Att lära sig observera – astronomistudenter på kurs

I kursen Observationsteknik II lär sig mastersstudenter och doktorander hur astronomiska observationer går till praktiskt. Studenterna skriver ansökningar om observationstid, förbereder och genomför observationerna, och efterbehandlar den data som insamlats. Kursen ges på våren varje år och själva observationerna sker under två olika veckor, en på plats i Onsala vid radioobservatoriet, den andra på AlbaNova där man fjärrobserverar med Nordic Optical Telescope som ligger på Kanarieöarna.

Det är inspirerande att se hur studenterna lever upp när de får använda teleskopen direkt för att titta på himlaobjekt de tidigare bara läst om, säger Ragnhild Lunnan, lektor vid Institutionen för astronomi och lärare i kursen.

Astrofysikalisk kemi i Vintergatans gasmoln

Studenterna besökte Onsala rymdobservatorium tidigare under våren. Observatoriet ligger vid kusten utanför Onsala söder om Göteborg och är kopplat till Institutionen för fysik och astronomi på Chalmers tekniska högskola. På observatoriet använde studenterna ett radioteleskop med en diameter på 20m för att observera interstellära gasmoln i Vintergatan.

Radioteleskop av den här typen kan användas för att ta spektra av astronomiska objekt. Målet för studenternas observationer var att observera interstellära gasmoln. I dessa gasmoln föds nya stjärnor och det är därför intressant för astronomer att studera deras sammansättning. Med hjälp av spektra tagna på radiofrekvenser kan vi se så kallade spektrallinjer. De linjer som kan observeras med Onsala-teleskopet kommer från molekyler i gasmolnen. Genom att mäta styrkan och andra egenskaper hos spektrallinjerna kunde studenterna räkna ut hur förhållandena är i gasen, till exempel temperatur och gasdensitet.

Observationer av exploderande stjärnor

I den andra delen av kursen använde studenterna Nordic Optical Telescope (NOT) och AlbaNova-teleskopet för att studera supernovor. Med NOT tog studenterna spektra (i synligt ljus) av tio supernovor. En av supernovorna var också möjliga att observera från Stockholm och de kunde ta bilder av dem och dess värdgalax med AlbaNova-teleskopet.

Ett supernova-spektrum kan användas på ett liknande sätt som radiospektra för att bestämma vilka ämnen som finns i det utslungade materialet från explosionen, men också för att klassificera supernovan. Supernovor kommer i olika skepnader där stjärnans egenskaper (i huvudsak massa) bestämmer vilka spektrallinjer som visas upp. Genom att göra mätningar i spektrumen kunde studenterna bestämma typer för sju nya supernovor, vilket också publicerades som en AstroNote genom Transient Name Server. Dessutom gjorde de uppföljningsobservationer av ett att antal supernovor som studeras av astronomer i Stockholm.

Vi var lite besvikna den första natten då det visade sig vara molnigt vid teleskopet, men som tur var så kunde vi genomföra våra observationer natten efter, säger Emma Lundqvist, doktorand vid Institutionen för astronomi.

Veckan då observationerna med NOT genomfördes var det tyvärr ganska dåligt väder på Kanarieöarna vilket gjorde att en del av de planerade målen inte kunde genomföras. Väderförhållanden är tyvärr en naturlig begränsning för astronomi, vilket är anledningen till att de flesta teleskop som observerar synligt/infrarött ljus och som används av professionella astronomer ligger på höga bergstoppar på platser med många moln- och regnfria nätter. Trots de något problematiska förutsättningarna så lyckades studenterna genomföra sina supernova-observationer.

Mer information

Läs mer om kursen Observationsteknik II (på engelska).

Läs mer om Onsala rymdobservatorium.

Läs mer om Nordic Optical Telescope (på engelska).

Läs mer om AlbaNova-teleskopet.

Kontakt

Ragnhild Lunnan, Institutionen för astronomi, ragnhild.lunnan@astro.su.se