stjärnor. Göran Östlin och Göran Olofsson, professor respektive professor emeritus vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, är två av de bidragande parterna. I en ny studie, utförd av en internationell grupp av astronomer, har en gasskiva runt en stjärna med låg massa observerats med hjälp av James Webb Space Telescope (JWST). Stjärnan är känd som ISO-Chal-147 och ligger ungefär 600 ljusår från jorden. Det är en ung stjärna med en ålder av 1 till 2 miljoner år och en massa på 11% av vår sol. Unga stjärnor har generellt en skiva av gas runt sig. Dessa typer av objekt kallas protoplanetära skivor. Med tiden börjar planeter bildas när gas samlas kring mindre objekt i skivan, vilket gör att de ackumulerar massa och blir större. På detta sätt kan ett stjärnsystem bildas runt stjärnan. Denna process är vad som hände i födseln av vårt eget solsystem.
- Stjärnhopar observerade i en galax i det tidiga universumet för första gången
Institutionen för astronomi
Förståelsen av hur stjärnor och galaxer bildades och utvecklades är en av astrofysikens största utmaningar. En ny studie ledd av Dr. Angela Adamo vid Stockholms universitet erbjuder nya insikter. Med hjälp av James Webb-teleskopet (JWST) studerade forskarna galaxen Cosmic Gems arc (SPT0615-JD), vars ljus avges 460 miljoner år efter big bang. Denna galax, som förstorats genom gravitationslinsning, avslöjade fem unga massiva stjärnhopar. “Överraskningen och förvåningen var otrolig när vi öppnade JWST-bilderna för första gången” säger Adamo. Återjoniseringens epok (EoR), inom den första miljarden åren efter big bang, innebar universums övergång från neutralt vätegas till joniserad materia. Tidiga galaxer tros ha drivit denna förändring. För att studera dessa galaxer måste man observera avlägsna objekt, vilket låter oss "se tillbaka i tiden". Gravitationslinsning, där en massiv himlakropp böjer ljuset som ett förstoringsglas, hjälper till att observera avlägsna galaxer i detalj.
- Exploderande stjärna fick Hubble-teleskopet att vända
Institutionen för astronomi
I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen. Supernovor – exploderande stjärnor – dyker plötsligt upp på natthimlen. Den närmaste supernovan på nästan 10 år, SN 2023ixf, upptäcktes av en japansk amatörastronom på fredagkvällen den 19 maj förra året (2023). Bara 20 miljoner ljusår bort i Vindsnurregalaxen (M101) i Stora Björns stjärnbild blev den en favorit bland jordens astrofotografer (se Bild).
- Institutionen firar 50 år vid Stockholms universitet
Institutionen för astronomi
Den 1 juli 1973 överfördes Stockholms observatorium från Kungl. Vetenskapsakademien till Stockholms universitet och Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet föddes. Namnen ”Stockholms observatorium” och ”Institutionen för astronomi” är sedan dess synonyma. Redan innan överföringen samarbetade dock observatoriet med universitetet genom att där bedriva undervisning i astronomi. Kvar vid KVA efter överföringen blev formellt Institutet för solfysik (ISF), som i KVAs regi drev ett solobservatorium (först på Capri och sedan 1980 på La Palma) även om de delade lokaler med Institutionen för astronomi. Stockholms observatoriums rötter går tillbaka till mitten av 1700-talet när det gamla observatoriet på Observatoriekullen invigdes. Eftersom centrala Stockholm började bli ljusförorenat flyttades verksamheten till Saltsjöbaden år 1931, där Stockholms observatorium var förlagt fram till flytten till AlbaNova universitetscentrum 2001. År 2013 blev även ISF en del av Stockholms universitet, och solteleskopet på La Palma blev en nationell forskningsinfrastruktur med stöd från Vetenskapsrådet.
- Astronomer bevittnar ett snabbt och ljust utbrott när ett mellanstort svart hål förstör en stjärna
Institutionen för astronomi
Astronomer studerade utvecklingen av ett exceptionellt snabbt och ljust kosmiskt utbrott i en liten galax som ligger 500 miljoner ljusår bort. Observationerna gjordes med GTC- och NOT-teleskopen (Gran Telescopio Canarias och Nordic Optical Telescope) på ön La Palma. Explosionen, som kallas CSS161010, blev som ljusast på bara fyra dagar och ljuset sjönk sedan till hälften på endast drygt två dagar. På grund av den snabba utvecklingen var det särskilt utmanande att studera de senare utvecklingsstadierna.
- Fotografiet som inte var ett fotografi
Institutionen för astronomi
Öppen föreläsning om vetenskapskommunikation av Thomas von Heijne, hedersdoktor i astronomi vid Stockholms universitet.
- Stort ERC-anslag till Axel Brandenburg
Institutionen för astronomi
Axel Brandenburg, professor vid Nordita och Institutionen för astronomi, har tillsammans med tre andra forskare tilldelats ett ERC (European Research Council) Synergy-anslag för forskning om universums allra första tid. ERC-projektet, COSMOMAG, kommer göra det möjligt att utforska universums ursprung från ett nytt perspektiv genom att kombinera observationer och simulationer av magnetiska fält.
