Fler välbetalda jobb hänger samman med lägre stöd för Brexit

Varför var stödet för Brexit lägre i vissa delar av England och Wales än i andra? En ny studie av Katy Morris vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och University of Leeds visar att långsiktiga förändringar i yrkesstrukturen spelar en viktig roll för att förstå de geografiska skillnaderna i stödet för Brexit.

Foto: Mostphotos

Studien undersöker hur snabbt välbetalda yrken ersatte låg- och medelbetalda yrken i olika områden mellan 1991 och 2016. Resultaten visar att personer som bor i områden där sysselsättningen i välbetalda yrken har ökat kraftigt över tid var mindre benägna att stödja Brexit i folkomröstningen om EU-medlemskapet 2016.

Tydliga skillnader i politiska attityder

Skillnaderna är stora. Efter att ha tagit hänsyn till en rad individuella och lokala faktorer är sannolikheten att stödja Brexit omkring 30 procent bland personer som bor i områden med mycket stark tillväxt av välbetalda jobb. Motsvarande andel är omkring 55 procent bland personer i områden där någon sådan tillväxt inte har skett.

Studien kombinerar folkräkningsdata från England och Wales med individdata från undersökningen Understanding Society. Tillväxten av välbetalda jobb visar sig vara en starkare indikator på stöd för Brexit än andra lokala ekonomiska faktorer, såsom sysselsättningstillväxt, BNP-tillväxt och stigande bostadspriser.

Ett samband som sträcker sig bortom individen

Resultaten tyder också på att sambandet inte enbart handlar om individers egen ställning på arbetsmarknaden. Personer som bor i områden där sysselsättningen i välbetalda yrken har ökat kraftigt är generellt mindre benägna att stödja Brexit, oavsett var de själva befinner sig i yrkeshierarkin. En stark tillväxt av kvalificerade och välbetalda arbeten verkar alltså ha positiva effekter som sträcker sig långt utanför dem som själva har dessa jobb.

Studien undersöker flera möjliga förklaringar till detta mönster. Invånare i områden med stark tillväxt av välbetalda arbeten tenderar att vara mer nöjda med lokala förutsättningar som butiks- och serviceutbud, fritidsutbud och kollektivtrafik. De har också generellt mer positiva attityder till invandring och större tolerans för olika livsstilar.

Genom att knyta samman sociologisk forskning om förändringar på arbetsmarknaden med forskning om populismens geografi visar studien hur långsiktiga strukturella förändringar formar människors upplevelser av sina lokalsamhällen och hur de ser på populistiska initiativ som Brexit.

Om studien

Studien har genomförts av Katy Morris vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och University of Leeds. Den är publicerad i tidskriften Political Behavior. Analysen bygger på folkräkningsdata från England och Wales samt data från den longitudinella undersökningen Understanding Society.

Läs hela artikeln (på engelska):

The Labour Market Link: An explanation of Brexit support, Political Behavior

Kontakt

Senast uppdaterad: 2026-11-03

Sidansvarig: Institutet för social forskning