Rymdkonsert på Tekniska museet med Alfa Centauri
När universums första ljus möter pianots klang uppstår något ovanligt. Den 15:e April är det dags för rymdkonsert på Tekniska museet. Toner, forskning och storslagna rymdbilder smälter ihop till en upplevelse som rör sig mellan det innerliga och det oändliga.
Ivelin Georgiev, Julia Lindgren, och Octavian Leyva Dragomir är tillsammans gruppen Alfa Centauri.
Sångerskan och pianisten, Julia Lindgren och Octavian Leyva Dragomir tar sig an rymden genom den klassiska musiken. Kosmologen Ivelin Georgiev, forskare vid Institutionen för astronomi, tar oss genom de stora frågorna vi ställer oss om vårt universum. Tillsammans har trion namngett sig efter vårt närmaste stjärnsystem, trippelstjärnan Alfa Centauri. Rymdkonsert med Alfa Centauri är en unik föreställning full av vetenskaplig rationalitet och konstnärligt uttryck. Musiken är kontemporär, utforskande och reflekterar rymdens existentiella dragningskraft.
Musiken är komponerad exklusivt för detta tillfälle och innehåller uruppföranden av Erik Flock, Michał Ciesielski, Gabriel Kleber och Zacharias Wolf. Programmet hålls på engelska i Tekniska museets prisbelönta Trähall.
Det här framträdandet tar oss på en färd genom rymden, från vår natthimmel till universums mystiska och kolossala strukturer. Vi kombinerar astronomiforskning med vacker musik så att åskådaren kan uppleva rymden med både ögon och öron, och kan reflektera över sin egen plats i kosmos, säger Ivelin Georgiev, forskare vid Institutionen för astronomi.
Ivelin Georgiev studerar den så kallade återjonisationsepoken under universums första miljard år. Hans arbete kretsar kring 21-centimeterssignalen – ett unikt radiospår från neutralt väte som ger forskare en direkt inblick i hur de första stjärnorna och galaxerna bildades. Genom avancerade radioobservatorier som LOFAR och det kommande Square Kilometre Array bidrar han till att kartlägga universums tidigaste strukturer. Under rymdkonserten väver han samman aktuell forskning med musikens dramaturgi och öppnar ett fönster mot kosmos allra första ljus.
Den här bilden, baserad på datorsimuleringar, visar hur jonisationen av väte fortgår i det tidiga universum. Färgskalan visar när ett område i universum var återjoniserat. I det mycket tidiga universum, vid en rödförskjutning (redshift) på 13, vilket motsvarar ungefär 200-300 miljoner år efter Big Bang, är det bara områden nära stora galaxer som är återjoniserade (gulvit färg). Senare i universums historia (vid rödförskjutningar mindre än 6) är hela universum återjoniserat (lila/svart färg).
Senast uppdaterad: 2026-03-23
Sidansvarig: Institutionen för astronomi