- JWST utforskar det tidiga universum
Institutionen för astronomi
Världsledande astronomer sammanfattar de största upptäckterna och obesvarade frågeställningar. I en ny artikel från Nature Astronomy presenteras den hitintills mest kompletta lägesbeskrivningen av universums första miljarder år, baserad på observationer från rymdteleskopet James Webb (JWST). Kartläggningen av vad JWST har upptäckt gjordes av en internationell grupp bestående av världsledande astronomer, däribland Angela Adamo vid Stockholms universitet. Deras arbete sätter fokus på det paradigmskifte som pågår inom astronomiforskningen.
- Nålar i universums höstack: JWST letar efter de första galaxerna
Institutionen för astronomi
I en studie ledd av Pablo Pérez-González vid Centro de Astrobiología i Spanien, med medverkande forskare från Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, upptäcktes nyligen nio galaxer som är kandidater till att vara de mest avlägsna galaxerna vi någonsin detekterat. Genom att använda bilder tagna med NIRCam-instrumentet på rymdteleskopet James Webb (JWST) kunde dessa galaxer särskiljas från mer närbelägna objekt. Ljuset från de här galaxerna skickades ut bara 100-200 miljoner år efter Big Bang, vilket gör att de skulle kunna vara några av de första galaxerna som bildades I universum.
- 4MOST öppnar ögonen mot universum
Institutionen för astronomi
Den 18 oktober 2025 tog multi-objektspektrografen 4MOST, installerad på VISTA-teleskopet vid Europeiska Sydobservatoriets (ESO) Paranal-observatorium i Chile, emot sitt första ljus. Denna milstolpe är en avgörande händelse i varje teleskops livscykel och markerar ögonblicket då det är redo att påbörja sin vetenskapliga resa.
- Karin Lind tilldelas Strömer-Ferrnerska belöningen 2023 av Kungliga Vetenskapsakademien
Institutionen för astronomi
Karin Lind, universitetslektor på Institutionen för astronomi, har fått Strömer-Ferrnerska belöningen 2023, utdelat av Kungliga Vetenskapsakademien. Strömer-Ferrnerska belöningen utdelas till svenska medborgare som utfört framstående vetenskapligt arbete inom matematik, astronomi eller rymdvetenskap. Motiveringen lyder: “för världsledande forskning inom stjärnspektroskopi för att undersöka Vintergatans historia”. Karins forskning handlar om att observera och analysera stjärnljus. Genom att analysera stjärnspektra så kan vi lära oss om stjärnor och stjärnpopulationer, men också om planeter, galaxer, och hur stjärnor driver den kosmiska anrikningen av kemiska element från den Stora Smällen fram till idag. Vetenskapsakademins offentliggörande
- ERC Consolidator Grant till Jaime de la Cruz Rodriguez vid Institutionen för astronomi
Institutionen för astronomi
European Research Council (ERC) Consolidator Grants är en del av EU:s Horisont Europa-program och är bland de mest prestigefyllda anslagen i Europa. Bidragen ska hjälpa framstående forskare, som har 7 till 12 års erfarenhet efter sin doktorsexamen, att fullfölja sina mest lovande idéer.
- Forskarlaget ENGRAVE tilldelas Into Change Award för forskning om de tunga grundämnenas ursprung.
Institutionen för astronomi
Det nya forskningspriset Into Change Award delas ut av det danska Forskningsministeriet till ett enastående europeiskt forskningsprojekt. För 2025 gick priset till projektet ENGRAVE som har flera deltagande forskare från Stockholms universitet. ENGRAVE-projektet försöker förstå hur de tyngsta grundämnena bildas inuti kilonovor.
- Studenter upptäcker och klassificerar supernovor
Institutionen för astronomi
Förra veckan gjorde master- och doktorandstudenter observationer med Nordic Optical Telescope och publicerade klassificeringar av sex olika supernovor som en del av kursen Astronomisk Observationsteknik II. Förra veckan genomförde master- och doktorandstudenter vid institutionen för astronomi vid Stockholms Universitet observationer med Nordic Optical Telescope (NOT) som en del av kursen Astronomisk Observationsteknik II. NOT-observationerna används i en övning för att klassificera olika typer av supernovor. Studenterna tog egen data av sex olika objekt och klassificerade fem av dessa som typ Ia supernovor och en som en typ II supernova. Jesper Sollerman, gruppansvarig för Supernovagruppen vid institutionen, tillhandahöll studenterna objekt att observera och höll ett förberedande seminarium om hur man upptäcker och observerar supernovor.
- Licentiatseminarium: Liubov Kovalenko
Institutionen för astronomi
Magnetorotational Core-Collapse Supernovae Seminarium Datum: onsdag 17 juni 2026 Tid: 10.00 – 13.00 Lokal: FC61, AlbaNova