Hur mäter man inkomst när inkomstuppgifter saknas?
Inkomstuppgifter saknas ofta i historiska datamaterial, internationella jämförelser och enkätundersökningar. Nu presenterar forskare ett nytt mått som uppskattar ett yrkes ekonomiska position utifrån dess typiska lönenivå.

Inkomst är ett centralt mått i forskning om ojämlikhet och social rörlighet. Men tillförlitliga inkomstuppgifter är inte alltid tillgängliga eller jämförbara mellan länder och tidsperioder. Forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) har tillsammans med kollegor i Schweiz och Storbritannien utvecklat ett nytt mått som kan användas när direkta inkomstuppgifter saknas.
Måttet, som kallas Occupational Earning Potential (OEP), bygger på medianinkomsten inom olika yrken och placerar yrkena i inkomstfördelningen. Syftet är att fånga ett yrkes typiska inkomstpotential snarare än enskilda individers faktiska inkomster.
Användbart när inkomstdata saknas
Yrkesuppgifter finns ofta bevarade även när inkomstuppgifter saknas. Det gäller till exempel historiska datamaterial och internationella undersökningar där information om inkomster kan vara ofullständig eller svår att jämföra mellan länder.
Det nya måttet gör det möjligt att använda yrkesinformation för att uppskatta ekonomisk position. Ett yrke vars medianinkomst motsvarar medianen i samhället får värdet 50, medan ett yrke som hör till de tio procent högst betalda får värdet 90.
Stabilt över tid och mellan länder
Forskarna utvecklade måttet med hjälp av data från Sverige, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och USA. Resultaten visar att yrkens relativa positioner i inkomsthierarkin är anmärkningsvärt stabila över tid och mellan länder, vilket gör det möjligt att skapa en gemensam internationell skala.
Exempelvis återfinns lokalvårdare och kassapersonal längst ned på skalan, medan läkare, IT-chefer och verkställande direktörer finns bland yrkena med högst inkomstpotential.
Kan användas i forskning om social rörlighet
Forskarna visar också att OEP förklarar variationer i inkomster väl och i många fall presterar bättre än etablerade yrkesbaserade mått. Eftersom måttet enbart kräver information om individers yrken kan det användas i studier där inkomstuppgifter är ofullständiga eller helt saknas.
Måttet kan bland annat användas i forskning om social rörlighet mellan generationer, utbildningens betydelse för livschanser, yrkeskarriärer och ekonomisk ojämlikhet. Det kan också vara värdefullt i historiska studier och internationella jämförelser där jämförbara inkomstdata är svåra att få tag på.
Om studien
Artikeln bygger på forskningsartikeln Occupational Earning Potential: A New Measure of Social Hierarchy in Europe and the US, publicerad i tidskriften European Sociological Review. Bakom forskningen står Daniel Oesch, Oliver Lipps, Roujman Shahbazian, Erik Bihagen och Katy Morris.
Läs hela artikeln
I Ekonomisk Debatt beskriver Erik Bihagen, Katy Morris och Roujman Shahbazian det nya måttet och dess användningsområden i artikeln: Att mäta inkomst utan inkomst – ett nytt mått på yrkens ekonomiska position.
Kontakt
Senast uppdaterad: 2026-11-03
Sidansvarig: Institutet för social forskning