Stort forskningsanslag till projekt om hur de första galaxerna bildades
Oskar Agertz (Lunds universitet) och Angela Adamo vid Institutionen för astronomi har tilldelats ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att försöka förstå hur galaxer, som vår egen Vintergata, blev till. De kommer tillsammans använda anslaget för att studera avlägsna galaxer och stjärnor med både teleskop och superdatorer.
Ett exempel på hur stjärnor bildas i klumpar tidigt i universums historia. Bilden är tagen av rymdteleskopet James Webb och visar galaxen "Cosmic Gems" (nedan i bilden) som skickade ut sitt ljus för mer än 13 miljarder år sedan. Galaxen är även förstorad av så kallad gravitationslinsning, vilket gör det möjligt att se de små stjärnklumparna inuti den.
Universums första galaxer har visat sig vara en överraskande brokig skara. James Webb-teleskopet har upptäckt skivformade galaxer från en tid då universum bara var några hundra miljoner år gammalt. Samtidigt tycks många tidiga galaxer ha varit uppdelade i täta klumpar av stjärnor. Vad ligger bakom den här kosmiska byggverksamheten? Och kan de kompakta stjärnhoparna vara föregångare till några av de äldsta strukturerna i dagens galaxer?
Forskningsanslaget på totalt 24 miljoner kronor kommer ge Angela Adamo (Institutionen för Astronomi, Stockholms universitet) och Oscar Agertz (Fysiska Institutionen, Lunds universitet) möjligheten att under fem år försöka hitta svaren på dessa frågor. I Stockholm använder Angela Adamo rymdteleskopet James Webb (JWST) för att studera klumpar av stjärnor inuti de allra första galaxerna. Dessa klumpar är så ljussvaga att inte ens det kraftfulla Webb-teleskopet räcker till, dessutom måste man ta hjälp av universums egna förstoringsglas, ett fenomen som kallas gravitationslinsning.
Oscar Agertz var huvudsökande för projektet och hans forskning tacklar dessa olösta problem från ett annat håll. Han använder sig av toppmoderna superdatorsimuleringar för att bygga upp modeller av galaxer och stjärnorna i dem. I simuleringarna kan han följa hur galaxerna bildas och utvecklas i universums barndom. I det nya projektet kommer forskargrupperna samarbeta för att kombinera JWST-observationerna med simuleringarna på olika sätt, och därmed kunna svara på frågeställningarna.
Angela Adamo
Jag är både glad och tacksam, säger Angela Adamo. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att kombinera expertis från astronomer i olika delar av Sverige. Genom att kombinera min grupps kompetens i att använda JWST med avancerade simuleringar så kommer vi kunna hitta lösningen till problemet med hur stjärnor bildades i de första galaxerna.
Projektet har tre huvudmål. Det första är att förstå vilka fysikaliska processer som gör att galaxerna fragmenteras och bildar täta stjärnhopar i de tidiga galaxerna. Det andra är att kartlägga sambandet mellan stjärnhopar och galaxers utveckling, nämligen hur dessa kompakta klumpar påverkar galaxernas tillväxt. Det tredje målet är att bygga ett ramverk där simuleringar och observationer samspelar och kan ge förutsägelser för nästa generations observatorier som Extremely Large Telescope (ELT), som planeras ta sin första bild runt 2030.
Pengarna som tilldelats projektet kommer att användas för att bygga upp ett gemensamt doktorandprogram där nya unga forskare kommer ges möjlighet att ta sig an forskningen tillsammans.
Det här anslaget kommer också skapa starka band mellan doktoranderna vid våra två universitet, och studenterna kommer kunna ta del av forskningsutbildningen vid båda institutionerna, säger Angela Adamo.
Mer information
Pressmeddelande från KAW om anslaget.
Pressmeddelande från Lunds universitet om anslaget.
Kontakt
Angela Adamo, angela.adamo@astro.su.se, +46855378556
Senast uppdaterad: 2026-10-26
Sidansvarig: Institutionen för astronomi